Adham är 28 år gammal och är ett perfekt exempel på bra integration. Adham har bott i Sverige i 3 år och har acklimatiserat sig i svenska samhället bra och han talar bra svenska. Adham är färdigutbildad läkare från Palestina och brinner för att hjälpa andra människor . Just nu så jobbar Adham på ett hvb hem för barn med olika problematik i väntan på sitt tredje beslut från Migrationsverket. Adham har tillsvidareanställning och försörjt sig själv sen han kom till Sverige . Hela Adhams familj är bosatta i Sverige och är svenska medborgare. Adhams mål är att få jobba som läkare i Sverige där han kan hjälpa människor. Vi är oroliga för Adhams säkerhet då han kommer från Gaza i Palestina och det är väldigt oroligt där, så vi vädjar till migrationsverket att låta Adham stanna i Sverige. Hjälps oss hjälpa Adham genom att skriva under på att Adham borde få stanna i Sverige. DETTA ÄR SISTA CHANSEN ATT FÅ HJÄLPA ADHAM ATT FÅ STANNA I SVERIGE .

Jesper har kombinerad syn/hörselskada, ADHD, samt en grav psykiatrisk utvecklingsstörning. Han är extremt känslig för förändring men har hittat en trygghet på Mo Gård i Finspång. Men nu vill kommunen rycka den tryggheten från Jesper. För att de ansvariga politikerna har bestämt att han är en person man kan spara pengar på. Därför vill man flytta honom till ett annat boende. Ett boende där INGEN annan är teckenspråkig. Men kommunen vill spara pengar och ENBART därför ska han nu flyttas. Inte någonstans tänker man på hans bästa. Inte heller på alla fina rättigheter eller lagar/konventioner. De har plötsligt upphört att existera. Jag vill uppmana er till att skriva under denna lista för att visa politikerna att man INTE kan behandla en redan liten människa som en påse pengar som ska placeras någonstans där man kostar minst. Få upp ögonen, politiker och ni personer i styrande befattningar. Lokalpressen har redan börjat höra av sig. Vi vill visa att det är många som bryr sig om frågan om ett värdigt liv. Skriv under för att visa att du inte är okej att man kan flytta runt människor hur som helst för att spara in på kronor och ören. Jesper och andra i hans situation är värda mer än så.

Flican som kallas ”Starlight” är 13 år. ”Starlight tvångsomhändertogs 2017 har sedan dess flyttat 13 gånger. Just nu bor ”Starlight” på Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem Folåsa i Linköping. En låst institution. Socialtjänsten i Eskilstuna vägrar att svara ”Starlights” pappa och bonusmamma på vad hon erhåller för vård medan hon sitter inlåst, och vad ”Starlight” behöver göra för att hon skall flyttas från SiS Folåsa. ”Starlights” önskan är att slippa vara inlåst. Socialtjänsten i Eskilstuna säger att ”Starlight” aldrig mer får flytta hem. Socialtjänsten sa under hösten 2020 till ”Starlight” att om ”hon sköter sig” ska de se över andra alternativ till att vara inlåst på Folåsa, men ännu har socialtjänsten inte återkopplat kring detta. Senast i januari 2021 gjordes anmälningar till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) angående ”Starlights” situation på Folåsa. De handlade om att ”Starlight” inte hade uppmärksammats under jul- och nyårshelgen. Hon upplevde att hon glömts bort. Enligt ”Starlight” åkte flera av ungdomarna som hon sitter tillsammans med på Folåsa, hem på permission under helgerna, medan hon och några ungdomar till var kvar. Hennes upplevelse var att ingen i personalen gjorde något för att skapa julstämning. Det var en riktigt tuff för ”Starlight”, att vara inlåst utan sin familj, och utan att få fira jul och nyår. IVO skriver i sitt svar att de kommer ”ha nytta av informationen”. Det är en fruktansvärd situation att vara inlåst utan att veta när du släpps ut. Allra helst för ett barn och ungdom. Att sväva i ovisshet, att veta att varje snedsteg du tar, hur litet det än må vara, kan göra att inlåsningen förlängs. ”Starlight” har uttryckt att hon inte vill leva och har gjort flera självmordsförsök. Vi vuxna behöver ta vårt ansvar och stå upp för "Starlight"! Stöd Operation Rädda Starlight genom att skriva under den här kampanjen, och dela. Kom ihåg att använda taggen #operationräddastarlight #inte1barntill och @eskilstunakommun

