Historen har redan visat vad nedmonteringen av demokratiska strukturer leder till.  DÄRFÖR MÅSTE VI KÄMPA FÖR: - Förstärkt asylrätt - Social rättvisa och trygghet inom skola, vård och omsorg - Mänskliga rättigheter, jämlikhet och yttrandefrihet - Ett klimaträttvist och fossilfritt samhälle - Fred och internationell solidaritet   RIV TIDÖAVTALET! Bakom kravet står bland andra:  - Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa  - Ensamkommandes förbund - Föreningen Hjärta  - Jordens Vänner Malmö - Lund  - Läkare mot rasism  - nätverket NU ÄR DET NOG! som arbetar för en human svensk migrationspolitik.

VI VILL HA VÅRA ÄLSKADE DYGNSPASS KVAR! Varför ändra på något som fungerar perfekt och på något som ingen av oss klagar på? Varför är det ingen som frågar brukarna, anhöriga, goda män eller oss personliga assistenter? Vi är 13 st personliga assistenter som arbetar inom Karlskrona Kommun. Från och med oktober 2023 har EU beslutat att ta bort möjligheten att få arbeta dygnspass då det, enligt dem, inte är hälsosamt att arbeta för långa pass åt gången. Vi håller inte med och här är varför: Att få vara delaktig och bestämma över sitt schema är det som ger minst stress och även att man får återhämtning mellan passen enligt Göran Kecklund, stressforskare. Har man ett schema som man trivs med så gör man ett bättre jobb, vilket i sin tur gör att brukaren mår bra. Man stannar oftast kvar på sin tjänst mycket längre, vilket också är bra för både brukaren och arbetsgivaren. Tillsammans med brukaren kan vi nu lägga upp dagen i lugn och ro. Vi äger hela dygnet tillsammans, vilket är både fysiskt och psykiskt bra. Vi känner därför mindre stress på jobbet, eftersom man inte behöver avsluta vissa sysslor innan ett personalbyte. Man kan vara iväg på aktiviteter, utan att behöva stressa hem till personalbyten eller att bryta mitt i en aktivitet. Brukarna mår inte bra av personalbyten, vilket detta med dygn eliminerar. Även hot och våld har minskat hos oss sedan dygnspassen infördes och brukarna fått lugn och ro. Vi har många personliga assistenter som jobbat 40-45 år och under de åren så har det testats många typer av scheman. Nu har vi jobbat i mer än 10 år med dygnspass (7 st pass på 4 veckor). Och äntligen har vi ett schema som är perfekt för både brukarna och för personalen. Ett schema som man trivs med betyder så otroligt mycket för både arbetslivet och privatlivet. Vi anser att våra privatliv har blivit rikare. Mycket på grund av att man är mer utvilad, eftersom det är en otrolig återhämtning mellan passen. Småbarnsföräldrar har mer tid för sina barn och slipper lämna lika ofta på förskolan. Vanliga helger är inte så betungande, eftersom man kan känna sig ledig i jobbhelgen. Storhelger som t.ex. jul jobbar vi inte mer än en av dagarna. Innan vi hade dygnspass kunde vi jobba både julafton, juldagen och annandagen. Nu har vi istället möjlighet att fira jul med nära och kära. För varje arbetspass man jobbar så stjäl man av sin fritid. Man ska göra sig i ordning och man har körningar till och från jobbet, även leta parkering. Färre körningar sparar både drivmedel och miljö. Dygnspassen genererar i mindre smittorisk, eftersom man träffar färre personer per dag, för både brukarna och personalen och om brukaren är sjuk, så hinner denne oftast bli frisk innan man jobbar igen. Skulle brukaren vara fortsatt sjuk, så har man hunnit få en lång återhämtning och kommer tillbaka med nya friska tag. Vi kan både äta, sova på natten, gå på toa och ta pauser, i stort sett när vi vill! Kan man ha det bättre? Detta beslut från EU gäller inte bara personliga assistenter utan kommer även påverka räddningstjänst, ambulanspersonal och alla som i dagsläget jobbar dygnspass. Så skriv under om även Du tycker att schemaläggningen bör göras ute i verksamheten utefter brukarens och personalens bästa. Det heter ju så fint “BRUKAREN I CENTRUM!” / Jeanette, Anneli, Ethel, Bitten, Marie, Sofi, Berit, Birgitta, Johanna, Evelina, Kim, Karin och Viktoria

