*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

*Svenska nedanför* Uppsala University currently lacks a central policy or designated body for assessing the ethical dimensions of its formal agreements with international partners. At present, these assessments are made at the departmental level, where staff are rarely equipped to evaluate the human-rights or international-law implications of such partnerships. This creates legal and reputational risks for the University – namely, the possibility of maintaining collaborations with institutions implicated in serious or systemic violations of human rights or international law.  Existing national frameworks, such as "responsible internationalisation" developed at the governmental level, risk allowing foreign policy priorities to shape decisions that should be guided by ethical principle. Uppsala University should instead ground its decisions in autonomously-established ethical standards, rooted in international human rights and humanitarian law – insulated from political pressure and consistent across all partnerships. Establishing PEAT would: • Align the University's international collaborations with its own Common Values, the Swedish Higher Education Act, and the SUHF Global Responsible Engagement Checklist; • Protect the University's reputation by ensuring partnerships are assessed against predetermined ethical standards rather than political pressures; and • Support departments and researchers by providing clear, transparent guidance, relieving them of the obligation to make complex international-law assessments individually. *Svenska* Uppsala universitet saknar för närvarande en central policy eller ett utsett organ för att bedöma de etiska dimensionerna av sina formella avtal med internationella partners. I dagsläget görs dessa bedömningar på institutionsnivå, där personalen sällan är rustad att utvärdera de mänskliga rättighets- eller folkrättsliga implikationerna av sådana partnerskap. Detta skapar juridiska risker och risker för universitetets anseende – nämligen möjligheten att upprätthålla samarbeten med institutioner som är inblandade i allvarliga eller systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Befintliga nationella ramverk, såsom "ansvarsfull internationalisering" som utvecklats på regeringsnivå, riskerar att låta utrikespolitiska prioriteringar styra beslut som bör vägledas av etiska principer. Uppsala universitet bör i stället grunda sina beslut i autonomt fastställda etiska standarder, förankrade i internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt – skyddade från politiska påtryckningar och konsekventa i förhållande till alla partnerskap. Att inrätta PEAT skulle: • Anpassa universitetets internationella samarbeten till dess egna gemensamma värderingar, högskolelagen och SUHF:s checklista för globalt ansvarsfullt engagemang; • Skydda universitetets anseende genom att säkerställa att partnerskap bedöms mot förutbestämda etiska standarder snarare än politiska påtryckningar; och • Stödja institutioner och forskare genom att tillhandahålla tydlig och transparent vägledning, och därigenom avlasta dem från skyldigheten att göra komplexa folkrättsliga bedömningar individuellt.

Vår fina fina vän Wafiq blir utvisad från Sverige inom 4 veckor. Han har bott här i 7 år, jobbar, har gått skola, tagit studenten här och jobbar nu. Nu kommer han att förlora vänner, trygghet och sin framtid här. Om Wafiq åker tillbaka till Bangladesh kommer han att behöva börja om i klass 8 trots att han är 20 år, då de svenska betygen ej gäller där. Hans familj blir kvar i Sverige, likaså den framtid han byggt upp och alla hans vänner. Han kommer att behöva börja om från noll. Trots detta har han nu fått ett beslut om att han måste lämna landet.  Det här handlar inte bara om ett papper. Det  handlar om en människa. En människa som inom 4 veckor kommer förlora hela sitt liv, och Sverige kommer förlora en riktigt riktigt fin kille, kollega och framför allt vän.  Han är älskad av alla oss kompisar. Han förlorar allt han har jobbat för, och vi förlorar vår bästa vän. Det finns ingen som du Wafiq, och vi kommer göra allt vi kan!

Hali har bott och arbetat i Sverige i över 7 år. Under den tiden har han skaffat sig ett stabilt liv, arbetat, betalat skatt och till och med köpt en bostad. Han är en del av samhället och har byggt sin framtid här. Trots detta riskerar han nu att bli utvisad. Detta är inte bara ett hårt slag mot Hali – utan också orimligt ur ett samhällsperspektiv. Sverige behöver människor som arbetar, bidrar och integreras. Att utvisa någon som gjort allt rätt skickar fel signaler.

