Det är viktigt för att människor just nu förlorar sina liv, eller drabbas på annat sätt på grund av bristen på givarblod

För att förhindra att många ensamma människor dör i sina hem utan att hittas på mycket lång tid.

Mamma har ingen kvar i livet förutom barn och barnbarn. hon har bott hos mig sedan 2002 tillsammans med min pappa. Pappa gick bort av covid i maj 2021 och är begravd i Sverige. Nu har Migrationsverket gett henne avslag och hon ska behöva flytta tillbaka till Tunisien. Vi vill inte lämna henne till sitt öde i hemlandet utan sin man och ingen inkomst. Vi kommer inte känna oss hela utan henne vid oss. Vi återförenades år 2002 och detta beslut kommer få hela familjen att rasa. Vi känner oss så hjälplösa med tanken att hon ska behöva skickas tillbaka när hon inget har kvar i hemlandet. Barnbarnen mår redan dålig och har funderingar om hur de ska klara sig utan mormor/farmor. Hur kan den svenska staten göra så mot oss! hur kan myndigheten utvisa en person som har så mycket tillhörigheter i Sverige! Hur kan de inte ta hänsyn till hur dessa individer kan påverkas? Vi ber inte myndigheterna om ekonomisk stöd. Vi vill bara ha henne kvar eftersom att hon är sjuk och behöver oss. Hjälp oss att behålla vår Zina kvar. Låt henne vara kvar sina sista år vid sin familj.

Deklarationen om urfolksrättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån, och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för de själva och deras samhällen. Urfolket samerna måste därmed få råda över gruvplanerna i Gállok/Kallak. Laponias status som världsarv hotas. Om infrastukturen byggs ut till Gállok blir med tiden också Jokkmokk Mining District verklighet. Det är är gruvnäringens önskedröm. Också den titan- och järnmalmsgruva som Beowulf Mining 2006 först skaffade undersökningstillstånd för, på berget Ruotevare, inne i världsarvet Laponia norr om Kvikkjokk, kommer då exploateras och Laponias status som världsarv upphävs. Renskötseln i området spolieras. Människorna i byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, fördrivs om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer sprängs bort. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade kontinuitetsskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun blir förstört. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna lär hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar nedströms med i översvämningen. En ekologisk och humanitär katastrof. Luftkvalitén för Jokkmokks kommun kommer dramatiskt att försämras. I den förhärskande västliga vinden sprids fina dammpartiklar två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. Utsläppen av klimatgaser ökar markant. Mineraler är ändliga resurser. Det är synnerligen kortsynt och egoistiskt att de generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna. Med vänliga hälsningar Tor Tuorda, talesperson nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Att ha ett körkort är en förutsättning för mycket i livet. Du som tycker att det ska vara rättvisa och att alla ska ha lika möjligheter att kunna få svensk körkort, -skriv under! Många anställningar kräver att man hart ett körkort, och det underlättar väsentligt vid många tidpunkter i livet.

Sebastian har bott och varit folkbokförd i lägenheten i över 5 år. Han har sitt jobb och sitt liv i Stockholm. Han behöver verkligen lägenheten.

Om Ahmed Naser al-Raisi blir ny chef för Interpol innebär det att den person som är ytterst ansvarig för att genomföra regimens systematiska tortyr mot den egna befolkningen får makt över det internationella polisarbetet i världen. Det kan bli än svårare att stoppa internationella förbrytare när en auktoritär regim får sådant inflytande över den internationella polisstyrkan. Det är helt oacceptabelt och Sverige måste protestera!

