Det senaste året har såväl studenter som lärare runt om i Sverige uppmärksammat problemet att vårdutbildningarna saknar undervisning om hur olika hudåkommor, till exempel eksem, melanom, trycksår, hudinfektioner med flera, ser ut på melaninrik hud. Brist på kunskap kan leda till ökat lidande och allvarliga konsekvenser för patienterna, i värsta fall död. Ett missat begynnande trycksår leder till uteblivna åtgärder och att såret förvärras innan det upptäcks, med risk för komplikationer i form av sekundärinfektioner. Så är även fallet med många andra tillstånd, däribland eksem, psoriasis, impetigo och hudsvamp. Ett missat erythema migrans (reaktivt utslag) kan leda till utebliven behandling för borrelios. Ett missat malignt melanom kan i värsta fall leda till döden. Bristen på kunskap samspelar ofta också med rasistiska fördomar. Vi som arbetar mot rasism i vården har fått ta del av berättelser om hur vanliga åkommor bedöms som »apkoppor« hos svarta patienter. Det finns också en fast rotad föreställning om att svart hud är tjockare än vit hud. Vi får höra hur fördomen leder till att patienter med melaninrik hud ibland sticks med tjockare nålar, och samma rasistiska uppfattning låg fram till nyligen till grund för medicinska riktlinjer om att EMLA-plåster ska sitta längre på melaninrik hud. I dagsläget ordnas ibland utbildningar om melaninrik hud som punktinsatser, genom att regioner, kommuner eller universitet bjuder in en sjuksköterska specialiserad på ämnet. Att dessa instanser inhämtar kunskap för att motverka kunskapsluckorna om melaninrik hud är förstås mycket viktigt. Vi menar emellertid att undervisning om melaninrik hud måste integreras i alla vårdutbildningar. Det räcker inte med punktinsatser. Kunskapen måste komma all vårdpersonal till del. I hälso- och sjukvårdslagen står att »målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen«. Utifrån rådande situation och kunskapsluckor kan det målet inte sägas vara uppfyllt.

För en mer inkluderande skolmiljö och där alla elevers behov att utöva sin religion, tro och all form av spiritualitet respekteras när det faktiskt finns möjlighet till att möjliggöra det.

Vi vill bidra till ett bättre klimat mellan vårdnadshavare, lärare och våra barn. Detta kan uppnås genom öppen inkluderande dialog varför vi vill skapa ett naturligt forum för gemensamma frågor. Syftet med forumet ska vara att lyfta de goda exemplen och gemensamt ta ansvar för att förbättra det som uppfattas negativt. Forumet får inte "hänga ut" individer eller på andra sätt motverka de goda samtalen, istället ska vi tillsammans ta tag i det gemensamma för våra barns bästa . "Det krävs bara att de goda håller tyst för att det dåliga ska segra". Det är våra barns framtid som står på spel! Delta i namninsamlingen om du känner för ditt barns skola och framtid.

Skriv på denna insamlingen för att stå upp för mångfald och jämställdhet. Rasism måste bekämpas på alla sätt möjliga. Hoppas ni är med mig.

För allas rätt till lika behandling, i nuläget behandlar Simrishamns kommun olika familjer olika samt tillåter sina anställda att ta med sina husdjur till detta boende.

Skriv på denna insamling för att motbevisa SDs politiker vars agenda är att lägga ner folkhögskolor runt om i Sverige. Denna skolform möjliggör för fler människor att lyckas, studera upp sina betyg, vidareutveckla sig och därmed känna delaktighet och bli en del i samhället.

Unga som har lagom mycket fritid och som är nöjda med sin fritid har lägre risk för att uppleva symptom på psykisk ohälsa. Forskning pekar även på att unga som är i riskzonen för att hamna i utanförskap är en överrepresenterad grupp på fritidsgårdarna. Det gör den öppna fritidsverksamheten till en särskilt viktig arena för ungas möjligheter till välmående, inflytande och delaktighet i syfte att delta i demokratin.

En statlig utredning kom 2016 fram till att surrogatmoderskap inte är förenligt med kvinnors och barns rättigheter och inte bör tillåtas i Sverige. Utredningen menade att myndigheter bör motverka att svenskar ingår surrogatarrangemang i andra länder genom att informera om riskerna för utnyttjande. Men trots utredningens tydliga slutsatser har ingenting gjorts för att stoppa den växande reproduktiva handeln. Varje år kommer över 200 barn som tillkommit genom surrogatmoderskap till Sverige. Några av de vanligaste destinationerna dit svenskar vänder sig just nu är Ukraina, Georgien, Colombia och USA. Den reproduktiva industrin söker sig till länder där kvinnors rättigheter har svagt rättsligt skydd och där det finns många utsatta kvinnor som kan förmås bära barn åt välbeställda svenskar och andra västerlänningar. Ofta är länderna också drabbade av konflikter och kvinnor som flyr löper stor risk att bli utnyttjade. När de skriver på ett surrogatkontrakt säger de upp rätten att bestämma över sin egen kropp och göra abort. Surrogatmoderskap medför stora hälsorisker kopplade till hormonbehandlingar, graviditet, förlossning samt det trauma det kan innebära att separeras från det barn en burit inom sig. Forskning visar vilket psykiskt lidande surrogatmödraskap innebär för kvinnorna, men även hur deras egna barn påverkas. Även barnen som föds genom surrogatmoderskap påverkas av att skiljas från den kvinna vars röst och rörelser de känt i nio månader inne i magen. Föräldrabalken säger att adoptioner bara får godkännas om ersättning inte utlovats och om samtycke inhämtas efter att mamman har återhämtat sig efter förlossningen. Surrogatmoderskap, som ofta innebär att en av de beställande föräldrarna måste adoptera barnet, strider per definition mot dessa principer, som etablerats för att minska riskerna för barnhandel.

Vi behöver få en förändring. Ett kvitto på att vi behövs, precis som alla andra.

Vi behöver en humanistisk värld där mänskliga rättigheter värderas och upprätthålls! Varje människa är unik i sin skapelse och förtjänar att tillhöra och respekteras! Trygghet, tillit, förtroende!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Assistansen är livsnödvändig, utan den stannar livet. Är det rätt att straffas för att du vill leva ett aktivt liv och arbeta? Vad har hänt med människors lika värde i dagens Sverige? Marias fall är ett bland många. Nedskärningarna inom assistansen måste få ett slut! Maria är en ostoppbar naturkraft som brinner för en jämlik scenkonst och ett jämställt samhälle, låt inte Försäkringskassan underminera hennes kämpaglöd! Bidra med din röst och stötta henne i kampen.