• Sänk Skånetrafikens månadskort med 30‑40 % – gör kollektivtrafiken prisvärd för alla
    Kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla. Idag kostar ett vuxenmånadskort 1 370 kronor och ett studentkort 1 027 kronor, vilket är en stor utgift för många hushåll. För arbetssökande kan kostnaden göra det svårare att söka jobb, och för studenter innebär den att pengar som behövs till hyra, mat och kurslitteratur istället går till resor. Lägre biljettpriser skulle ge fler människor möjlighet att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Det skulle även kunna få fler att välja kollektivtrafiken framför bilen, vilket minskar utsläppen och bidrar till ett mer hållbart samhälle. Samtidigt har Skånetrafiken redovisat stora överskott de senaste åren. Därför anser vi att en sänkning av månadskortspriserna är en rimlig investering i både invånarnas möjligheter och Skånes framtid.
    7 av 100 Underskrifter
    Skapad av Erika Nilsson
  • Granska elmarknaden och elbolagens avgifter samt inför ett verkligt högkostnadsskydd!
    Vi är många svenska hushåll som nu känner en växande frustration och oro över Sveriges elpriser och de totala kostnaderna för el. El är inte en lyxvara. Det är en grundläggande förutsättning för att kunna leva ett normalt liv i Sverige. Trots att Sverige har en omfattande egen elproduktion tvingas hushåll och företag hantera stora och ibland oförutsägbara elkostnader. För många människor innebär detta en betydande ekonomisk belastning. De stöd som presenteras upplevs av många som otillräckliga i förhållande till de faktiska kostnaderna. En återbetalning på några hundralappar förändrar inte grundproblemet. Nu är det dags att ställa tydliga krav och få konkreta svar. Vi kräver följande: 1. En oberoende granskning av elmarknadens prissättning Hur kan svenska hushåll drabbas av så höga elpriser när Sverige producerar stora mängder egen el? Vi vill se en tydlig redovisning av hur elpriserna sätts och hur export, import och överföringskapacitet påverkar svenska konsumenter. 2. En granskning av Sveriges fyra elområden Vi kräver svar på varför skillnaderna mellan norra och södra Sverige kan bli så stora och vilka konkreta åtgärder som planeras för att minska dessa skillnader. 3. Granskning av elbolagens avgifter och prissättning Vi vill ha ökad insyn i elhandelsbolagens och nätbolagens prissättning, avgifter och vinstmarginaler samt hur konsumenternas intressen skyddas. 4. Ett verkligt högkostnadsskydd Vi kräver ett långsiktigt och förutsägbart skydd som faktiskt hjälper hushåll när elpriserna blir orimligt höga. Stödet måste stå i rimlig proportion till människors faktiska kostnader. 5. En tydlig redovisning av regeringens ansvar Vi vill veta vilka konkreta åtgärder regeringen tänker genomföra för att säkerställa rimliga och konkurrenskraftiga elpriser för svenska hushåll och företag. Vi vill inte ha fler tillfälliga lösningar utan långsiktiga besked. “Människor ska inte behöva välja mellan att värma sina bostäder, betala sina räkningar eller köpa mat. Svenska hushåll har rätt att kräva transparens, ansvarstagande och en elmarknad som fungerar även för vanliga människor.Detta är inte en partipolitisk fråga. Det handlar om människors vardag, trygghet och ekonomiska överlevnad. Vi accepterar inte att hushållen ensamma ska bära konsekvenserna av ett elsystem som de själva saknar möjlighet att påverka.Skriv under för att ställa dig bakom kraven!”
    16 av 100 Underskrifter
    Skapad av Olivera Kikovic
  • Stoppa Apcoas betalparkering vid Willys i Partille
    För att handeln på Kyrktorget behöver bilisterna för att kunna växa. Jobben måste bli fler i Partille. Lättillgängliga parkeringar ger fler besökare. 
    163 av 200 Underskrifter
    Skapad av Worla Adadevoh
  • Stoppa AI-fabrik i Töva, bevara landsbygden!