Att ständigt vara medveten om att vi kan utsättas för sexualiserat våld och att vi ges sämre arbets- och livsvillkor har ett högt pris för kvinnor. Oavsett vart i världen vi befinner oss. När kvinnor organiserar sig skapas förändring och därför är vi många som gör det. Nu försöker säkerhetspolisen klassa den kampen som ett säkerhetshot i Sverige. Hana är kurd med irakiskt medborgarskap som är född och uppvuxen i Iran där kurder, andra minoriteter samt människorättsaktivister förföljs och dödas av den fascistiska regimen. Hana har i både Iran, Irak och Sverige fredligt kämpat för kvinnors rätt till liv och frihet. Hon har därför förföljts, hotats, riskerat sitt liv och tvingats fly. Nu försöker den svenska säkerhetspolisen klassa Hana som ett hot mot Sveriges säkerhet. Utan detta försök till klassificering av säkerhetspolisen skulle Hana kunna ha uppehållstillstånd i Sverige. Nu hotas istället hennes liv. Igen. Inte av en säkerhetspolis i en auktoritär regim utan av en säkerhetspolis i ett demokratiskt rättssamhälle. Migrationsverket och säkerhetspolisens hantering av ärendet går just nu i rekordfart, det rör sig bara om dagar innan myndigheter kan försöka få Hana tvångsdeporterad. Hjälp oss stoppa detta vansinne. Hana har fast arbete, pluggar, är gift, lever under ordnade förhållanden och är väl förankrad i det svenska samhället. Hana har inte varit aktiv i en terrorstämplad organisation, Hana har inte använt våld, Hana har inte begått något brott. Hennes enda "brott" är att hon är kvinna och kämpar för våra rättigheter. Och vi är många som gör det. Vi har inte råd att stå tysta när våra myndigheter tillåts klassa oss som säkerhetshot när vi nyttjar våra grundläggande demokratiska rättigheter för att rädda och förbättra våra liv. Ingen behöver hålla med oss om att jämställdhet, jämlikhet och solidaritet är bra grejer. Däremot måste vi, var och en av oss, stå upp för allas våra rättigheter, även vår grundläggande rätt att kämpa för en bättre morgondag. Hana är långt ifrån ensam. Många fler kurdiska kvinnor och andra hotas med deportation till förföljelse och död för att Sveriges säkerhetspolis försöker klassa organisering för frihet och jämställdhet som ett hot mot landets säkerhet. Vi vill veta hur säkerhetspolisen tillåts försöka klassa kvinnor som hot? Vi vill veta hur många av oss kvinnor i Sverige det gäller, varför och mot vad vi är ett hot? Sverige kan inte vara ett land dit kvinnor och andra som organiserar sig för jämställdhet tvingas fly för att sedan deporteras tillbaka till sina bödlar och förtryckare av samma anledning. Varken Hana eller kvinnor och andra som organiserar sig för jämlikhet och jämställdhet ska klassas som hot mot Sveriges säkerhet! Säkerhetspolisen, Migrationsverket och ansvariga politiker - nu måste ni snabbt ta ert ansvar! Det handlar om dagar. 1. Vi kräver att säkerhetspolisen och ändrar sin bedömning i Hanas ärende omedelbart. 2. Vi kräver att Migrationsverket ändrar sin bedömning i Hanas ärende omedelbart. 3. Vi kräver att säkerhetspolisen omedelbart ges tydliga riktlinjer för att sluta klassa människor som tvingats fly hit för att de kämpar för demokrati, frihet och jämställdhet som säkerhetshot. Vi har rätt till skydd. Sluta hota våra liv! Skriv under och sprid uppropet. Kontakta regeringen, andra folkvalda politiker och media.

För journalister och människorättsförsvarare är Mexiko ett av de farligaste länderna att verka i. Minst 6 journalister och 24 människorättsförsvarare mördades under 2020 i Mexiko. Mexiko är Sveriges andra största exportmarknad till Latinamerika. Drygt 100 svenska företag exporterar bland annat läkemedel, maskiner och transportmedel. Och vapen. Hur tungt väger demokratiska hänsyn som rätten till press- och yttrandefrihet, och inte minst rätten till liv, i Sveriges relationer med Mexiko? Dödssiffrorna från förra året är ingen nyhet. Sedan år 2000 har 147 journalister mördats, 21 har försvunnit och 52 attentat mot media-institutioner har ägt rum. Under de gångna 30 åren har över 70 präster, missionärer och andra religiösa mördats i Mexiko. Det alla dessa grupper har gemensamt är att de brukar rätten till det talade och det skrivna ordet. I Transparency Internationals korruptionsindex hamnar Mexiko på plats 124 av 180 länder, endast fem platser från Ryssland. Detta parat med närmast total straffrihet utgör hinder för politiska initiativ som vill se ökad respekt för mänskliga rättigheter. Det utbredda våldet i Mexiko utgör ett allvarligt hot för landets fria åsiktsbildning, en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och grunden för ett demokratiskt samhälle. Den rådande straffriheten i landet beskrivs av människorättsorganisationer som en medveten strategi sprungen ur politisk ovilja att gå till botten med brottsutredningar. Detta måste få ett stopp. Med sina starka handelsförbindelser till Mexiko har Sverige möjlighet att skapa förändring. Därför ber vi dig att ställa upp bakom vårt upprop till försvar för det fria ordet i Mexiko! Skriv under och låt Sveriges regering veta att vi är många som står upp för mexikaners rätt att yttra sig och leva i fred.