Hej, medborgare och medmänniska! Jag vill med följande rader göra dig uppmärksam på en förändring som oroar mig starkt. Det handlar om nedskärningar inom barnomsorgen. Nedskärningar som pågått successivt under drygt ett decennium eftersom vi inte infört ett maxtak avseende barngruppernas storlek på förskolan. Specifikt kommer strax en bild av hur nedskärningarna ser ut i Göteborgs Stad att beskrivas. Det är nämligen i Göteborg jag bor tillsammans med min familj. Bilden kan dessvärre snart nog appliceras på vilken kommun i Sverige som helst, tyvärr. Så, vad är det som har skett? Jo, den 1/2-2021 genomförs på min dotters förskola; Toredalsgatan 41 i Göteborg, en omorganisation. Information om denna nåddes oss vårdnadshavare 15/1 via mejl. Det var en fredag eftermiddag inför helgen nyheten slog ned som ett bombnedslag. I mejlet stod att läsa att vi som föräldrar till barn på en av förskolans fyra äldrebarnsavdelningar (Opalen) inte längre kommer att kunna lämna våra barn på just den avdelningen eftersom den i och med omorganisationen ska upphöra. Barnen ska placeras ut på de resterande tre äldrebarnsavdelningar. Samtliga tre personal på avdelningen kommer att lämna förskolan för att arbeta på en av de flexförskolor som Förskoleförvaltningen startar upp. Anledning till omorganisation anges vara en budget som inte går ihop på grund av för hög pedagogtäthet. De risker/konsekvenser jag som vårdnadshavare redan nu ser med kommande omorganisation är i korthet följande: - Storlek på barngrupperna: På storbarnsavdelning (3-5 år) kommer det att vara 25 (alt 26 barn, siffran varierar) med tre heltidspersonal i grundbemanning. På småbarnsavdelning (1-3 år) 17 barn med tre heltidspersonal. Antalet är nästan det dubbla jämfört med skolverkets rekommendationer. Rekommendationer som bygger på en rapport som finns att läsa om på Skolverkets hemsida om forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek för barn 4-5 år är 13-15 stycken. För de mindre barnen och för barn med särskilda behov krävs än mindre grupper. Rapporten heter “Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt” och finns att hämta på skolverkets hemsida www.skolverket.se. Jag kan således inte se hur pedagogerna, i denna storlek på barngrupp, ska kunna möta varje barns behov av trygghet, omsorg, utveckling och stimulans på en individuell nivå. Målinriktat pedagogiskt arbete utifrån förskolans läroplan, för att främja våra barns utveckling och lärande, ser jag inte heller som möjligt under dessa förutsättningar. Jag är starkt oroad över barnens mående, såväl fysiskt som psykiskt, på kort samt längre sikt. - Lokaler: Förskolan huserar i dagsläget i en tillfällig modulbyggnad. Lokalerna är små och ventilationen mycket dålig. Jag anser att gruppernas storlek redan i dagsläget är för stora i förhållande till lokalerna. Möjlighet till lugn och ro samt att välja aktivitet efter intresse finns inte. Utifrån brandsäkerhet ser jag också stora risker. - Personal: Jag ser en risk för sjukfrånvaro hos personal samt att personal väljer att byta arbetsplats på grund av den ohållbara arbetssituation de ställs inför. Genom omorganisation förlorar våra barn sina tre trygga vuxna på förskolan. Som förälder till barn på Opalen fick jag alltså information om omorganisation via mejl på eftermiddagen den 15/1. Veckan som följde var ansvarig rektor inte anträffbar på grund av ledighet. 25/1 hölls ett föräldramöte där vi fick möjlighet att ställa frågor och framföra våra synpunkter (kallelse till detta skickades ut vid lunchtid samma dag varför inte alla hade möjlighet att delta). Rektor kan under mötet inte svara för hur konsekvenser och risker för våra barn med omorganisationen ska bemötas/elimineras. Först 25/1 skickades också information om omorganisation ut till övriga föräldrar på förskolan, vars barn precis som våra drabbas. Förra året blev barnkonventionen lag i Sverige. Lagen är dock tandlös så länge det inte finns ett maxtak på hur stor en barngrupp får lov att vara. Ställ dig därför bakom min vädjan och skriv under denna namninsamling som en protest mot vad dagens politiker gör mot våra barn. Våra barn är vår framtid. Och en dag kanske det är du som på äldreboendet behöver hjälp av en yngre hand? Låt den handen vara varm och förmögen till att ingjuta trygghet. En trygghet den kan ge för att det var vad den själv fick en gång som barn.