Förra hösten blev en man i 50-årsåldern dömd till tre års fängelse av tingsrätten för två fall av våldtäkt mot barn. Men domen överklagades och i hovrätten frias mannen. Detta eftersom domstolen inte kunde avgöra vad ordet ”snippa” betyder. Jag kan och vill inte acceptera det. Jag är säker på att du inte heller vill acceptera det. Hjälp till att alla barn i Sverige ska kunna få upprättelse i rätten om de far illa! Bild: Caroline Svelid (prickenrosa)

Musikaliska Kvarteret vid Nybrokajen är en omistlig del av Stockholms musik- och kulturliv och en plats av stor kulturhistorisk betydelse. Här delades de första Nobelprisen ut, och fick storheter som Birgit Nilsson och Georg Riedel sin musikaliska bildning. Här finns Blåsarsymfonikernas hemmascen tillika Sveriges äldsta konsertsal — en sagolikt vacker sal med oslagbar akustik. Intill kvarterets fyra livescener bor och verkar Blåsarsymfonikerna, Folk- och världsmusikscenen Stallet Världens Musik, artistkollektivet Blinda Tigern, operatören Musikaliska kvarteret och den svenska musikens moder, Kungl. Musikaliska Akademien. Musikaliska Kvarteret är en del vårt gemensamma kulturarv och ett vibrerande nav i Stockholms musikliv. Det bör vara öppet och tillgängligt för både utövare och publik. Allt annat är ett slöseri med vårt gemensamma kapital. Skriv under för att rädda Musikaliska Kvarteret! För mer info: https://www.expressen.se/debatt/musikaliska-kvarteret--ar-hotat-av-byrakrater/ Bild: Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete

Vi ser den globala klimat- och naturkrisen som en existentiell ödesfråga för mänskligheten. Den är i grunden etisk, moralisk och andlig och handlar om rättvisa, fred och hela skapelsens framtid. Kom därför med och påverka regeringen att ta ansvar för klimatomställningen, utifrån våra fyra krav om fortsatt reduktionsplikt, omläggning av skogsbruket, stärkt biologisk mångfald och en mer hållbar konsumtion! Uppropstexten skickas 20 februari till regeringens ansvariga ministrar, och namninsamlingen påbörjas samtidigt för senare överlämnande.

Lodjuret är ett skyggt och magnifikt djur som idag är klassat som ”sårbart”. Inte minst är det ett djur som är utsatt för en omfattande illegal tjuvjakt på cirka 100-150 djur årligen. Ändå tillåter landets länsstyrelser en omfattande licensjakt över hela landet (164 djur i södra och mellersta Sverige, siffrorna för de norra delarna har ännu inte offentliggjorts)! Att lodjuret fått statusen ”sårbart” av forskarna betyder att de tror att det i framtiden kommer finnas ett så lågt antal lodjur att de kan ha svårt att överleva. Det finns cirka 1 250 lodjur i Sverige idag. Forskarna tror att det kommer att minska för varje år eftersom det kommer att födas färre ungar varje år (vilket inte är så märkligt eftersom jakten sker under lodjurets parningstid, i mars). En sårbar art måste vi hjälpas åt att skydda extra noga. I det läget är det svårt att förstå varför jakt ska tillåtas annat än i undantagsfall (som för att skydda renar i Norrland). Men mitt under lodjurets parningstid (mars månad) ska alltså jaktlag över hela landet döda och stressa lodjuren (som är ett eftertraktat ”trofédjur”, jägarna får behålla skinnet), som inte har skuggan av en chans. Jagade av hundar och scoter tar dom sin tillflykt upp i ett träd och blir ett enkelt byta att skjuta. Vi kräver att denna barbariska jakt stoppas!

Alla som anser att det är orimligt att straffas ekonomiskt för att man har ett människovårdande yrke: Vi ber er att skriva under vår kampanj och stötta oss!

• Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som utgår från ekonomi eller fusk när det borde vara behoven som står i centrum för besluten? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som i högsta grad påverkar och i många fall slår sönder livet för barn, unga vuxna, vuxna med funktionsnedsättning och deras familjer? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vikten av att FÖLJA de viktiga lagar och konventioner till vilka man förbundit sig och som skapats för att säkerställa funktionsnedsattas rättigheter? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vad ALLAS LIKA VÄRDE innebär i praktiken? Skriv under för allas våra rättigheter och lika värde!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Elisa – femton år Att återvända till Kosovo skulle innebära stora hälsorisker för Elisas liv. Hon har diagnostiserats för intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi samt Dandy Walker syndrom. Elisa är i behov av daglig hjälp då hon förutom inlärningssvårigheter även har svårt med tal- och hörselförmåga men så även motorik. Hon intar närmare nio olika mediciner på daglig basis. Mediciner som inte finns att tillgå i hemlandet men som för Elisa är livsnödvändiga och som man inte kan göra uppehåll ifrån. I Kosovo är varken habilitering eller sjukvård anpassad för en människa som har funktionsnedsättningar. I framtiden kan även Elisa vara i behov av hjärtoperation. Läkarna i Kosovo har genom intyg bekräftat att detta inte är genomförbart i hemlandet. Ornela – tio år Hon var endast två år när hon kom till Sverige. Ornela går i skola och talar flytande svenska och kan ej albanska. Hennes enda anknytning som hon känner till är till det svenska samhället. En ung tjej med talang både för sång och att teckna. Omtyckt av både sina vänner och lärare. Ornela berättar att hon inte vill lämna Sverige. Arton – fem år Som är född i Sverige är familjens yngsta barn. Han har därmed vistats i Sverige hela sitt liv i väldigt formativa år. Han går i förskola och drömmer om att till sommaren vara tillräckligt gammal för att få börja träna fotboll. Barnen har rätt till ett hälsosamt liv och en trygg uppväxt i Sverige. I en proportionalitetsbedömning där familjen Gjinovics uppehållstillstånd vägs mot statens intresse att efterleva migrationslagstiftningen. Finns lagstöd för att detta är ingrepp i barnens rätt. Detta enligt artikel 8 EKMR samt Barnkonventionen. Vad kan du göra som läser detta? Gör din röst hörd och dela inlägget och skriv under i namninsamlingen – på så vis hjälper du familjen. Tack för att du tog dig tid att läsa. Vill du läsa en fördjupad artikel om familjen? https://www.smp.se/tingsryd/familjen-utvisas-trots-deras-svart-sjuka-dotter-antingen-stannar-vi-illegalt-eller-sa-riskerar-hon-att-do-aff94e50/

Riksglasskolan i Pukeberg är Sveriges enda renodlade glasskola, och yrkeshögskoleutbildningen på skolan är den enda i sitt slag i hela Norden. Den 12e januari 2023 stod det klart att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) drar in den statliga finansieringen av utbildningen och att skolan inte längre får bedriva yrkeshögskola. Sverige har en lång tradition av glashantverk och svenska varumärken som Orrefors och Kosta Boda är välkända världen över. Riksglasskolan är belägen mitt i det småländska Glasriket och den enorma yrkeskunskap och hantverkskompetens som finns hos lärare och arbetare i området gör skolan helt unik och ojämförbar med någon annan utbildning i världen. Utbildningens unika ställning som Nordens enda yrkeshögskola inom fältet gör att dess existens har direkt påverkan på hela branschen. Hela den svenska glastraditionens överlevnad är beroende av den. De få glasbruk och studioglashyttor som finns kvar i Sverige är redan hårt pressade inte minst på grund av de skyhöga priserna på energi. Den brist på nyutbildade, kvalificerade hantverkare som yrkeshögskolans nedläggning kommer innebära kan vara droppen som får bägaren att rinna över för de allra sista bruken. Det skulle innebära slutet för det ovärderliga industriella och kulturella glasarv som är så viktigt för Sverige. För vem ska föra traditionen vidare om inte vi? Vi som studerar på Riksglasskolan har påbörjat vår utbildning med intentionen att gå ut efter tre år med en yrkesexamen. Efter två års studier blir vi nu berövade den möjligheten. Antalet sökande till Riksglasskolan ökar för varje år, och för bara ett år sedan stod det klart att statens anslag till skolan skulle fördubblas. Det aktuella avslaget från MYH kommer alltså som en blixt från klar himmel och lämnar många studenter ovissa om framtiden. Vi studenter vädjar nu till er som läser detta att engagera er. Avslaget kan inte överklagas officiellt, men vi kommer att göra allt vi kan för att få Myndigheten för yrkeshögskolan att förstå de allvarliga konsekvenser som deras agerande innebär, och ändra sitt beslut. Skriv under!

Den 1 januari 2020 lades Hjälplinjen ner. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner. Läget är särskilt allvarligt mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett i vår omvärld. Pandemin har redan slagit hårt mot utsatta grupper och de kraftigt ökande priserna och lågkonjunktur tenderar att driva upp den psykiska ohälsan och självmordstalen. I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Men det räcker inte. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer. I veckan kom det besked om ytterligare medel till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd till människor i kris, vilket är väldigt positivt. Vår farhåga är dock att regeringen tycker att de gjort tillräckligt i frågan. Det stöd som ges via ideell sektor är i många fall livsviktigt – men när det handlar om frågor på liv och död måste det offentliga ta ett större ansvar. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal. En sådan hjälplinje skulle - tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete - rädda många liv varje år. Initiativtagare till detta upprop är Nationell samverkan för psykisk hälsa - NSPH, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige.