För att alla har rätt, till jämlik vård

I dag tvingas tusentals svenskar med psykisk ohälsa antingen vänta i månader på vård, nöja sig med några få KBT-samtal, eller betala dyrt för privat terapi. Detta är oacceptabelt i ett land som Sverige. En terapiform har nästan försvunnit från vården För några decennier sedan var psykodynamisk terapi vanlig i svensk psykiatri. I dag är den nästan helt borta från offentlig vård. Istället prioriteras främst mediciner och kognitiv beteendeterapi (KBT). På många psykiatriska mottagningar finns inte längre kompetens i psykodynamisk terapi överhuvudtaget. Detta har skapat en situation där patienter har få eller inga val. Om KBT inte fungerar finns ofta ingen annan terapiform att pröva. Resultatet blir att många blir stående med sin ohälsa, eller tvingas betala privat för terapi. Som psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren påpekat har detta blivit en klassfråga. Bara de med råd kan välja behandlingsform. Forskningen är glasklar Under de senaste decennierna har den vetenskapliga stödet för psykodynamisk terapi växt kraftigt. I dag finns runt 300 randomiserade studier som visar att metoden fungerar. En stor översiktsstudie från 2023 visade att psykodynamisk terapi har stark evidens vid depression och ångest. Resultaten är jämförbara med andra terapiformer. Flera länder har redan uppdaterat sina riktlinjer. Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Frankrike rekommenderar alla psykodynamisk terapi lika starkt som KBT. Sverige halkar efter. Olika människor behöver olika behandling Forskning visar att bara ungefär hälften av patienterna blir hjälpta av den första behandlingen de får. Därför är det avgörande att det finns alternativ. Socialstyrelsen betonar själva att flera effektiva behandlingsmetoder bör finnas tillgängliga, och att patientens önskemål ska styra valet. Psykodynamisk terapi erbjuder något som många saknar i dagens vård. Den ger tid och möjlighet att förstå djupare mönster i ens känslor och relationer. För många är detta en väg till mer varaktiga förändringar än snabba symptomlindringar. Vinster för hela samhället Att göra psykodynamisk terapi tillgänglig handlar inte bara om individens rättigheter. Det är också ekonomiskt klokt. Studier från Tyskland visar att patienter som fått terapi hade färre sjukskrivningsdagar och färre vårdbesök under de följande åren, jämfört med de som bara fick medicin. I Sverige har andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 % till 46 % på 15 år. Detta kostar samhället enorma summor. Genom att investera i evidensbaserad terapi tidigt kan vi minska långvarig ohälsa och sjukskrivningar. Terapi är en investering som betalar sig över tid. Samtidigt skrivs två tredjedelar av alla antidepressiva ut i primärvården, och många fortsätter ta medicinen i över nio år. Mediciner kan vara nödvändiga, men de har biverkningar och kan ge svåra utsättningssymtom. Om fler fick tillgång till terapi skulle behovet av långtidsmedicinering minska för många. Andra länder visar vägen I Tyskland erbjuds den som behöver terapi detta via offentlig försäkring. Patienterna kan välja mellan KBT, psykodynamisk terapi, psykoanalys, gruppterapi och andra metoder. Sverige borde kunna göra detsamma.

För människors säkerhet och trygghet.

Bevara den unika karaktären av Grimslövs Folkhögskola genom att erbjuda två relevanta utbildningar inom framtidsbranscher. Turism och äventyr – en kurs som funnits i hela 28 år och utbildat hundratals personer inom besöksnäringen, en bransch som växer snabbt och där det beräknas finnas över 140 000 nya tjänster i Sverige inom en snar framtid. År 2020 arbetade hela 11 % av alla sysselsatta i Sverige inom besöksnäringen. Det finns endast åtta liknande utbildningar i hela Sverige – och att stänga en av dem minskar chanserna för unga att utbilda sig inom en framtidsbransch. Den andra kursen som ska läggas ned är Hälsa och friskvård. En av Region Kronobergs främsta uppgifter är att stärka folkhälsan och förebygga ohälsa. Att lägga ned en utbildning som utbildar framtidens hälsoutvecklare vore därför både kortsiktigt och olyckligt. Sverige står inför ökande problem med psykisk ohälsa, stillasittande, stressrelaterade sjukdomar och ojämlik hälsa mellan olika grupper – utmaningar som kräver just den kompetens som hälsoutvecklare besitter. Yrkesrollen handlar om att omsätta forskning och folkhälsostrategier i praktiskt, lokalt arbete som stärker människors livskvalitet och minskar belastningen på vården. Det här är två utbildningar som inte bara är viktiga för samhället genom att bidra nödvändig kompetens. Vi som läser dessa utbildningar lär oss inte bara efterfrågad kunskap, vi bygger också vänskaper, oss själva och får genom skolan en grund att bygga framtidsdrömmar på.