    *Jordbruksmarken är en livsnödvändig och begränsad resurs som vi främst behöver för att kunna producera livsmedel, foder till djuren, samt material och energi som vi är beroende av för vår överlevnad och beredskap. *Artskyddet är viktigt och det behöver utredas ordentligt innan beslut kan tas.  *Barnen, våra barn måste kunna ta sig till skola, fritidsaktiviteter och kompisar utan att riskera att utsättas för fara till följd av ökad trafik. *Buller, påverkar de närboendes hälsa och alla djur som tillhör landsbygden, hästar, kor, får och höns som bor i direkt anslutning till det blivande fabriksområdet. *Elintensiv verksamhet kommer påverka allas elförsörjning med högre elpriser.
    2 495 av 3 000 Underskrifter
    Skapad av Sanna Röding
  • Höj max taket för privatpersoner på köp o sälj sidor.
    Att underlätta handeln med begagnade varor, är att ta ett ökat klimat ansvar. Det borde politiken hålla med om.  Att ha ett tak på 50000 kr är bra, men inte tillräckligt. Majoriteten av Sveriges befolkning vill göra rätt för sig, men dessa begränsningar riskerar att minska viljan för att öka återbruket. Och då har politiken misslyckats. Det är märkligt att man ska beskatta för varor man redan har betalt skatt för. Detta är en dubbelbeskattning som borde avskaffas. Håller du med, och vill höja försäljningstaket för privatpersoner. Då tycker jag att du ska skriva under, om du värnar om framtida generationer och miljön. Det måste helt enkelt bli lättare att ge begagnade varor nytt liv.
    33 av 100 Underskrifter
    Skapad av Shorsh Ali
  • Hela Sveriges Gotland Östersjön är vår landsväg - Vägpris för alla, åt båda hållen
    Gotlandsfärjan är hutlöst dyr – vår enda landsväg! Priserna ska inte avgöra hur ofta vi kan träffa våra barn, föräldrar och vänner eller om vi har råd att finnas där för varandra. Det gör de i dag. År efter år kämpar människor för en fungerande färjetrafik. Kampen nöter, skapar ilska, besvikelse och uppgivenhet. Även ensamhet. En färjeresa måste fungera hela vägen: hemifrån till hamnen, över Östersjön och hem efter ankomst, så att vardagen fungerar både före och efter. Det gör den inte med det nya avtalet 1/2-27, färre upphandlade turer och försämrad turlista på Nynäshamns- och Oskarshamnslinjen. Svart på vitt hur reskedjan brister: vissa morgonbussar på Gotland når Visby för sent för morgonfärjan, och vissa kvällsfärjor anländer efter midnatt, så människor kommer hem mitt i natten och några timmar senare väntar en ny arbets- eller skoldag. Färjetrafiken över Östersjön är en livsnerv som förbinder Gotland med resten av Sverige. Staten ska ta fullt ansvar för landsvägen över Östersjön – i pris, tidtabell och kapacitet. Vi medborgare ska kunna resa på lika ekonomiska villkor på alla våra landsvägar – även till och från Gotland. Detta rättvisekrav ska staten säkerställa i färjeavtalet från 2035. Med vägpris menar vi att färjepriset för person och fordon motsvarar kostnaden för att köra en motsvarande sträcka på fastlandets landsvägar. Det nya avtalet börjar i februari 2027. Senast den 31 december 2026 ska Trafikverket redovisa regeringsuppdraget om färjetrafiken från 2035. Därför ställer vi kraven nu.  Skriv under för ett Sverige på lika villkor – till och från Gotland. Dela! Avsändare: GotlandsUpproret⚓ https://www.facebook.com/groups/395922987126447/ Kontakt: Gunhild Jonsson  ·  [email protected]  Facebook: GotlandsUpproret
    6 365 av 7 000 Underskrifter
    Skapad av Gunhild Jonsson
  • För en mänsklig samhällsutveckling, mot ett annat Sverige!