Förutom att privatpersoner och företag får en extremt hög påminnelseavgift är frågan också viktig eftersom förfarandet bör anses som ocker enligt 31 paragrafen Avtalslagen och 9 kap. 5 § Brottsbalken, som lyder: ”Den som vid avtal eller någon annan rättshandling utnyttjar någons trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroendeställning till att bereda sig förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen eller för vilken motprestation inte ska lämnas, döms för ocker till böter eller fängelse i högst två år. För ocker döms också den som vid kreditgivning i näringsverksamhet eller i annan verksamhet, som bedrivs vanemässigt eller annars i större omfattning, bereder sig ränta eller annan ekonomisk förmån, som står i uppenbart missförhållande till motprestationen.” Ocker är kriminellt och i det här fallet består det i att påminnelseavgiften är flera hundra procent högre än själva grundsumman. Eftersom ingen annan instans i samhället har rätt att agera på ett liknande sätt sticker det extra mycket i ögonen att staten, ensidigt, kan betinga sig sådana här höga avgifter som står i uppenbart missförhållande till den ursprungliga avgiften. Det är, helt enkelt, en fråga om rättvisa och jämlikhet att Transportstyrelsens nuvarande påminnelseavgifter inte längre får tas ut.

Personalens hälsa och rättigheter: Billigare arbetskraft betyder inte en bättre arbetskraft, resurstiderna har fått flera omvårdnadspersonal att sjukskriva sig under sina resurspass pga. oro och ångest över att jobba på andra enheter, särskilt under en pandemi där viruset har dödat många. Personalen mår inte bra och känner sig stressade, de försöker också att följa folkhälsomyndighetens råd vilket ni har gjort det svårare för personalen att göra pga. obligatoriska resurspass som innebär att förflytta sig runt flera enheter. Det är nu det behövs som mest att begränsa antalet människor vi möter. Resurspassen går emot denna regel. En annan sak som skapar stress och oro är att personalen inte vet var de ska bli insatta för att jobba. Att sätta in personal på arbete på andra enheter ca. två gånger i månaden sänker deras prestationsförmåga pga. försämrad psykisk och fysisk hälsa. Detta är inget hälsoschema det ser ni tydligt igenom att hälsan har försämrats hos omvårdnadspersonalen, försämrad hälsa hos personalen ger en försämrad arbetsmiljö, och en försämrad arbetsmiljö leder till försämring för brukarna. På Skövde kommuns hemsida står det att personalen ska bidra till att satta mål uppfylls samt att utveckla verksamheten med focus på kvalitét dvs till bästa möjliga sätt tillgodose våra kunders behov, vilket resurspassen hindrar omvårdnadspersonalen från att kunna utföra. Omvårdnadspersonalen kan inte vårda människor som mår dåligt när dom själva mår dåligt. De kan heller inte utföra sina arbeten till fullo och prestera som förut när de känner sig överbelastade. Omvårdnadspersonalen ska också precis som alla andra så gott som det går att hålla sig till en sluten eller begränsad krets och inte träffa fler människor än nödvändigt. Ni ska inte hota era anställda med att bli av med sina anställningar eftersom att deras psyke inte är tillräckligt starka för att klara av att jobba som resurs på andra enheter under pandemitider. Personalen visar ett utmärkt arbete på sina egna enheter vilket tyder att det är resurspassen som är problemet. Detta är inte en arbetsvägran när personalen tydligt visar att de inte kan arbeta med den försämrad hälsa som resurspassen ger. Brukarens hälsa: Inom LSS märks en stor oro, främst av dem med autism då dessa kräver en stor del av planering. Att få mindre tid med sina handlaredare innebär otrygghet och sämre utveckling. Dem flesta inom LSS vill dessutom inte släppa in personal som kommer från andra enheter in till sina hem. Resurspassen har fått många att fråga mer än vanligt vilka det är som jobbar i framtiden, vilket är ett tecken på otrygghet. Covid-19 gör dom tillräckligt oroliga och ni behöver inte förvärra situationen. Allt fler vill koppla bort sig från LSS och känner