För trygghet, utveckling, team och framgång 👊

Hon kom till Sverige när hon var 3 år och har hela sitt liv i Sverige. Nu när hon ska fylla 18 blir hon tvingad att åka tillbaka till Ryssland. Hon vill få möjlighet att få avsluta sitt sista år på gymnasiet för att ta studenten. Snälla hjälp oss få det här möjligt.

Det är viktigt eftersom beslutet strider mot både mänsklig logik och samhällsnytta. Att splittra en fungerande familj är ett brott mot individens trygghet, och att utvisa en person som utbildar sig och arbetar inom vården skadar ett Göteborg som redan lider av personalbrist. En rättelse är nödvändig för att skydda familjens enhet och för att inte kasta bort värdefull kompetens som samhället behöver. Anas går första året på gymnasiet och jobbar även inom vården. 

Det här handlar om en 95-årig kvinna som riskerar att utvisas från Sverige – trots att hon är svårt sjuk, rullstolsburen och helt beroende av sin familj för sin dagliga omsorg. Hon har bott i Sverige i över 20 år. Hennes barn, barnbarn och barnbarnsbarn är svenska medborgare. Hon har ingen familj eller trygghet kvar i Irak och saknar möjlighet att klara sig där. Familjen befarar dessutom att hon inte ens skulle klara den resa som en utvisning innebär. Uttalandet om att någon i familjen skulle kunna “återvända med henne till Irak” visar en bristande förståelse för vår verklighet. Vi är svenska medborgare med barn födda och uppvuxna i Sverige, arbete, skolgång och hela vår tillvaro här. Att lämna Sverige är inte ett realistiskt alternativ – och det är just därför vi kämpar för att vår mormor ska få stanna. Migrationsverket har ifrågasatt varför frågan inte har drivits tidigare. Under den period då en ny ansökan skulle ha gjorts drabbades familjen av en nära anhörigs bortgång, vilket tog all kraft och fokus. Därefter levde hon under många år som en del av samhället och vi uppfattade att hennes situation hade stabiliserats. Vi har förståelse för att det kan ha uppstått brister i hanteringen över tid. Men oavsett detta måste fokus nu ligga på hennes nuvarande situation: en 95-årig, svårt sjuk kvinna som är helt beroende av sin familj i Sverige. Frågan är inte varför vi inte flyttar. Frågan är om det är rimligt att utvisa en 95-årig, svårt sjuk kvinna från den enda trygghet och familj hon har. Vi efterfrågar inte särbehandling, utan en human och verklighetsförankrad bedömning där hennes faktiska situation vägs in fullt ut. Hon förtjänar ett värdigt och tryggt avslut i livet tillsammans med sin familj. Ingen ska behöva utvisas från sin familj i livets slutskede. https://www.mitti.se/nyheter/95ariga-rabea-utvisas-till-irak-lat-mig-do-har-6.3.358510.43767f5425

Det är viktigt eftersom en utvisning kan innebära att Daler Norov tvingas tillbaka till Uzbekistan. Han vill stanna i Sverige där han känner trygghet och har möjlighet att bygga sin framtid. Han betalar skatt jobbar och kan bra svenska pluggar och har godkänt i alla betyg. Genom att visa vårt stöd kan vi påverka beslutsfattare och ge honom en rättvis chans att stanna. Varje underskrift gör skillnad och visar att många bryr sig och står bakom honom. ✍️🇸🇪💙

*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

Sedan oktober 2023 pågår det som Amnesty International och FN kommit att benämna som ett folkmord på palestinier. Drönarteknik har, och fortsätter, att spela en nyckelroll i israeliskt dödande av palestinier.  Barn mördade av riktade attacker utförda av drönare är bekräftat av ett antal tillförlitliga källor.  Det är väl dokumenterat hur drönare levererat hot i form av olagliga evakueringsorder och hur de spelat upp ljud av skrikande barn för att sedan attackera dem söker upp ljudet. Efter två och ett halvt år av fullskalig invasion från Israel är den officiella dödssiffran 70 000, vilket enligt bland annat The Lancet är en grav underdrift.  Såväl kommuner som privata aktörer bär ett etiskt ansvar att inte alliera sig med en stat som genomför några av de grövsta människorättsbrott vi sett i historien. 

Syfte Vi som bor i Sverige kräver att Sveriges regering agerar tydligt och kraftfullt inom Europeiska unionen inför och under EU-toppmötet den 18–19 juni 2026. Civila i Palestina fortsätter att drabbas hårt, och passivitet från världens ledare får konsekvenser. Sverige måste använda sin röst för att försvara mänskliga rättigheter och internationell rätt. Bakgrund Situationen i Palestina väcker stor oro. Civila saknar tillräckligt skydd och grundläggande rättigheter kränks. Sverige har ett ansvar att agera inom EU för att säkerställa att internationell rätt respekteras och att civila skyddas. Tystnad och passivitet riskerar att bidra till fortsatt lidande. Varför detta är viktigt Genom denna namninsamling visar vi att människor i Sverige inte accepterar passivitet inför lidande och orättvisa. Vi bryr oss om fred, rättvisa och mänskliga rättigheter,och vi förväntar oss att våra beslutsfattare gör detsamma genom konkret handling. Avslutning Vår röst ska nå beslutsfattarna inför EUtoppmötet den 18–19 juni 2026. Genom denna namninsamling visar vi att det svenska folket kräver ansvar, handling och förändring nu.