    Den privata välfärdsindustrin omsätter 250 miljarder kronor per år. Den har därmed ett stort inflytande på det svenska samhället. Kapitalägarnas vinstintressen är alltid överordnade människors individuella behov av utbildning, omsorg och vård. Affärsidén för privata aktörer i välfärden är att tjäna pengar på det allmänna. En demokratisk samhällsutveckling kräver ett demokratiskt ägande av skolan, omsorgen och vården. Det är förankrat hos 70 procent av befolkningen. Senast omfattande förbättringar infördes för den arbetande befolkningen var på 1970-talet: fyrtio timmars arbetsvecka kom 1973, föräldraförsäkringen infördes 1974, pensionsåldern sänktes från 67 till 65 år 1976 (men höjdes tillbaka till 67 år 2006), en femte semestervecka infördes fick vi 1978. Därefter har produktiviteten tredubblats, men huvuddelen av överskottet har gått till kapitalet. Nu är det dags för en ny förbättring – en arbetstidsförkortning med sikte på 30 timmars arbetsvecka år 2030. Förkortad arbetstid är ett starkt önskemål hos folkmajoriteten och inte minst hos kvinnor i vården och handeln. Förkortad arbetstid måste lagstadgas för att kunna gälla alla arbetande. Arbetstidsförkortning ligger högt på listan hos alla fackföreningar och den skall inte betalas genom lägre löner. Kollektivtrafiken är inte bara en transporttjänst utan är oumbärlig för arbetsmarknad, klimat och landsbygd, med tydlig inriktning på folkets gemensamma behov. Därför skall biljettpriserna hållas på en nivå som gör att så många som möjligt kan resa. Kostnaden bör täckas genom statliga anslag. Målet är en helt avgiftsfri och väl utbyggd kollektivtrafik över hela landet.
    11 av 100 Underskrifter
    Skapad av Kollektiva studier - kritisk samhällsanalys i folkbildningstradition
  • Upprop för en Psykoterapireform
    I Sverige saknas det idag en differentierad och ändamålsenlig vård vid psykisk ohälsa. Behovet av en ny vårdmodell med utgångspunkt i olika kvalificerade psykoterapier är nödvändigt, både för att minska samhällets kostnader och för att mer långsiktigt och genomgripande kunna hjälpa människor med psykiatrisk problematik. En Psykoterapireform är nödvändig och vi föreslår därför att ett nationellt initiativ tas till en sådan som ger alla som bedöms ha behov möjligheten till kvalificerad psykoterapi och det oberoende av egna ekonomiska resurser. En Psykoterapireform som i enlighet med gällande lagstiftning, ger möjlighet till val mellan olika psykoterapimetoder utifrån behov och preferenser. Ett initiativ som motsvarar internationell standard för psykoterapi, avseende utbildning, kompetens, kontinuitet och professionalism, i linje med modeller i andra länder, där Finland och Tyskland kan ses som inspirerande föregångare. Dagens vård är snäv och ineffektiv och kräver en förändring I Sverige omfattar vården vid psykiatrisk problematik mestadels olika psykofarmaka samt i viss mån korta insatser, ofta utan insatser av tillräckligt kvalificerade vårdgivare. Den samlade effekten av dessa behandlingar är nedslående, vilket framgår av en rad aktuella forsknings- och myndighetsrapporter (Regeringskansliet, 2025; Riksrevisionen, 2015; SOU 218:90). Den psykiatriska problematiken i Sverige har, trots kraftigt ökad medicinförskrivning och satsning på korta insatser, fortsatt att öka. Förutom begränsad effekt har denna vård medfört ett ökat medicinberoende och allt fler sjukskrivna. (Försäkringskassan, 2024, Socialstyrelsen, 2025, Marx, A. 2024). Bristen på effektiv och relevant vård har inneburit att både primärvård, som betecknas som första linjens psykiatri, och den psykiatriska specialistvården blivit alltmer överbelastad. Dagens vård är ett extremt dyrt alternativ - och kan göras annorlunda Satsningen på snabba effekter har paradoxalt nog visat sig