sig inte trygga i sina hem när de inte känner igen personalen. Inom äldreomsorgen finns det patienter med demens som behöver känna extra trygghet med en mindre personalgrupp. De flesta är också i riskgruppen och har mindre chans att överleva covid-19 Resurspassen leder till större smittrisk. Att Skövde kommun har prioriterat ekonomin över människan är icke humanistiskt. Ni har ingen individuell anpassning på verksamheterna, personal och brukare jobbar oftast i flera år för att få en god relation, resurspassen betyder att byta ut personalen. Omvårdnadspersonalen har tills idag gjort ett utmärkt arbete, ett arbete som resurspassen har påverkat, att lämna sin enhet för resurspass ca 10 timmar i månaden innebär 10 timmar som ni har tagit från brukarna. Att ni drar ner på personalens tid i sin ordinarie arbetsplats för att göra tid för resurspass är inte till brukarens föremål utan handlar enbart om ekonomin. Påverkan på vikarierna: Mer arbetslöshet, mindre möjlighet att få erfarenheter och en anställning i framtiden, i längden betyder detta att det blir en framtids personal med mindre kunskap och kompetens i sitt yrke eftersom att de inte fått möjligheten att jobba i praktiken och få egna erfarenheter. Riskbedömning: Ett exempel på Skövde kommuns nuvarande smitthanteringssätt: På arbetsplats X har en personal fått symptom på Covid-19 och är sjukskriven hemma, på arbetsplats Y finns inga sjuka eller med symptom, Skövde kommun skickar en resurs från Y till X. Resurspersonalen återgår sedan till sin ordinarie arbetsplats X. 48 timmar senare får fler symptom på arbetsplats X, resurspersonalen har samt tagit med sig viruset till sin arbetsplats X. Hur det bör hanteras: Om någon på arbetsplats X har symptom ska man inte från andra arbetsplatser skicka en ordinariepersonal som resurs. En enda enhets virus skulle alltså kunna smitta ner alla verksamheter i Skövde kommun. Det ska istället tas ännu starkare åtgärder och begränsa vilka som kommer in till arbetsplats X. Folkhälsomyndigheterna säger också karantän är det som gäller vid en sådan situation. Att sätta in en timvikarie vid en sådan situation är det rätta, eftersom att timvikarien har sig rätten att tacka nej till arbetet. Finns ingen vikarie så ska man fråga ordinarie personal om den kan tänka sig bli insatt i ett resurspass. Resurspassen ska inte vara obligatoriska under pandemin. Pandemin kommer aldrig att få ett slut om Skövde kommun fortsätter att arbeta på detta sätt. Med den nya SARS-CoV-2 så räcker inte skyddsutrustningarna till. vi behöver också begränsa människorna vi möter. Vi vill att det görs nya anställningsavtal, där personal kan välja själva om de vill ha resurspass i sitt schema eller inte. Individanpassa verksamheterna.

Mitt under en brinnande pandemi föreslår regeringen att avskaffa pensionssystemets särskilda stöd för en av samhällets mest utsatta grupper – flyktingar. Har du hört talas om hemlandstidsregeln? Hemlandstidsregeln gör det möjligt för personer som har uppnått flykting- eller skyddsstatus att tillgodoräkna sig tid i ursprungslandet som pensionsgrundande i Sverige. Detta särskilda stöd är nu hotat och människor hänvisas och förpassas istället till de behovsprövade äldreförsörjningsstödet och ekonomiskt bistånd. Lagändringen kommer under en 20-årsperiod att kosta samhället flera tusen nya fattigpensionärer, addera sedan de folkhälsoskadliga och segregerande effekter som ökad fattigdom genererar. Det säger sig självt – förslaget är varken kostnadseffektivt eller värdigt för ett välfärdsland. Vi bestämmer inte själva om vi ska födas i krig, fred eller svåra klimatförändringar. Alla förtjänar en trygg och värdig pension som går att leva på - även den som behövde fly mitt i livet. Ett redan ojämlikt pensionssystem riskerar nu att bli ännu sämre och slå ännu hårdare mot personer som inte kunde påverka sitt hemlands öde. Skriv under för att rädda hemlandstidsregeln, om du som oss tror på ett rättvist, jämlikt pensionssystem som inte ska bekostas av de mest utsatta! Ingen förtjänar att bli fattigpensionär.

