De EU-länder som inte klarar sina klimatmål kan bli tvungna att köpa “överprestationer” av de länder som gör jobbet. För Irland uppskattas kostnaden till mellan 90 och 290 miljarder kronor – för Sveriges del handlar det sannolikt också om över 100 miljarder kronor. Men regeringen har inte berättat vad notan kan bli. Istället mörkas både hur stora klimatutsläppen och konsekvenserna av den förda politiken kan bli  – för riksdagen och för väljarna. För skattebetalarna, som i slutändan riskerar att stå med springnotan. Vi kräver att regeringen redovisar hela sanningen om Sveriges klimatutsläpp och de verkliga kostnaderna för sin politik. Svenska folket har rätt att veta innan valet 2026. Om regeringen vägrar så måste Riksrevisionen göra en egen granskning och offentliggöra för folket. 👉 Skriv under för ärlighet och ansvar i klimatpolitiken!

1. Mänskliga rättigheter: Elbit Systems är kopplat till vapen och teknologi som används i konflikter där civila drabbas hårt. Att Wallenstam hyr ut lokaler till dem kan ses som indirekt stöd till handlingar som bryter mot mänskliga rättigheter. 2. Företagsansvar: Svenska företag förväntas följa internationella riktlinjer, som FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Genom att agera kan Wallenstam visa att de tar sitt ansvar på allvar. 3. Etik och moral: Hyresvärdar har ett val – att göra affärer med företag som bidrar till lidande riskerar att skada deras anseende och förtroende. Att avsluta samarbetet är ett tydligt ställningstagande för rättvisa och fred. 4. Påverkan genom opinion: När hyresgäster, kunder och allmänheten kräver förändring kan företag påverkas att ta etiska beslut. Din namninsamling kan vara första steget mot verklig förändring

Vi tycker att det viktigt att var och en bestämmer över sin kropp och vad man vill ha på sig' ingen kan säga till vad du ska ha på dig' då försvinner rättigheterna som folket har' demokrati ska vara att vi folket har rättigheter och skyldigheter' men att bestämma över vad kvinnor ska ha på sig är förtryckning' och olämpligt !

Barn och unga behöver bra lokaler för kultur, skapande och mötesplatser utanför skolan. Det är en investering i såväl folkhälsa som demokratiutveckling. Liksom kulturens värde i sig. 

I dagsläget saknas tydliga linjer för varje parkeringsruta, vilket gör att bilar ofta parkerar över flera platser. Dessutom är bredden på parkeringsrutorna underdimensionerad för dagens moderna bilar, vilket har lett till en ökad frekvens av parkeringsskador. Bara under september–oktober har tre större skador rapporterats av boende – samtliga med inslag av smitning.

Skiftinge är en växande del av Eskilstuna med många barn och ungdomar som älskar fotboll, men de saknar en plan att spela på. När planen står oanvänd skapas otrygghet och passivitet istället för rörelse, gemenskap och glädje. En konstgräsplan i Långbergsparken skulle: • ge fler barn chansen att vara aktiva och utvecklas, • stärka gemenskapen i området, • minska skillnaderna mellan stadens olika delar, • och ge Skiftinge en möjlighet att bygga sin egen klubbverksamhet. Det handlar inte bara om fotboll, det handlar om hälsa och framtidstro.

Infrastrukturenheten i Ale kommun har beslutat att släcka ner gatubelysningen längs väg 1975, från Fors till korsningen Dalån (Gunntorpvägen). På kommunens egen hemsida står det att belysningen på landsbygden ska: ““Sammanlänka byar och tätorter samt göra det möjligt att ta sig säkert till kollektivtrafiken till fots eller på cykel.” (Länk till källan)” Denna nedsläckning går alltså rakt emot kommunens egna riktlinjer. Det är kommunens ansvar att säkerställa att även landsbygdens invånare har en säker skolväg och grundläggande infrastruktur. Gunntorpvägen (väg 1975) är dessutom en av de vägar som Ale kommun själva anger som ”trafikfarlig väg” på sin webbplats (Länk till källan). Trygghet och säkerhet på landsbygden får inte nedprioriteras av budgetskäl.  - Våra barn ska kunna ta sig till skolan utan att riskera livet på en mörk och trafikerad landsväg!