vara extremt dyr i ett längre perspektiv. Korta insatser är i många fall otillräckliga och ger ofta förnyade vårdbehov och ökade kostnader. Psykofarmakabehandling blir ofta långvarig, med cirka 60 procent av patienterna kvar i medicinering i mer än nio år (Socialstyrelsen, 2019). Till detta kommer kostnader för medicinberoende, vårdskador och långa sjukskrivningsperioder. Brist på effektiv vård vid psykiska svårigheter leder till vårdkostnader: 84 miljarder kronor/år, sociala ersättningar: 112 miljarder kronor/år, förlorade arbetsintäkter: 124 miljarder kronor/år: Summa 320 miljarder kronor/år, en ökning med 100 miljarder kronor på 10 år. (Regeringskansliet, 2025) En Psykoterapireform skulle radikalt förändra vården vid psykiska svårigheter I kontrast till vårdprogrammens strukturerade och manualiserade insatser, förespråkar vi att personcentrerad och individualiserad behandling utifrån varje behövandes specifika behov och sammanhang skulle bli tillgänglig för alla. Hög kompetens, kontinuitet och en bredd av olika behandlingsalternativ skulle karaktärisera vården. Medicinering och sjukskrivning skulle minska i omfattning. Primärvård och psykiatrisk specialistvård skulle avlastas till förmån, och kunna ersättas av kostnadseffektiva och relevanta samtalsmottagningar, exempelvis som i Finland där rehabiliterande psykoterapi knyts till motsvarigheten till Försäkringskassan. Samhällets kostnader för psykiatrisk problematik skulle radikalt minska - liksom det individuella lidandet - då möjligheten till mer stabil och långsiktig förändring erbjuds. Vi anser att alla i Sverige ska ha möjlighet att fritt välja vård vid psykiatrisk problematik, i enlighet med de modeller för psykoterapi som finns i övriga Norden och i Tyskland. Sverige inte har råd med dagens ineffektiva och extremt dyra vård. Sverige behöver en genomgripande nationell Psykoterapireform samt att regeringen snarast tillsätter en kommitté eller utredning för att belysa och bereda vägen för en sådan reform. PsykoterapiStiftelsen Följande föreningar som ingår i Samrådsforum för psykoterapi: Sällskapet för existentiell psykoterapi (SEPT), Svenska föreningen för familjeterapi – SFFT, Svenska föreningen för Gruppsykoterapi och Grupputveckling (SFGG), Svenska föreningen för klinisk hypnos – SFKH, Svenska psykoanalytiska föreninger (Spaf), Psykoterapicdentrum, Svenska Föreningen för Relationell Psykoterapi (SFRP), Svenska föreningen för Visualiserande Psykoterapi/Symboldrama. Associerad medlem Stiftelsen Institutet för Social Utveckling (SISU) samt adjungerad organisation Psykoterapeutföreningen - Akademikerförbundet SSR Referenser:  - Psykisk hälsa och suicidprevention. Regeringens handlingsplan för genomförandet av den nationella strategin inom området psykisk hälsa och suicidprevention för perioden 2025–2026. Regeringskansliet, 2025.  - Rehabiliteringsgarantin fungerar inte – tänk om eller lägg ner. Riksrevisionen (2015:19).  - För att börja med något nytt måste man sluta med något gammalt. Förslag för en långsiktigt hållbar styrning inom området psykisk hälsa. Slutbetänkande av Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. SOU 2018:90. - Försäkringskassans lägesrapport 2024:1 - Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, Försäkringskassan 2024. - Statistikdatabas för läkemedel 2006-2024, Socialstyrelsen, 2025.  - Marx, A. Älskade hatade Antidepp. En djupdykning i ett av vår tids mest mytomspunna läkemedel.  Modial, 2024. - Nationella Riktlinjer –Utvärdering. Vård vid depression och ångest. Socialstyrelsen (2019. s. 24). OBS! Initiativtagarna till kampanjen är politiskt obundna. Vi delar inte de ståndpunkter som framförs i de mail som Mitt Skifte sänder ut, alla är välkomna att bidra till namninsamlingen oavsett politisk hemvist.