Leo är bara 3 månader gammal och räknas som illegal både i det land han föddes och i det land han hör hemma, allt på grund av att migrationsverket vägrar godkänna ett medborgarskap åt mamma Sara som redan har permanent uppehållstillstånd här. Sara (som ursprungligen har nedärvt brittiskt medborgarskap) är Leos mamma. Hon är född i Sverige. Hon har bott här i 19 år, utbildade sig här till undersköterska och har också arbetat som sådan I landet i flertalet år innan hon bosatte sig i Spanien. Sara är ensamstående vårdnadshavare till lille Leo. På grund av ett belopp om 11.190kr vägras hon medborgarskap och därmed vård för sin son i Sverige. En dold, 7 år gammal skuld som omedelbart den kom till kännedom betalats av Sara, men enligt svenska migrationsverket inte snabbt nog. Nu anser migrationsverket att Sara inte "uppfyller kravet på hederligt levandssätt" och sätter hennes möjlighet att ansöka om medborgarskap för sig och Leo i (minst)2 år lång karantän. Så länge kan inte Leos operationer vänta. Så länge kan inte Sara försörja dem på sparade pengar. Ohederlig och ansvarslös? En kvinna som gör rätt för sig där det blir fel, som arbetat i flera år i den svenska vården, betalat skatt och som nu, ensam tar han om och kämpar för sin lille son? Ja. Enligt migrationsverketsverket är det så. Fadern, som är svensk medborgare har laggrundat kontaktförbud på grund av de hot, kränkningar, trakasserier och förföljelse han utsatt Sara för i samband med graviditeten och Leos födelse. Sara kämpar ensam för sin Leo. Hennes hela stödnät (framförallt föräldrar) bor i Sverige. Vi är många som följt Sara genom en gemensam gravid-grupp på sociala media. Vi har sett henne ensam ta sig igenom en graviditet, en förlossning och ta emot en liten son med ansvar, kärlek och värme. Vi har följt när hon fått ta emot besked efter besked med negativa resultat av ultraljudsundersökningar och prover. Hur hon hela tiden stått och fortsätter stå stenhårt stark och fast vid sin lille sons sida med den brinnande och outtröttliga kraft bara en mamma kan besitta. Migrationsverket behöver tänka om. Ge Leos mamma Sara ett svenskt medborgarskap, ge henne en chans att få andas ut, en chans för Leo att få en stabil, kvalitativ vård genom livet med sin funktionsvariaton. De behöver få komma hem till Sverige. De behöver få trygghet, de behöver få vila nu. Snälla, skriv under för lilla Leos rätt, för att han ska få komma hem till mormor och morfar och för att hans mammas kamp inte ska vara förgäves! Insamlingen kommer skickas i samband med överklagande av Saras ärende till migrationsverket I Sverige.

Fyrverkeriet är en plåga för människor, djur och fåglar. Det primitiva nöje de har som kastar smällare och skjuter raketer, uppväger inte att mängder av hundar blir chockskadade för livet och flera dör av det varje år. Tiotusentals fåglar blir vettskrämda. Människor får svåra ansiktsskador respektive mister synden, några dör av skrämsel och miljoner människor lider i flera dagar av de plågsamma sprängningarna. De som köper fyrvevrkeri bryr sig inte alls om de regler som finns. Tvärt om, de kastar smällare och skjuter raketer mot folk inne i städerna och byarna. Regler är meningslösa. Det måste vara ett FÖRBUD ATT SÄLJA FYRVERKERI https://www.mittskifte.org/petitions/forbjud-forsaljning-av-raketer-och-smallare

Vi når inte våra miljömål idag. Att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar kommer att leda till att Sveriges miljöarbete för den biologiska mångfalden urholkas. Som svensk medborgare protesterar jag mot att Skogsstyrelsen inte tar sitt ansvar och skyddar den skog som behöver skyddas. Minst 50% av Sveriges skogar skulle behöva långsiktigt skydd för att våra miljömål och klimatmål ska kunna nås.

