Hästhagens förskola är mycket uppskattad av föräldrar, barn och personal. Förskolan har funnits i området sedan 1968 och är en trygg och bra miljö för barnen med stora ytor för lek och lärande både inne och ute. Läget intill Nacka naturreservat är oslagbart. Det finns plats för cirka 40 barn. Förskolan hotas nu av nedläggning. Anledningen som anges är att den renovering som man anser är nödvändig blir för dyr i förhållande till det prognostiserade barnantalet. Att kommunen nu påstår att förskolan har, och kommer att ha, för få elever är märkligt. Det har aldrig tidigare flaggats för att verksamheten inte går runt, även om storleken på barngrupperna alltid har varierat över tid. Tvärtom har det tidigare funnits förslag på att bygga en ännu större förskola i Hästhagen. Därtill är det uppenbart att den kraftigt ökade byggnationen i Sickla innebär att det kommer finnas ett behov av fler förskolor. Det närmaste alternativet är föräldrakooperativet Blåbäret som i dagsläget inte har några lediga platser och 25 barn i kö. Optimus i Järla sjö har ca 130 barn i kö och Universum har ca 70 barn som väntar plats. Beslutsunderlaget är bristfälligt på ett flertal punkter och reflekterar inte verkligheten. De uppskattade renoveringskostnaderna är omotiverat höga och allt behöver inte göras på en gång. Vi ser flera pragmatiska förslag på hur en renovering skulle kunna genomföras till en lägre kostnad och över en längre tid. Det är inte rimligt att alla Nackas barn ska samlas på stora förskolor med hundra barn eller fler, i centrala lägen med små gårdar. Mindre förskolor med närhet till våra bostadsområden måste också kunna få finnas kvar. Det är en fråga om prioritering och vi anser att Nackas barn är värda det samt att föräldrar måste ha möjlighet att välja vilken förskola som passar deras barn bäst. I samband med nedläggningen erbjuds våra barn istället en plats på Växthusets förskola i Sickla men de lokalerna finns inte med i inriktningsbeslutet av nybyggnationen av området. Det innebär sannolikt att våra barn kommer att behöva byta förskola ytterligare en gång. Det kan vi inte acceptera. Nackaborna fick i år en skattesänkning som gör mycket liten skillnad för varje enskild person men på samhällsnivå kan pengarna göra stor skillnad för att säkra våra barns framtid och bevara bra och trygga förskolor och skolor. Vi som skriver under vill att förslaget om nedläggningen av Hästhagens förskola ska stoppas. Namninsamlingen kommer att lämnas in till kommunstyrelsen i Nacka kommun på måndag den 22 februari innan kommunstyrelsemötet där beslut om förskolans framtid kommer tas. /Föräldrar på Hästhagens förskola

Det är jätte viktigt för personer med funktionsnedsättning ska känna sig delaktiga i samhället och får samma möjligheter som andra och kan få sina drömmar uppfyllda. Det är otroligt vanligt att personer på särskola inte sköter sig dem hotar eleverna och använder våld och diskriminerar dem och kränker deras rätt därför ska personal som inte sköter sig avgår

Läs ovan.

Om majoriteten av svenska folket inte vill ha vinster i välfärden ska våra folkvalda lyssna på det i en demokrati. Nuvarande röra i riksdagen med olika allianser får inte stoppa folkviljan i en sån viktig fråga som påverkar vår välfärd , vård, omsorg , skola, mm.

Många människors liv ska bli till ett helvete. Det blir ett helvete när du som funktionshindrad förlorar muskelstyrka och du behöver hjälp, mycket mer hjälp då du även förlorar vardagliga funktioner. Om du då hade fått en regelbunden träning hade detta kunnat undvikas eftersom vi mer än andra märker att muskler är en färskvara. Detta i sig kommer att leda till en allt större kostnad för kommunen om man vid årsskiftet väljer att riva upp ett välfungerande avtal och inte lyssna på de som utnyttjar gymmet, gymmet för funktionshindrade (Öppna dörrar) på Friskis&Svettis.