För att alla har rätt, till jämlik vård

I dag tvingas tusentals svenskar med psykisk ohälsa antingen vänta i månader på vård, nöja sig med några få KBT-samtal, eller betala dyrt för privat terapi. Detta är oacceptabelt i ett land som Sverige. En terapiform har nästan försvunnit från vården För några decennier sedan var psykodynamisk terapi vanlig i svensk psykiatri. I dag är den nästan helt borta från offentlig vård. Istället prioriteras främst mediciner och kognitiv beteendeterapi (KBT). På många psykiatriska mottagningar finns inte längre kompetens i psykodynamisk terapi överhuvudtaget. Detta har skapat en situation där patienter har få eller inga val. Om KBT inte fungerar finns ofta ingen annan terapiform att pröva. Resultatet blir att många blir stående med sin ohälsa, eller tvingas betala privat för terapi. Som psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren påpekat har detta blivit en klassfråga. Bara de med råd kan välja behandlingsform. Forskningen är glasklar Under de senaste decennierna har den vetenskapliga stödet för psykodynamisk terapi växt kraftigt. I dag finns runt 300 randomiserade studier som visar att metoden fungerar. En stor översiktsstudie från 2023 visade att psykodynamisk terapi har stark evidens vid depression och ångest. Resultaten är jämförbara med andra terapiformer. Flera länder har redan uppdaterat sina riktlinjer. Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Frankrike rekommenderar alla psykodynamisk terapi lika starkt som KBT. Sverige halkar efter. Olika människor behöver olika behandling Forskning visar att bara ungefär hälften av patienterna blir hjälpta av den första behandlingen de får. Därför är det avgörande att det finns alternativ. Socialstyrelsen betonar själva att flera effektiva behandlingsmetoder bör finnas tillgängliga, och att patientens önskemål ska styra valet. Psykodynamisk terapi erbjuder något som många saknar i dagens vård. Den ger tid och möjlighet att förstå djupare mönster i ens känslor och relationer. För många är detta en väg till mer varaktiga förändringar än snabba symptomlindringar. Vinster för hela samhället Att göra psykodynamisk terapi tillgänglig handlar inte bara om individens rättigheter. Det är också ekonomiskt klokt. Studier från Tyskland visar att patienter som fått terapi hade färre sjukskrivningsdagar och färre vårdbesök under de följande åren, jämfört med de som bara fick medicin. I Sverige har andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 % till 46 % på 15 år. Detta kostar samhället enorma summor. Genom att investera i evidensbaserad terapi tidigt kan vi minska långvarig ohälsa och sjukskrivningar. Terapi är en investering som betalar sig över tid. Samtidigt skrivs två tredjedelar av alla antidepressiva ut i primärvården, och många fortsätter ta medicinen i över nio år. Mediciner kan vara nödvändiga, men de har biverkningar och kan ge svåra utsättningssymtom. Om fler fick tillgång till terapi skulle behovet av långtidsmedicinering minska för många. Andra länder visar vägen I Tyskland erbjuds den som behöver terapi detta via offentlig försäkring. Patienterna kan välja mellan KBT, psykodynamisk terapi, psykoanalys, gruppterapi och andra metoder. Sverige borde kunna göra detsamma.

För människors säkerhet och trygghet.

Bevara den unika karaktären av Grimslövs Folkhögskola genom att erbjuda två relevanta utbildningar inom framtidsbranscher. Turism och äventyr – en kurs som funnits i hela 28 år och utbildat hundratals personer inom besöksnäringen, en bransch som växer snabbt och där det beräknas finnas över 140 000 nya tjänster i Sverige inom en snar framtid. År 2020 arbetade hela 11 % av alla sysselsatta i Sverige inom besöksnäringen. Det finns endast åtta liknande utbildningar i hela Sverige – och att stänga en av dem minskar chanserna för unga att utbilda sig inom en framtidsbransch. Den andra kursen som ska läggas ned är Hälsa och friskvård. En av Region Kronobergs främsta uppgifter är att stärka folkhälsan och förebygga ohälsa. Att lägga ned en utbildning som utbildar framtidens hälsoutvecklare vore därför både kortsiktigt och olyckligt. Sverige står inför ökande problem med psykisk ohälsa, stillasittande, stressrelaterade sjukdomar och ojämlik hälsa mellan olika grupper – utmaningar som kräver just den kompetens som hälsoutvecklare besitter. Yrkesrollen handlar om att omsätta forskning och folkhälsostrategier i praktiskt, lokalt arbete som stärker människors livskvalitet och minskar belastningen på vården. Det här är två utbildningar som inte bara är viktiga för samhället genom att bidra nödvändig kompetens. Vi som läser dessa utbildningar lär oss inte bara efterfrågad kunskap, vi bygger också vänskaper, oss själva och får genom skolan en grund att bygga framtidsdrömmar på.

Barnskötarna är hjärtat i förskolan – de som möter barnen varje morgon, ser dem, tröstar, leker och skapar trygghet varje dag. De känner barnen väl och är en avgörande del av samarbetet i arbetslagen. Barnskötarnas roll finns med i läroplanen och nu väljer Hammarö kommun att helt bortse från det.  Förskolan behöver fler vuxna, inte färre!  👉 Skriv under för att bevara barnskötarna i Hammarös förskolor – för barnens trygghet, för personalens arbetsmiljö och för en förskola med kvalitet!