Det är bland annat en historisk plats som berörs av postadress ändringen RYA. Rya Tegelbruk låg vid vattnet/kusten där numera Rya Golfklubb ligger sedan 1934 och söder om detta låg Rydebäcks äldre tegelbruk. Den förindustriella tegeltillverkningen i Rydebäck har anor ända bak till 1600-talet. Där Fynd gjordes under utgrävningar i RYA, brändes lera i trakten ännu längre tillbaka i tiden. På denna plats står nu 30 talet hushåll samt dubbelt så många kollonior och en av Sveriges äldsta Golfklubbar med omtyckta banor att spela på finns här. Detta är en Klubb som hjälper Helsingborgs Kommun med Turism då många kommer hit för att spela och då gynnar staden/kommunen. Det finns andra parametrar i detta som inte bara är inom vår skånska historia utan i nutiden även handlar om att våra barn nu ska slussas 5 km bort till förskola, grundskola mm och vill vi ha dem i Rydebäck/Råå som är betydligt närmre får vi söka dit och vid mån av plats kan barnen tilldelas plats. En annan för oss boende utan barn är att bostadspriserna/värdet kan för oss påverkas på fastigheter och omgivning. Då Banker/Mäklare mfl anser att bor man utanför postadress Helsingborg är marknadsvärdet lägre kvm än dem som har postort Helsingborg. Ingen har rådfrågat våra företag som är berörda av ändringen, vem ska stå för kostnad av Visitkort, kuvert, brevpapper uppdatering av hemsidor mm?? Och att vi blir miljöbovar när vi ska köra onödigt långt 5 km för att hämta våra paket som idag endast är knappt 1 km, promenad avstånd om man så vill. Ändringen kan inte tolkas ge effektiv distribution och är inte enligt riktlinjerna för att följa god ortnamnsed. Nu kräver vi att Postnord & Helsingborgs kommun tar tillbaka sitt beslut. Med vänliga hälsningar// Marie Möller tillsammans med berörda hushåll

Hela rapporten med källförteckning: https://bit.ly/StrukturellRasism Gå med i UMR idag! https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/ För att åtgärda problem måste de först erkännas. Under 2020 såg vi en våg av protester mot polisärt våld mot svarta, både i USA men också i Sverige. Protesterna satte även medialt ljus på flera kontroversiella ingripande från tull och polis i anslutning till gränsövergången Köpenhamn/Malmö. Urvalet har varit en av de saker som ifrågasatts, där det upplevts röra sig om s.k. etnisk profilering / rasprofilering. Det här är inget nytt. FN:s rasdiskrimineringskommitté granskade Sverige i en rapport 2018 där man listade problem man såg i landet som regeringen behövde ta fram åtgärder mot tills nästa granskning 2023, en av de punkter som lyftes var den svenska polisens rasprofilering. Fram till 2014 använde polisen öppet s.k. ”etniska markörer”, dvs. saker som språk och hudfärg vid urval. Idag så är rasprofilering inte officiellt tillåtet på samma sätt men befintlig forskning, FN, ingripande polismän och de som utsätts vittnar om att praktiken fortsatt används. Trots detta förnekar polismyndigheten än idag att ett problem ens finns. Strukturell rasism syftar på en subtil rasism som kan vara omedveten och ett agerande utifrån stereotypa föreställningar, saker som tankar om hur en svensk ser ut och vilka etniska minoriteter en tänker är mer brottsbenägna. Ett konkret exempel hur det yttrat sig är Skånepolisens ”romregister". Regeringen och alla partier som aktivt, eller passivt stödjer dem ser strukturell rasism som ett problem i Sverige, det råder en bred politisk samsyn. Trots denna samsyn, trots befintlig forskning, vittnesmål, protester, FN-kritik och en total ovilja från polisens sida lyser åtgärderna med sin frånvaro. Regeringen är polisens arbetsgivarrepresentant. Genom ett årligt regleringsbrev styr de polisen och pekar på områden att prioritera. Regeringen behöver följa upp FN-rapporten från 2018 och se till polismyndigheten tar strukturell rasism på allvar. Som ett första steg måste polisen måste erkänna att problemet ens finns inom deras organisation! Skriv under! Gå med i UMR idag för att fortsätta driva kravet på fler arenor! https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/