    783 av 800 Underskrifter
    Skapad av Dunja Grisell
  • GE SVENSKA FOLKET DIREKT DEMOKRATISK MAKT
    Ett mer sammanhållet Sverige Direkt demokrati handlar inte bara om att ge människor mer makt. Det kan också handla om att skapa ett mer sammanhållet samhälle. När människor får möjlighet att påverka konkreta frågor direkt behöver politiken inte alltid handla om vilket parti som ska få hela makten. Människor från olika politiska läger kan vara oense om mycket men ändå enas kring enskilda frågor. Vi tror att ett demokratiskt system där människor får möjlighet att göra sin röst hörd även mellan valen kan bidra till en större känsla av delaktighet och ansvar. Ett Sverige där människor inte bara väljer vilka som ska representera dem, utan också får möjlighet att själva påverka viktiga beslut. Målet är inte att alla ska tycka lika. Målet är att människor med olika åsikter ska kunna vara oense, men ändå känna att de har en verklig plats i demokratin.
    10 av 100 Underskrifter
    Skapad av Manvir Singh
  • Pausa Öresundskrafts CCS investering
    Öresundskraft riskerar förluster på över 6 miljarder om priserna på utsläpp fortsätter på nuvarande nivå. Öresundskraft räknar själva med att köra systemet med förlust till 2040 för att sedan, om priserna stiger som förväntat, ta igen förlusterna och göra vinst mellan 2040 och 2055. Öresundskraft kan pausa investeringen i minst 10 år utan att äventyra möjligheten att fortsätta elda avfall. Öresundskraft har allt att vinna och inget att förlora på en sådan paus. Öresundskraft har inte gett politiker och medborgarna tillgång till den ekonomiska information som gör det möjligt att med öppna ögon göra ett informerat beslut eller bedriva en seriös och saklig diskussion. Detta måste ske innan ett sådant långtgående beslut kan tas. 
    152 av 200 Underskrifter
    Skapad av Urban Carlson
  • Stoppa fusket med ROT-avdraget!
    ROT-avdraget finansieras av våra gemensamma skattepengar. När kontrollen brister riskerar pengar som ska gynna seriösa företag och hushåll i stället att hamna hos oseriösa eller kriminella aktörer. Varje skattekrona som betalas ut felaktigt är en krona som hade kunnat användas till att finansiera vården, skola,  civilsamhället och andra viktiga delar av samhället.
    10 av 100 Underskrifter
    Skapad av Anonym X
  • Bemannings-upproret
    Man kan tycka att det borde finnas tydligt beskrivet i Socialstyrelsens föreskrifter hur många anställda som behövs på en avd. med 10 äldre boende, för att de anställda ska kunna uppfylla den arbets-beskrivning de har. och efterleva den Nationella värdegrunden för äldreomsorgen, som b.la talar om att de äldre har rätt till egen tid med sin Kontaktperson 1 timme 1 gång i veckan, minst en utevistelse om dagen och minst en social aktivitet om dagen. Idag finns på de flesta äldreboenden inte någon möjlighet att uppfylla dessa krav. Hur gärna personalen än vill. Det finns heller inget skrivet om att en demens-avd ska ha högre bemanning än en somatisk- en avdelning där de boende är fysiskt sjuka men där intellektet fungerar som vanligt- . Vem som helst, tycker man, borde förstå att en demens avdelning kräver en högre bemanning. Där vistas ju människor som förutom fysiska problem ofta inte kan förstå sin omgivning längre eller kommunicera på ett adekvat sätt. Vi måste säga hur det är, alla vi som arbetar i Äldreomsorgen, och alla som själva tar del av den, och deras anhöriga, och  experterna; forskare i vård och livskvalite', sociologer, och läkare specialiserade på äldre.  Vi måste sätta ner foten och säga: Det här går inte längre. Det är helt oacceptabelt att det får se ut såhär idag och det måste få ett stopp! Var är facket och Skyddsombuden i denna beslutsordning? Ledningen, vare sig den är privat eller kommunal, har ju ekonomiska intressen att rätta sig efter och vill ju, i alla fall om det är ett privat boende, gå med vinst. Även de kommunala boendena har dock en budget som kommunen har avsatt att hålla sig till, och är den för liten så blir ju också naturligtvis bemanningen anpassad efter detta och för liten den med.  