Lodjuret är ett skyggt och magnifikt djur som idag är klassat som ”sårbart”. Inte minst är det ett djur som är utsatt för en omfattande illegal tjuvjakt på cirka 100-150 djur årligen. Ändå tillåter landets länsstyrelser en omfattande licensjakt över hela landet (164 djur i södra och mellersta Sverige, siffrorna för de norra delarna har ännu inte offentliggjorts)! Att lodjuret fått statusen ”sårbart” av forskarna betyder att de tror att det i framtiden kommer finnas ett så lågt antal lodjur att de kan ha svårt att överleva. Det finns cirka 1 250 lodjur i Sverige idag. Forskarna tror att det kommer att minska för varje år eftersom det kommer att födas färre ungar varje år (vilket inte är så märkligt eftersom jakten sker under lodjurets parningstid, i mars). En sårbar art måste vi hjälpas åt att skydda extra noga. I det läget är det svårt att förstå varför jakt ska tillåtas annat än i undantagsfall (som för att skydda renar i Norrland). Men mitt under lodjurets parningstid (mars månad) ska alltså jaktlag över hela landet döda och stressa lodjuren (som är ett eftertraktat ”trofédjur”, jägarna får behålla skinnet), som inte har skuggan av en chans. Jagade av hundar och scoter tar dom sin tillflykt upp i ett träd och blir ett enkelt byta att skjuta. Vi kräver att denna barbariska jakt stoppas!

Alla som anser att det är orimligt att straffas ekonomiskt för att man har ett människovårdande yrke: Vi ber er att skriva under vår kampanj och stötta oss!

• Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som utgår från ekonomi eller fusk när det borde vara behoven som står i centrum för besluten? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som i högsta grad påverkar och i många fall slår sönder livet för barn, unga vuxna, vuxna med funktionsnedsättning och deras familjer? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vikten av att FÖLJA de viktiga lagar och konventioner till vilka man förbundit sig och som skapats för att säkerställa funktionsnedsattas rättigheter? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vad ALLAS LIKA VÄRDE innebär i praktiken? Skriv under för allas våra rättigheter och lika värde!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Elisa – femton år Att återvända till Kosovo skulle innebära stora hälsorisker för Elisas liv. Hon har diagnostiserats för intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi samt Dandy Walker syndrom. Elisa är i behov av daglig hjälp då hon förutom inlärningssvårigheter även har svårt med tal- och hörselförmåga men så även motorik. Hon intar närmare nio olika mediciner på daglig basis. Mediciner som inte finns att tillgå i hemlandet men som för Elisa är livsnödvändiga och som man inte kan göra uppehåll ifrån. I Kosovo är varken habilitering eller sjukvård anpassad för en människa som har funktionsnedsättningar. I framtiden kan även Elisa vara i behov av hjärtoperation. Läkarna i Kosovo har genom intyg bekräftat att detta inte är genomförbart i hemlandet. Ornela – tio år Hon var endast två år när hon kom till Sverige. Ornela går i skola och talar flytande svenska och kan ej albanska. Hennes enda anknytning som hon känner till är till det svenska samhället. En ung tjej med talang både för sång och att teckna. Omtyckt av både sina vänner och lärare. Ornela berättar att hon inte vill lämna Sverige. Arton – fem år Som är född i Sverige är familjens yngsta barn. Han har därmed vistats i Sverige hela sitt liv i väldigt formativa år. Han går i förskola och drömmer om att till sommaren vara tillräckligt gammal för att få börja träna fotboll. Barnen har rätt till ett hälsosamt liv och en trygg uppväxt i Sverige. I en proportionalitetsbedömning där familjen Gjinovics uppehållstillstånd vägs mot statens intresse att efterleva migrationslagstiftningen. Finns lagstöd för att detta är ingrepp i barnens rätt. Detta enligt artikel 8 EKMR samt Barnkonventionen. Vad kan du göra som läser detta? Gör din röst hörd och dela inlägget och skriv under i namninsamlingen – på så vis hjälper du familjen. Tack för att du tog dig tid att läsa. Vill du läsa en fördjupad artikel om familjen? https://www.smp.se/tingsryd/familjen-utvisas-trots-deras-svart-sjuka-dotter-antingen-stannar-vi-illegalt-eller-sa-riskerar-hon-att-do-aff94e50/