Oliver Li och Andreas Bernmyr har gjort en enorm insats i vår ungdomsgrupp och är båda två enormt stora och älskade förebilder och framförallt ledare för oss alla. Vi vill ha kvar våra präster i vår församling och kräver ändrade arbetsvillkor och en förbättrad arbetsmiljö så att de båda kan fortsätta med sitt underbara arbete för oss unga men även för hela församlingen. 

Vi som arbetar inom LSS i Falu kommun har fått besked om att vårt flexibla arbetstidsavtal sägs upp av kommunal då kommunen inte mötte deras krav. Men kommnunen skulle ändå sagt upp avtalet längre fram. Beslutet motiveras med besparingar ifrån kommunens sida. Tidigare tillhörde vi Socialförvaltningen men ligger nu under Omvårdnadsförvaltningen. Trots att verksamheten inom LSS länge fått höra att vi sparat pengar och haft en fungerande verksamhet, drabbas vi nu av samma besparingar som äldreomsorgen och hemtjänsten – verksamheter där kostnaderna sett annorlunda ut. Det innebär att ett avtal som fungerat bra för både personal, verksamhet och brukare riskerar att försvinna, trots att det inte är inom LSS som problemen funnits. Flexavtalet har bidragit till bättre arbetsmiljö, flexibilitet och möjlighet att få vardagen att fungera för personalen. Att ta bort det riskerar att göra det svårare att behålla och rekrytera personal inom en redan pressad verksamhet. Vi skriver under denna namninsamling för att visa att vi inte accepterar detta beslut och uppmanar Falu kommun att ompröva frågan och värna om personalen inom LSS. Det har varit mycket förändringar till det sämre nu under flera år och nu har vi fått nog. Vi vill kunna vara med och påverka.

Barnen är vår framtid och det viktigaste vi har, barnen förtjänar en stressfri förskola med vuxna som hinner med sitt arbete. Att överlämna sitt barn i barnomsorgens händer, ska vara en trygghet för varje förälder. En anställd ska orka göra sitt bästa varje dag, det vi ser beslutas nu är inte i rätt riktning. Skola och omsorg behöver fler vuxna för barnen, inte färre! Kommunen hänvisar som orsak till det demografiska läget, med minskande barnkullar. I praktiken ser sanningen helt annorlunda ut, förskolorna har redan för stort antal barn på avdelningarna. Blandade grupper 1-5 i ett tal långt över gränsen på lagliga riktlinjer. Ljusdals Kommun måste tänka om! För ALLAS bästa. Namninsamlingen pågår så länge det krävs.

Daniyal kom till Sverige för 5 år sedan. Daniyal är mycket ambitiös i skolan, där han läser Naturvetenskaps programmet sista året i gymnasiet. Han är en kille med mycket höga betyg. Han är alltid mån om att göra sitt allra bästa och sitter alltid längst fram och lyssnar oavbrutet på lektionerna. Till hösten har han som plan att börja utbilda sig till tandläkare. Utöver hans ambitiösa inställning är han en otroligt fin och snäll människa. Han bryr sig om andra människor, och vill alla gott. Vi vill att Daniyal ska få stanna i Sverige, och ha en trygg och framgångsrik framtid här. Gör det du kan och skriv under! Vi hoppas att denna namninsamling kan ge Daniyal en chans till att få stanna i Sverige. 

Sverige har chansen att visa vägen mot en omtänksammare och ljusare framtid för oss, djuren och kommande generationer. Djuren och vi tackar dig för din medkänsla och underskrift. Dela jättegärna petitionen och kärleken för framförallt djurens skulle då de inte kan! 🐷🐮🐰🐣🐟🥕🙏💚✨

