För Zaina är Sverige hennes hem. Det är här hon har vuxit upp, gått i skola och skapat sin framtid . En utvisning skulle innebära att hon rycks bort från sin familj, sitt sociala nätverk och allt hon har byggt upp under många åt. Att ändå utvisa henne - trots att hela hennes familj har beviljats rätt att stanna är ett oproportionerligt beslut som strider mot principen om rätten till familjeliv.  Detta handlar inte bara om Zaina utan om hur Sverige behandlar människor. Ett samhälle som väntar utbildning, integration och mänskliga rättigheter måste också låta människor stanna här där deras hem och familj finns.

Med aktuell kunskap kan man undvika konflikt och stökiga situationer i klassrummet. Detta ger både bättre studiero, och ökad förståelse.  God NPF-kunskap är en proaktiv insats som både sparar tid, pengar och lidande. Insatsen går även hand i hand med SoL och övriga lagverk som ingår i Elevhälsan. 

Lärare och elever vittnar om otrygghet, grövre trakasserier och negativa kommentarer om hbtqi-personer i skolan. Rädda Barnens Ungdomsförbund publicerade nyligen rapporten “Inte för ung för att vara mig själv – röster om att vara barn och hbtqi”, där ungdomar vittnar om en utbredd otrygghet i skolan. De beskriver hur trakasserier och mobbning kopplade till hbtqi-identitet har blivit grövre de senaste åren, samt en låg tillit till att vuxna i skolan faktiskt ingriper. Liknande erfarenheter lyfts även i MUCF:s rapport från 2024, som visar att elever möter lärare som förhåller sig passiva eller förminskande vid kränkningar, eller behandlar hbtqi-personers rättigheter som en åsiktsfråga. Fackförbundet Sveriges Lärare visar i en undersökning från förra året att var tredje mellanstadielärare och fyra av tio högstadielärare varje vecka hör negativa kommentarer om hbtqi-personer. I projektet Vi finns överallt - hbtqi på schemat! arbetar RFSL Stockholm för att öka unga hbtqi-personers trygghet i skolan genom att utveckla både kunskaper om, och representation av hbtqi i skolan - med fokus på undervisning.  Detta gör vi genom ett helt nytt, ämnesintegrerat material om hbtqi som bygger på ungdomars och lärares erfarenheter, de som med levd erfarenhet kan berätta och vittna om vad som blir relevant att fokusera på. Under projektet har vi träffat lärare från olika högstadie- och gymnasieskolor som vittnar om stora utmaningar i skolan när det gäller att prata om ämnen som riskerar att skapa konflikter i klassrummet - där hbtqi understryks. Några exempel på utmaningar är: oro för vårdnadshavares reaktioner, brist på kunskap och tid, otydliga styrdokument, osäkerhet kring både den egna kunskapen och reaktioner i klassrummet, bristande stöd från skolledning och motstånd från elever. För att göra skolan tryggare behöver vi inte hårdare tag mot problem i skolan. Vi behöver mjukare tag i klassrummet som skapar mer utrymme för de svåra samtalen. Lärare ska få kompetens och stöd att hantera konflikter och leda strukturerade samtal där olika, även polariserade, åsikter möts som en del av lärandet. Det ska ske med respekt för allas lika värde – inte enbart behandlas som ett ordningsproblem. Det är ett politiskt ansvar. Skriv under namninsamlingen och kräv att regeringen agerar för en tryggare skola för alla. En skola där lärarna har resurserna de behöver! Namninsamlingen är öppen till och med valdagen, den 13 september 2026. Lovise Brade, förbundsordförande RFSL Elias Fjellander, förbundsordförande RFSL Ungdom Jennie Graflund, ordförande RFSL Stockholm

Våra barn med grava funktionsnedsättningar behöver föräldrar som orkar i längden. Vi ska inte behöva ta kontakt med jurist för att hävda vår rätt till avlastning, vi ska inte behöva söka förhandsbesked om LSS-insatser i andra kommuner för att kunna flytta dit vi får hjälp. Våra barn ska inte behöva omplaceras i jourhem då föräldrarna inte längre orkar. 

Stöd Eritreanska Ortodoxa Tewahdo Kyrkan i Sverige- för rättssäkerhet, religionsfrihet och sann bild Eritreanska Ortodoxa Tewahdo Kyrkan i Sverige (EOTK) är ett självständigt, demokratiskt och icke‑politiskt trossamfund som i nära 30 år har bedrivit religiös och social verksamhet i Sverige, byggd på frivillighet, pastoral omsorg och respekt för människors värdighet. Trots detta har kyrkan blivit föremål för en myndighetsgranskning där Säkerhetspolisen (Säpo) uttryckt hypotetiska risker- inte bevisade fakta om att kyrkan skulle kunna påverkas av Eritreas statliga regim eller på något sätt kränka individers fri‑ och rättigheter i Sverige. Denna riskbedömning saknar konkreta belägg och baseras på spekulationer om möjliga framtida risker, inte på dokumenterad verksamhet eller handlingar från kyrkan.  Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har därför beslutat att dra in kyrkans ansökan om statsbidrag, trots att kyrkan uppfyllde de formella kriterierna vad gäller medlemsantal och verksamhetens omfattning. Beslutet bygger i huvudsak på det yttrande som lämnats av Säpo, vilket kyrkan själv har förklarat sig kunna bemöta och klargöra genom dialog och transparens.  Detta beslut innebär att kyrkan förlorar omkring 800 000 kronor i årligt statligt stöd, vilket allvarligt påverkar dess möjlighet att fortsätta bedriva verksamhet, ge stöd till nyanlända och skapa social gemenskap. Kyrkans krav och syfte med namninsamlingen: Kyrkan vill visa den sanna bilden av sin gemenskap, sin sociala verksamhet och sitt demokratiska och icke-politiska arbete. Genom denna namninsamling vill de säkerställa att myndigheter, media och allmänheten får en korrekt förståelse av deras arbete och värderingar. Vi vill: • Visa den sanna bilden av kyrkans gemenskap: Kyrkan har aldrig deltagit i politiska aktiviteter, styrts av utländsk stat eller kränkt någon människas rättigheter. • Stå upp för rättssäkerhet: Myndighetsbeslut måste baseras på fakta, bevis och saklig prövning — inte på hypotetiska farhågor. • Försvara religionsfrihet: Alla trossamfund i Sverige ska kunna utöva sin tro fritt utan orättvisa anklagelser. • Skydda ett viktigt socialt stöd: Kyrkan är en trygg plats för tusentals medlemmar och en källa till gemenskap, stöd och andlig vägledning. Skriv under för att stå upp för ett trossamfund som verkar för människors värdighet, social trygghet och ett demokratiskt och rättssäkert Sverige.