Riksglasskolan i Pukeberg är Sveriges enda renodlade glasskola, och yrkeshögskoleutbildningen på skolan är den enda i sitt slag i hela Norden. Den 12e januari 2023 stod det klart att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) drar in den statliga finansieringen av utbildningen och att skolan inte längre får bedriva yrkeshögskola. Sverige har en lång tradition av glashantverk och svenska varumärken som Orrefors och Kosta Boda är välkända världen över. Riksglasskolan är belägen mitt i det småländska Glasriket och den enorma yrkeskunskap och hantverkskompetens som finns hos lärare och arbetare i området gör skolan helt unik och ojämförbar med någon annan utbildning i världen. Utbildningens unika ställning som Nordens enda yrkeshögskola inom fältet gör att dess existens har direkt påverkan på hela branschen. Hela den svenska glastraditionens överlevnad är beroende av den. De få glasbruk och studioglashyttor som finns kvar i Sverige är redan hårt pressade inte minst på grund av de skyhöga priserna på energi. Den brist på nyutbildade, kvalificerade hantverkare som yrkeshögskolans nedläggning kommer innebära kan vara droppen som får bägaren att rinna över för de allra sista bruken. Det skulle innebära slutet för det ovärderliga industriella och kulturella glasarv som är så viktigt för Sverige. För vem ska föra traditionen vidare om inte vi? Vi som studerar på Riksglasskolan har påbörjat vår utbildning med intentionen att gå ut efter tre år med en yrkesexamen. Efter två års studier blir vi nu berövade den möjligheten. Antalet sökande till Riksglasskolan ökar för varje år, och för bara ett år sedan stod det klart att statens anslag till skolan skulle fördubblas. Det aktuella avslaget från MYH kommer alltså som en blixt från klar himmel och lämnar många studenter ovissa om framtiden. Vi studenter vädjar nu till er som läser detta att engagera er. Avslaget kan inte överklagas officiellt, men vi kommer att göra allt vi kan för att få Myndigheten för yrkeshögskolan att förstå de allvarliga konsekvenser som deras agerande innebär, och ändra sitt beslut. Skriv under!

Den 1 januari 2020 lades Hjälplinjen ner. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner. Läget är särskilt allvarligt mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett i vår omvärld. Pandemin har redan slagit hårt mot utsatta grupper och de kraftigt ökande priserna och lågkonjunktur tenderar att driva upp den psykiska ohälsan och självmordstalen. I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Men det räcker inte. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer. I veckan kom det besked om ytterligare medel till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd till människor i kris, vilket är väldigt positivt. Vår farhåga är dock att regeringen tycker att de gjort tillräckligt i frågan. Det stöd som ges via ideell sektor är i många fall livsviktigt – men när det handlar om frågor på liv och död måste det offentliga ta ett större ansvar. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal. En sådan hjälplinje skulle - tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete - rädda många liv varje år. Initiativtagare till detta upprop är Nationell samverkan för psykisk hälsa - NSPH, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige.

Den här frågan är oerhört viktig. Både ur demokratisk synpunkt då hela hanteringen varit undermålig. Men också då de drabbar väldigt många människor med väldigt höga belopp, vilket inte bara påverkar ekonomin under 2023, utan också är pengar från sitt pensionssparande som försvinner för gott. Risken är också att 1959:orna kommer att drabbas, även om de kan förbereda sig bättre än vi. Men i princip smyghöjer man även deras pensionsålder.

Vi anser att förslaget till ny detaljplan till delar behöver göras om och bygger på undermåliga utredningar som saknar tillräcklig hänsyn till: • En varsam övergång mellan Hökmossens trädgårdsstad och centrala Telefonplan. • Värnandet av kulturhistoriska värden och områdets unika karaktär. • En grön infrastruktur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande. • En nybyggnation som respekterar områdets historiska arkitektur och formspråk.

När Tahira flydde till Sverige 2010 för att rädda livet på sin dotter kom hon till Sverige som en ung, rädd och gravid Pakistansk kvinna och hon klarade inte att på rätt sätt föra sin talan för att bli betrodd av Migrationsverket. Gamla domar kan tyvärr inte rivas upp men hennes dotter har ett nytt skyddsskäl som inte har prövats. Barnkonventionen betonar barns rätt att komma till tals men detta är något som Duaa egentligen aldrig fått i hela denna långa process trots att detta handlar om hennes liv. Hennes vision är inte en framtid då hon blir bortgift och själv föder barn utan att få fortsätta vara ett barn. Låt Duaas röst bli hörd!

Man har under många år sparat på skolan i Piteå. Vi är nu nere i ett minimum av resurser. Genomförs detta kommer alla elever att drabbas, speciellt de svagaste med djupgående konsekvenser nu och i framtiden.

Detta är bara några exempel på hur barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar faller mellan stolarna och påverkas av de glapp som finns i Sveriges välfärdssystem. Vi vill se bättre vård, skola och samhällsstöd för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Det är dags att våra politiker vidtar nödvändiga åtgärder i lagar och uppdrag till myndigheter utifrån Funkisuppropets lista . Det kommer att få avgörande betydelse för tiotusentals barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Skriv på namninsamlingen och sprid sedan Funkisuppropet vidare!