Studiemedel i förskott är förrädiskt på flera sätt. Som det är nu blir studiemedlet som ett lån av lån, man lånar av ett lån för fyra veckor och i börja är det många som hoppar av, byter skola etc. och då måste betala tillbaka. Studiemedel ska vara som med lön, betalas ut i efterskott för väl utfört arbete (plugga är ett jobb). Samhället måste vänja unga att man jobbar först och får lön sedan, inte tvärt om. Ett annat problem med dagens system med medel i förskott är att studenterna hamnar i ekonomisk kris vid terminslut då sista studiemedlet redan är utbetalt månaden innan och studenten står utan pengar länge innan efterskottslönen kommer. Omvänt kan det bli för mycket pengar i början som studenterna bränner när de både fått sista lön akassa eller annat, förskott som de egentligen borde spara undan till sista studiemånaden. Många kan inte ta det ansvaret och därför det bättre att studiemedlet, precis som andra utbetalningar från staten betalas ut i efterskott. Eftersom många har kostnader för tex. kurslitteratur föreslår jag dock att man ska kunna få ett mindre merkostnadslån för startkostnaderna för varje termin. Startlånet kan finansieras med minskade kostnader för administration om efterskottsutbetalningar leder till färre återkrav då pengar inte hinner betalas ut för period efter studieavbrott. Att studiemedel betalas ut i förskott är en grogrund för fusk eftersom man kan få pengar innan man slutgiltigt fått rätt till dem. Om man skulle ändra så studiemedlen betalas ut för förra månadens veckor så kommer mycket av fusket att minska eftersom CSN och skolan hinner upptäcka om en student inte läser på den omfattning som berättigar studiemedlet. Dagens system är som att gå till en arbetsgivare, skriva på kontraktet och få månadslönen första dagen. Det tror jag ingen arbetsgivare vågar göra.

För att denna grupp har väldigt små ekonomiska medel, samt att många kommer av ekonomiska skäl att tacka nej till insatsen vilket kommer få förödande följer med vräkningar, sociala problem, som kommer kosta hyresvärdarna, kommunen, närstående, och många andra långt mycket större belopp i slutändan än att i fortsättningen låta insatsen vara kostnadsfri. Visserligen kan avgiften sättas ned vid låg inkomst, men får då konsekvensen att dessa personer inte får incitament kunna göra något för att förbättra sin situation som att t.ex. kunna öka sina arbetsförmåga då avgiften kommer äta upp eventuell inkomstökning varpå de för dessa individer blir onödigt att anstränga sig mer. https://www.lidkopingsnytt.nu/2020/10/22/forslag-avgift-for-boendestod/

Sedan 1901 har 10 000-tals patienter på den vackert belägna Österåsen blivit friskare med hjälp av rätt kost, behandlingar och fysisk aktivitet i en fantastisk natur. Patienter från hela Sverige kommer hit på remiss eller av eget initiativ. Här finns en kunnig, sammansatt stab av läkare, specialistsköterskor, dietist, fysioterapeut, m.fl . som med gott resultat behandlar bl.a. diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar reumatiska och stressrelaterade sjukdomar. Detta avlastar sjukvården och sparar lidande. Tack vare att behandlingen bedrivs i internatform blir resultatet gott och varaktigt. Nu vill Regionen lägga ner internatverksamheten, bedriva vården digitalt och helst sälja Österåsen till en privat aktör. Detta kommer att betyda undergången för detta fantastiska ställe! www.osterasen.com

År 1999 avskaffades det finansiellt och samhällsekonomiskt ohållbara ATP-systemet och nuvarande pensionssystem sjösattes i bred politisk samsyn efter mer än ett decenniums utredning. Tillsammans med en självständig Riksbank, statens nya budgetregler och saneringen av statsfinanserna på 90-talet, räknas pensionsreformen till de verkligt avgörande åtgärderna för förbättringen av svensk ekonomis funktionssätt. Sedan reformen genomfördes har en hel del förändringar gjorts, men ambitionen har varit att förbättra systemet inom ramen för de övergripande principer som ligger till grund för systemet. Tills nu. Den senaste tiden har dessa principer börjat överges över hela linjen. Tankarna om systemets självständighet, generationsrättvisa och finansiella stabilitet överges och i praktiken lämnas pensionsreformen. Inte av illvilja, men av aningslöshet. Nedan följer några exempel på pensionsreformens grundbultar och hur de nu föreslagna förändringarna förhåller sig till dem: • Pensionerna ska skyddas genom att vara fristående i förhållande till statsbudgeten. Genom att de inkomstrelaterade pensionerna finansieras med pensionsavgifter som hålls åtskilda från statsbudgeten ska de fredas från kortsiktiga politiska ingrepp. Omvänt ska statsbudgeten också fredas från att alltmer skattemedel måste överföras till pensioner. Pensionsgruppens beslut om ett pensionstillägg som ska finansieras direkt från statsbudgeten i stället för med pensionsavgifter, står i rak motsats till denna princip. Nu går vi mot en blandfinansiering av inkomstpensionen som därmed blir föremål för årliga budgetförhandlingar. Precis det som skulle undvikas. • Ett finansiellt stabilt system som är avgiftsbestämt i stället för förmånsbestämt. I ATP-systemet utlovades en viss pensionsnivå i förhållande till inkomsterna under arbetslivet, ett förmånsbestämt system. När befolkningen åldrades ökade finansieringsbördan för den arbetande befolkningen och den var snabbt på väg att bli ohållbar. I dagens system betalas i stället en fast avgift till pensionen och sedan blir den slutliga förmånen summan av alla inbetalda avgifter plus avkastning, ett avgiftsbestämt system. Pengarna kan därmed inte ta slut och yngre generationer riskerar inte att sitta med en svällande nota för äldre generationers pensioner. Det ger både finansiell stabilitet och generationsrättvisa. Nu föreslås dock från flera håll att pensionsavgiften ska höjas. I ett första steg från 17,21 till 18,5 procent av hela lönen upp till ett tak. En blygsam höjning kan tyckas men en som öppnar Pandoras ask. Redan innan detta har genomförts hörs krav på ytterligare höjningar, ett förslag är 20 procent och ett annat att avgifterna ska höjas till den slutliga pensionen blir minst 70 procent av slutlönen. Om det beslutas att den fasta avgiften trots allt inte är fast, kommer frågan om lämplig nivå på skatte- och avgiftsuttaget till pensioner aldrig att lämna förhandlingsbordet. Och beslutas det att pensionen ska vara 70 procent av slutlönen, ja då har vi gått varvet runt och återvänt till ett förmånsbestämt system. Tvärtemot pensionsreformens grundidé. • Raka rör och generationsrättvisa. Det är summan av de inbetalda avgifterna, plus avkastningen under spartiden, som utgör den enskildes pensionsbehållning. Principen är ”raka rör” mellan inbetalningar och utbetalningar. Det ger också generationsrättvisa eftersom varje generation får pension i förhållande till vad den betalat in. Om pensionstillägget och avgiftshöjningen genomförs försvinner detta. Det beror dels på att vissa utvalda grupper via pensionstillägget får mer i inkomstpension än de betalat avgifter för och dels på att avgiftshöjningen föreslås genomföras retroaktivt, det vill säga man låtsas att de högre avgifterna redan har betalats in och räknar upp pensionsbehållningarna i enlighet med det. I ett slag höjer man den samlade pensionsskulden med runt 700 miljarder kronor, en nota som likt ett pyramidspel skickas till den yngre generationen. Precis det dagens system är utformat för att undvika. Källa: https://www.svd.se/sverige-overger-ett-sunt-pensionssystem

Värna om våra barn! Gör inga besparingar som gör att någon Öppen Förskola i Göteborg behöver stänga ner!

Vi behöver minnas att vi ingår i ett sammanhang.

All måste kunna ha råd att äta och ha ett tak över huvudet även när en kris drabbar ett land.