När blir en 8 månader gammal bebis vuxen, Johan Forssell? ““Någon gång i livet är man ju vuxen”” Den 1 december 2023 togs “särskilt ömmande omständigheter” bort som grund för att beviljas uppehållstillstånd. Det innebär att det blivit betydligt svårare att få uppehållstillstånd på humanitära grunder i Sverige, exempelvis för unga som har vuxit upp här. Under lagstiftningsprocessen kring ändringarna i Utlänningslagen (2005:716) varnades det uttryckligen i remissrundan av flera tunga aktörer för vilka konsekvenser som kunde följa om möjligheten att få uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter” togs bort. Dessa inkluderade varningar från Migrationsverket, Lagrådet, Rädda Barnen och Asylrättscentrum, vilka migrationsminister Johan Forssell tog del av. Bland de förutsedda konsekvenserna fanns: • Färre barn och unga skulle kunna beviljas tillstånd trots stark anknytning till Sverige. • Utrymmet att beakta lång vistelsetid och integration skulle minska kraftigt. • Fler ärenden skulle leda till utvisning i situationer som tidigare kunnat få en humanitär lösning. • Lagändringen skulle minska flexibiliteten i systemet. • Barnkonventionens princip om barnets bästa skulle få mindre genomslag i praktiken. • Unga som “åldras ur” systemet riskerar utvisning trots stark etablering. • Systemet skulle bli mer mekaniskt och mindre individuellt. Torsdagen den 12 februari samlades hundratals människor för att demonstrera mot migrationspolitiken som leder till att ungdomar som vuxit upp i Sverige riskerar utvisning när de fyller 18 år, medan deras föräldrar och syskon får stanna kvar med uppehållstillstånd. Aftonbladet har kartlagt 40 fall av dessa så kallade tonårsutvisningar: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/pBWKQo/tonarsutvisningarna-iliya-hann-fylla-18-da-kom-utvisningsbeslutet Under en debatt i SVT Aktuellt försvarade Forssell den nuvarande lagstiftningen och hur domstolarna tillämpar den med orden “Någon gång i livet är man ju vuxen.” ““Det låter orimligt”” Emanuel föddes i juni 2025. Han är i dag åtta månader gammal och har fått ett beslut om att utvisas till Iran utan sina föräldrar. Spårbyte trädde i kraft den 15 december 2008 i samband med arbetskraftsinvandringsreformen i Utlänningslagen (2005:716). Det innebar att asylsökande som fått avslag kunde ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige. Arbetsgivare – inte staten – avgjorde behovet av arbetskraft, och reformen omfattade även personer från länder utanför EU. Syftet med spårbyte var att Sverige inte skulle förlora arbetskraft som redan hade arbete och att personer som etablerat sig på arbetsmarknaden inte skulle behöva lämna landet. Den 1 april 2025 avskaffades spårbytet av den nuvarande regeringen genom ändringar i Utlänningslagen (2005:716). Emanuel föddes efter att spårbytet avskaffades. Det innebär att han inte automatiskt omfattas av samma rättsliga konstruktion som hans föräldrar fick genom det tidigare regelverket. Ett barn får vanligtvis uppehållstillstånd: - Som familjemedlem (anknytning) - Eller genom humanitära skäl I Emanuels fall har detta lett till ett utvisningsbeslut för honom, men inte för hans föräldrar. Eftersom Emanuels föräldrar har arbetstillstånd och inte permanent uppehållstillstånd kan han, enligt nuvarande lagstiftning, inte få uppehållstillstånd med anknytning som grund. Emanuel kan inte heller beviljas uppehållstillstånd på grund av “särskilt ömmande omständigheter”, eftersom den bestämmelsen har tagits bort ur utlänningslagen. Han uppfyller inte heller de nuvarande mycket höga kraven för “synnerligen ömmande omständigheter”. I en intervju med SVT Aktuellt kommenterade Forssell beslutet med orden “Det låter orimligt.” https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bebis-ska-utvisas-till-iran-johan-forssell-m-orimligt Johan Forssell deltog ledande i genomförandet utav Utlänningslagen (2005:716) i sin roll som migrationsminister och var medveten om potentiella konsekvenser, han bär ett politiskt ansvar för utvecklingen och bör rimligen avgå. Vad skulle Johan Forssells avgång bidra till? Så länge nedan förslag ännu inte är beslutade kan de stoppas, fördröjas eller skrivas om. Johan Forssell är ytterst politiskt ansvarig för den nuvarande inriktningen. Om förtroendet för honom faller ökar trycket på regeringen att bromsa eller ompröva reformerna. 1. Informationsplikt kopplad till återvändandeverksamhet (SOU 2024:80) Regeringen har genom SOU 2024:80 föreslagit åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten, inklusive utökat informationsutbyte mellan myndigheter rörande personer utan laglig vistelse. Förslaget har beskrivits som en form av “angiverilag”. Det är ännu inte infört i lag. Utredningen föreslår ikraftträdande under 2026 efter lagstiftningsprocessen. Exakt datum fastställs först efter riksdagsbeslut. Flera remissinstanser har varnat för minskad tillit till myndigheter, etiska dilemman för offentliganställda och negativa effekter för utsatta grupper. 2. Återkallelse/omvandling av permanenta uppehållstillstånd (SOU 2025:99) Utredningen föreslår en särskild lag som gör det möjligt att återkalla permanenta uppehållstillstånd i fler situationer än idag. Förslaget innebär ett principiellt skifte från permanent till mer villkorad status. Utredningen anger 1 juli 2026 som föreslaget ikraftträdandedatum, förutsatt riksdagsbeslut. Sveriges Advokatsamfund avstyrker förslaget och varnar för rättsosäkerhet och konflikt med internationell rätt. MR-institutet och andra remissinstanser har också avstyrkt. 3. Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) Förslaget innebär höjda försörjningskrav, skärpta bostadskrav och begränsade undantag för familjeåterförening. Ärendet är ute på remiss och ännu inte beslutat. Utredningen föreslår ikraftträdande under andra halvåret 2026, efter lagstiftningsprocessen. Advokatsamfundet riktar skarp kritik och varnar för konventionsrisker. DO pekar på risk för diskriminerande effekter och negativa konsekvenser för barn. Skriv på! Det är rimligt att Johan Forssell lämnar sin post som migrationsminister då hans trovärdighet och förtroende har skadats. Avslöjanden om en nära anhörigs kopplingar till högerextrema miljöer har väckt allvarliga frågor om omdöme och ansvar i en så central ministerroll. Samtidigt har flera av hans lagförslag mött tung kritik från remissinstanser och Justitiekanslern för att vara ingripande och potentiellt rättsosäkra. För att återupprätta förtroendet för migrationspolitiken bör han avgå. 