Hur har detta sätt att bemanna uppstått undrar jag? Det är som att säga att ledningen på ett sotar-företag ska säga hur många skorstenar som ska rengöras på en dag, utan att först ta reda på hur lång tid det tar, och fråga sotarna själva vad de anser att de hinner med under en dag. Företaget skulle inte fungera, för de skulle ju lova sina kunder service som inte kunde utföras på avtalad tid, eftersom sotarna inte hann med helt enkelt. Det blir ingen bra PR för ett företag. De måste ju se hur jobbet går till och anpassa sin personalstyrka efter det. -Vi har fem sotare anställda, och du kan få hjälp med din skorsten i början på nästa vecka tidigast, innan dess har vi fullbokat, är ju ofta ett svar man får i denna bransch, men i Äldreomsorgen, där delar man ut fina broschyrer till de som flyttar in och deras anhöriga där man lovar medbestämmande, aktiv fritid, utevistelse och personal som tar sig tid och lyssnar, utan att personalen har en chans att leva upp till detta. En grundbemanning på 2,5 personer på en avd med 10 demens-sjuka boende är ofta regel idag, och då ska man veta att flertalet demens-sjuka i stort sett uppfyller kraven för att få personlig assistans och alltså skulle ha det, om de inte var över 65 år. De 2, 5 personerna i personalen ska förutom att ge alla 10 boende medicin och frukost, sköta om dem och hjälpa dem med personlig omvårdnad, tvättning,  toalett-besök, påklädning och tandborstning, och matning när det behövs, dessutom sköta disk och iordningställa måltider, tvätta kläder, gå på möte med sjuksköterskan, tala med anhöriga, sköta sina ansvarsområden, beställa mat eller material till omvårdnad o.s.v. Dagen är full av grundläggande omvårdnad, och de 2,5 personerna gör vad de kan för att klara detta.  Att dessutom få ut de 10 boende som bor på avd och ge dem en social aktivitet varje dag,  är i stort sett omöjligt. Om detta måste vi prata! I dag, om en undersköterska påpekar för sin chef, att de inte har hunnit med det de skulle och att allt varit stressigt på dagen, så säger chefen i regel; -Ja, men ni var ju 2.5 personer, och det är ju grundbemanningen. Därmed är så att säga klagomålet avfärdat, och det finns inget mer att säga om saken. De hade ju grund-bemanningen uppfylld, och då har inte chefen gjort något fel. Detta måste vi belysa och få en förändring av! En grundbemanning ska aldrig få fast-ställas utan att de anställda, skyddsombud och expertis på området, har sagt sitt och fått sina krav hörsammade. Idag bestämmer alltså ledningen vad som ska vara grund-bemmaning på en avd, och skickar in uppgifter om detta till Social-styrelsen. Denna gör dock inget för att kontrollera om det är en rimlig uppskattning av personal-behovet, utan den kontrollen ska IVO göra. I praktiken så gör dock inte IVO det, utan de blandar sig i först om det uppstår direkta påtalade större problem på boendet. Arbetsmiljöverket borde också säga ifrån kan man tycka, men de har gång på gång avfärdat de 6:6-A-anmälningar som personal skickat in om stress och sjukdom orsakat av personalbrist på boenden. De sviker alltså personalen i äldreomsorgen vilket i sig är helt oförsvarligt, då undersköterskeyrket är det yrke som är värst drabbat av sjukskrivningar, såväl p.g.a fysiska skador och utslitning, som av utbrändhet och stress, och det alltså är rätt uppenbart att bemanningen är otillräcklig på deras arbetsplatser. Socialstyrelsen ska ta fram föreskrifter som tydligt säger hur bemanningen ska se ut på en avd, med t.ex 8,9 eller 10 boende och då också göra skillnad på om det är en demensavd. eller en somatisk avd. 
    20 av 100 Underskrifter
    Skapad av Sonja Höök