Backa LSS: Vi ser med oro på en utveckling där fler och fler människor med behov nekas LSS. Detta är en namninsamling till stöd för alla som inte får det stöd de behöver. Vi förväntar oss en tydlig strategi/ ett svar på hur personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett fullvärdigt liv utan LSS. Hur ser erbjudandet om ett fullgott alternativ ut? Och det är inte lagstiftningen som brister, det är tillämpningen. Så vi uppmanar ordföranden i omsorgsnämnden Att: stå stå upp för LSS, att anpassa hemtjänsten och att svara på frågan hur personer med funktionsnedsättning i Södertälje ska kunna leva ett liv på samma villkor som andra, delta i samhälls- och arbetsliv - ha drömmar som alla andra?

Vi är många som tycker att det är rena stölden att - genom ombildningar - sälja allmännyttiga hyreslägenheter, som alla vi göteborgare tillsammans äger och förvaltar. Dessa ska nu INTE få säljas till några få som i sin tur kan sälja dem vidare och kamma hem personlig vinst. Vi kommer ALDRIG att kunna ersätta dessa hyresrätter som nu försvinner. På nittiotalet såldes stora delar av Göteborgs allmännyttiga hyresfastigheter ut. Det rörde sig både om försäljning till privata fastighetsbolag, (som i sin tur har misskött och sålt dem vidare i flera led) och hyresrätter som ombildats till bostadsrätter. Eftersom produktionen av nya hyresrätter i stort sett legat stilla sedan tidigt nittiotal och ända fram tills nu så har det skapats ett stort underskott. Förutom de utmaningar som bostadsbrist skapar för den enskilde så drabbas även offentlig och privat verksamhet som inte kan få tag på rätt kompetens på grund av att människor som vill söka dessa jobb inte hittar lediga hyresrätter inom rimlig tid i hela göteborgsområdet. Minsta kötid på Boplats är fem år, och upp till elva år för centrala lägen. Vi ska inte glömma att Göteborg även är en universitetsstad och studenter som inte hittar bostad på studieorten har svårt att få någon studiero. ________________________________________________________ 👉 I Göteborg har man under perioden 2000 – 2020: Ombildat 15 157 hyreslägenheter byggt 16 637 nya hyresrätter (av dessa är c:a 4000 specialbostäder, och räknar vi bort dessa är antalet nybyggda hyresrätter endast 12 637) Dvs hyresbeståndet har MINSKAT med c:a 2500 hyresrätter under den 20-åriga perioden! ___________________________________________________ 👉 För att ta ett exempel på hyr dyr nybyggnation är kan vi nämna att den förhandlade hyran för en nybyggd liten 3:a på ca 67 kvm (OBS! Ej lyxbygge utan en helt vanlig hyresrätt) som Göteborgs största allmännyttiga bostadsbolag har byggt bredvid spåret vid Frölunda Torg är ca 13 000 kr/månad. Så, NEJ, argumentet att man ersätter ombildningar med nybyggnation håller INTE!!! Varken låginkomsttagare, sjukskrivna, studenter, arbetssökande eller pensionärer har råd med dessa hyror. ________________________________________________________ 👉 Hur mycket har befolkningen i Göteborg ökat de senaste tjugo åren? För att ta ett exempel är antalet barn som har fötts sedan millennieskiftet i Göteborg som redan fyllt 18 är idag utan tvekan mer än 20 000. Hur många av dessa unga vuxna hade inte gärna velat kunna flytta hemifrån och ha en egen hyresrätt att bo i? ________________________________________________________ 👉 Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter minskar det totala antalet hyresrätter vilket kommer att försvåra våldsutsatta kvinnors möjlighet att lämna destruktiva och till och med livsfarliga förhållanden. Här kan alltså skillnaden mellan liv och död vara en vecka, inte fem års väntetid i Boplats kö. ________________________________________________________ 👉 Även de som äger sitt boende kan någon gång under livets lopp, på grund av oförutsedda händelser (till exempel skilsmässa, ha behov av att snabbt flytta till en hyresrätt. Med tanke på att minsta antal ködagar är fem år, hur ska man då inom rimlig tid kunna hitta en lägenhet?) ________________________________________________________ Hjälp oss att stoppa ombildningar genom att skriva under, dela och be dina vänner och bekanta och grannar skriva under namninsamlingen, och viktigast av allt, kom till Gustav Adolfs Torg senast kl.17 protestdagen den 28 oktober I Facebookgruppen Stoppa utförsäljningen av allmännyttan i Göteborg finns mer information att ta del av. Här är länken: https://www.facebook.com/groups/897653184471934/ Vi som är initiativtagare till namninsamlingen och Facebookgruppen är den ideella föreningen Alla ska kunna bo kvar Bostaden är en mänsklig rättighet, inte en handelsvara!

Alla barn måste kunna känna trygghet i skolan, att känna att de mår bra, att de lyssnas på och får det stöd de har rätt till