*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

Vår fina fina vän Wafiq blir utvisad från Sverige inom 4 veckor. Han har bott här i 7 år, jobbar, har gått skola, tagit studenten här och jobbar nu. Nu kommer han att förlora vänner, trygghet och sin framtid här. Om Wafiq åker tillbaka till Bangladesh kommer han att behöva börja om i klass 8 trots att han är 20 år, då de svenska betygen ej gäller där. Hans familj blir kvar i Sverige, likaså den framtid han byggt upp och alla hans vänner. Han kommer att behöva börja om från noll. Trots detta har han nu fått ett beslut om att han måste lämna landet.  Det här handlar inte bara om ett papper. Det  handlar om en människa. En människa som inom 4 veckor kommer förlora hela sitt liv, och Sverige kommer förlora en riktigt riktigt fin kille, kollega och framför allt vän.  Han är älskad av alla oss kompisar. Han förlorar allt han har jobbat för, och vi förlorar vår bästa vän. Det finns ingen som du Wafiq, och vi kommer göra allt vi kan!

Varje år spenderar Malmö stad 9-10 miljarder kronor på upphandling och inköp, pengar som till stor del kommer från Malmöbornas fickor. Vi vill att Malmö stad lever upp till sina människorättsliga förpliktelser och slutar handla med företag som är involverade i allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter.  Malmö stad säger sig stå för mänskliga rättigheter, men i kommunens inköp är det tydligt att kraven inte efterföljs. Malmö stad handlar och använder sig av tjänster och varor från flera företag som är djupt involverade i exempelvis: • Möjliggörandet av apartheid • Infrastrukturprojekt på ockuperad mark Offentliga skattemedel ska inte bidra till grova människorättsbrott. Det går att genomföra upphandlingar där både mänskliga rättigheter och de allmänna principerna för offentlig upphandling respekteras. Genom att anta en etisk upphandlingspolicy (EUP) kan Malmö stad leda vägen och ta ansvar för sina människorättsliga förpliktelser. Vi vill  att Malmö Stad antar en Etisk Upphandlingspolicy  (EUP) i syfte att: 1. Utesluta företag som är inblandade i grova och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, med utgångspunkt i 13 Kap. 3 § 1 p. och 3 p. LOU. 2. Införa effektiva kontrollmekanismer för att identifiera och utesluta företag som har dokumenterat inblandning i grova och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. 3. Inkorporera tydliga villkor i kommunens kontrakt och avtal som förpliktar leverantörer att efterfölja FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECDS riktlinjer för multinationella företag.  4. Säkerställa att upphandlingsstrategier och processer är i linje med svensk lag, EU-rätten samt internationell rätt, förpliktelser och riktlinjer. Vill du inte heller betala för brott mot mänskligheten? Skriv under namninsamlingen!

Det handlar om demokrati i praktiken. Enligt lagen om nationella minoriteter ska romer ha rätt till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. När beslut fattas utan verkligt samråd urholkas både rättigheter och förtroende. Det som händer i Malmö riskerar att bli ett exempel som påverkar hur minoriteters rättigheter respekteras i hela Sverige. Detta handlar inte bara om romer. Det handlar om vilken demokrati vi vill ha. Sex krav till Malmö stad För att Malmö stad ska kunna uppfylla sina åtaganden mot den romska minoriteten och inte försvaga dem, krävs BLAND ANNAT sex konkreta krav. KRAV 01 Säkerställ meningsfullt och tidigt samråd Vid förslag om organisationsförändringar ska Malmö stad genomföra strukturerade samråd med romer innan beslut fattas. Detta ska säkerställa ett reellt inflytande för romer i frågor som berör dem. Samrådsprocessen ska följa Europarådets krav, den svenska minoritetslagen och Malmö stads riktlinjer för tidiga, inkluderande och meningsfulla samråd. KRAV 02 Gör en fullständig konsekvensanalys Innan en handlingsplan föreslås upphöra, andra styrdokument föreslås revideras eller ersättas, eller nya insatser föreslås. Kommunen ska redovisa hur de föreslagna förändringarna påverkar romers rättigheter, RIKC:s uppdrag och tilliten till kommunen och de ansvariga beslutsfattarna. Underlåtenhet att genomföra en konsekvensanalys betraktas som en allvarlig brist. KRAV 03 Behåll och utveckla RIKC:s roll Kommunen ska tydligt definiera RIKC:s strategiska funktion även vid en eventuell omorganisation och säkerställa att centret behåller inflytande över program, handlingsplaner och andra relevanta styrdokument. RIKC:s erfarenheter ska användas för att stärka verksamheten och får inte försvagas. KRAV 04 Återuppta och reformera Romska rådet Om kommunen bedömer att den tidigare modellen är otillräcklig ska kommunen, i samråd med romer, utforma en ny representativ modell i stället för att låta rådet vara pausat på obestämd tid. Under övergångsperioden ska romska Malmöbor ges tillgång till strukturerade samrådsformer som säkerställer en meningsfull dialog med ansvariga beslutsfattare, inklusive politiskt ansvariga. KRAV 05 Förtydliga ansvar och säkra transparens Kommunstyrelsen ska tydligt beskriva samordningsansvarets innebörd, hur det strategiska och operativa arbetet ska samverka samt vilka resurser som ingår. Offentlig uppföljning och rapportering ska säkerställa att minoritetspolitiken inte försvagas. KRAV 06 Stärk barns och ungas medverkan Kommunen ska utveckla särskilda former för att involvera romska barn och unga i samråd och programutformning, i enlighet med minoritetslagens krav på att barn och unga ska ges möjlighet till inflytande. Läs mer på på www.vemsdemokrati.se