 Kulturskolan spelar en avgörande roll för barns och ungas möjlighet att uttrycka sig kreativt, utveckla självförtroende och känna gemenskap. När verksamheten bedrivs i lokaler som är ohälsosamma eller inte anpassade för den typ av undervisning som Kulturskolan bedriver, drabbas elever, personal och hela kommunens kulturliv. Att säkerställa friska, ändamålsenliga och långsiktiga lokaler är en fråga om ansvar för barn och ungas hälsa, men också om kvalitet, likvärdighet och Söderhamns framtid som en attraktiv och levande kommun. 

Darya och Donya kom till Sverige som barn.  Deras pappa fick permanent uppehållstillstånd. Systrarna skulle också få det samtidigt om inte migrationsverket hade tagit 33 månader på sig att ge ett beslut.  Deras två yngre syskon är svensk medborgare och mamma kommer också få det inom kort förhoppningsvis, men systrarna har redan utvisats till Iran i oktober– ett land där det just nu råder kaos och våldsam attacker mot civila och där svenska myndigheter avråder svenskar från att vistas överhuvudtaget på grund av det allvarliga och oförutsägbara säkerhetsläget! Trotts detta blir det avslag varje gång de har ansökt för att återvända till deras hem i Sverige.  Darya och Donya läste Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Väst helt med egna pengar då de omfattades inte heller av CSN. Högskolan vill gärna att de läser klart utbildningen då båda är riktigt grymt och ambitiös. Högskolan har till och med reserverat deras studieplatser så att de kan komma och återuppta studier. Hela deras sociala, kulturella och mänskliga sammanhang finns här. I praktiken är de svenska unga kvinnor med familj, vänner och liv i Sverige. Att neka dem rätten att återvända är att rycka bort deras framtid, enbart på grund av lagändringar som redan har skapat kaos för hundratals familjer.  I det här fallet har två unga kvinnor, som ville bidra till sjukvården i vårt land, skickats tillbaka till ett land där deras liv och säkerhet är allvarligt hotade 💔💔 #migrationsverket #migrationspolitik #svpol #stoppautvisningarna #vpol