Saker som måste lösas snabbt är: - Att vintern kommer varje år och det måste fungera på våra vägar. Att Trafikverket ständigt ljuger om att de halkbekämpningar men sanningen är att ingen finns på plats.  - Trafikverket medvetet inte vill se till att det finns rastplatser anpassade för tung trafik. De flesta parkeringarna är för små för lastbilar samt ingen säker miljö att sova en meter från vägen med massa trafik.  På vintern märker man att de även är i motlut så du kommer inte därifrån.  - Att det är parkeringsförbud i de flesta industriområden som gör att det blir svårt att leverera till företagen som är i stort behov av just dessa transporter.  Att höra att de tycker att man står i vägen för att det är roligt?  Allt detta gör att man inte kan parkera för rast eller lagstadgad nattvila. Samt hittar man ingen plats kommer polisen ge böter samt transportstyrelsen tar ditt körkort.  Att bli straffad för något som myndigheter själva sett till att inte fungera.  -Att transportstyrelsen gör beslut att dra in körkort utan någon kontroll med färdskrivare är juridiskt fel.  -Att polisen säger att man ska ”sätta dit de jäklarna” när de har möte med trafikverket samt andra beslutsfattare ang att fordon över 3,5 ton inte får köra i det vänstra körfältet på flera motorvägar.  Att de tar beslut att det skall vara en viktgräns är vansinnigt.  Det räcker med omkörningsförbud.  Rent juridiskt blir viktgränsen ett problem som vid en händelse då höger körfält är blockerat.  För att ta dig förbi stoppet väljer man att köra om.  Nu kommer den juridiska biten. Om det är max 3.5 ton och ditt fordon vägen 65ton. Då har du ett överlass från 3.5 ton.  Det Innebär sanktions avgifter på företaget på 200.000kr samt personliga stora böter. Alltså får/kan du inte köra förbi hindret.  Här finns det inte många chaufförer som vet detta. 

Raif är fyra år och bor i Malmö. Han har autism och en språkstörning. Han kan ännu inte prata och har fortfarande blöja. Nu måste han lämna mamma och bröderna i Sverige i många månader för att söka tillstånd att få komma tillbaka. https://www.sydsvenskan.se/malmo/raif-4-utvisas-ensam/?shareSource=sharebutton

Det är viktigt för att när Hadi Naseri fick uppehållstillstånd i Sverige så hade inte talibanerna makten i Afghanistan men nu har de det och talibanerna förföljer och dödar Hadis folkgrupp.

Det är viktigt att Sverige inte sällar sig till skurknationer som Ryssland under den falska premissen att enhetligt stå för fred. Varken Fredsrådets grundare, i sitt brev till Norges statsminister, eller flera av deltagarna är intresserade av fred - utan bara att söndra och härska efter egen önskans skull.  Vi måste visa omvärlden att vi inte tänker gå den amerikanske presidenten till mötes, utan står kvar i vårt förbund med FN och dess arbete.

Mitt hjärta gör ont för Rojava. Det handlar inte bara om politik, utan om människor – barn, familjer och civila som lever i rädsla varje dag. Många har förlorat hem, skolor och trygga platser där de kan växa upp. Som kurd och medmänniska kan jag inte vara tyst. Vi vill att världen agerar: • Skydda civila i Rojava • Säkerställa humanitär hjälp • Arbeta för fredliga lösningar och framtidstro Våra röster kanske är små, men tillsammans kan vi visa att Rojava inte är bortglömt.

För att omvärlden behöver agera mot den nya syriska regimen som anfaller kurdiska områdena i Syrien Rojava vilket kan leda till folkmord. 

Maryam Tawfik är en ung kvinna som föddes i Egypten och reste därifrån när hon var 5 år och bott i Dubai i 7 år, men större delen av hennes barndom och uppväxt har ägt rum i Sverige. Hon har sina vänner och sitt sociala nätverk här. Detta är viktigt eftersom Sverige är det enda land Maryam känner som sitt hem. Hon kom hit som barn, har gått i skolan här och byggt större delen av sitt liv i Sverige. Att tvingas lämna Sverige skulle inte bara innebära att hon rycks bort från allt hon känner till, utan också att hon ställs inför en osäker framtid i ett land där hon saknar trygghet, socialt nätverk och möjligheten att leva ett värdigt liv som ung kvinna. Maryams situation förtjänar att ses med medmänsklighet, inte bara som ett ärendenummer.