Barnskötarna är hjärtat i förskolan – de som möter barnen varje morgon, ser dem, tröstar, leker och skapar trygghet varje dag. De känner barnen väl och är en avgörande del av samarbetet i arbetslagen. Barnskötarnas roll finns med i läroplanen och nu väljer Hammarö kommun att helt bortse från det.  Förskolan behöver fler vuxna, inte färre!  👉 Skriv under för att bevara barnskötarna i Hammarös förskolor – för barnens trygghet, för personalens arbetsmiljö och för en förskola med kvalitet!

Sverige har antagit en nationell handlingsplan för patientsäkerhet. Där framgår att ”ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada”. Denna nollvision måste självklart även omfatta personer med postinfektiösa tillstånd. Patientgruppen saknar i princip tillgång till adekvat specialistvård och okunskap och fördomar präglar den vård som patienterna utsätts för i primärvården. Ett kunskapsstöd kommer, i linje med kunskapsstyrningen, påverka inriktningen i uppbyggnaden av eventuell ny vård och användas för att utbilda vårdpersonal om dessa diagnoser. En sådan utbildning pågår i detta nu för region Stockholms primärvård. Socialstyrelsens kunskapsstöd riskerar att göra stor skada så länge det tillåts vara kvar i oförändrat skick, så läget är akut. Nu hjälps vi åt att få stopp på det här! Fördjupning: • The ME Inquiry Report - Sammanställning av problemen med källhänvisningar: https://themeinquiryreport.com/socialstyrelsens-kunskapsstod/ • The ME Inquiry Report - Länksamling kritik i media: https://themeinquiryreport.com/socialstyrelsens-kunskapsstod/#kritiken • SBU - Insatser vid postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom- en kartläggning: https://www.sbu.se/a8a0d9cb-a8c2-4470-a9f6-334b49ec3715 • Socialstyrelsen - Postcovid och andra närliggande tillstånd och syndrom: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/598b15b01493464b99b6e3a7d66f010c/2024-8-9183.pdf  • Forskning&Framsteg - Socialstyrelsen underkänner WHO:s kunskapsunderlag om postcovid: https://fof.se/artikel/socialstyrelsen-underkanner-whos-kunskapsunderlag-om-postcovid/ • Socialstyrelsen - Nationell handlingsplan för patientsäkerhet: https://www.socialstyrelsen.se/contentassets/7c10df54ee5a4c76b3dab9eecee80207/2025-5-9578.pdf • Socialstyrelsen - Partnerskap för kunskapsstyrning: https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/organisation/partnerskap-for-kunskapsstyrning/ • The ME Inquiry Report - Region Stockholms utbildningspaket ett stort svek mot patienterna https://themeinquiryreport.com/2025/07/07/region-stockholms-utbildningspaket-ett-stort-svek-mot-patienterna/ - English - In April 2023, the Swedish government commissioned the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU) and the National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) to develop national knowledge support for post-COVID and other post-infectious conditions (in this case ME, PANS/PANDAS, long-term problems after sepsis and influenza, and POTS). The assignment was reported in August 2024 and was followed by massive criticism from researchers, professionals, and patients. In short, the authorities have deviated from the government's assignment, their own guidelines, and science. The result? National guidelines with serious patient safety risks. In the worst case, with fatal consequences. Despite this, Socialstyrelsen has decided that no changes will be made.    We demand that the national guidelines be withdrawn with immediate effect and that the National Audit Office review the authorities' work.    Why is this important?    Sweden has adopted a national action plan for patient safety. It states that "no patient should suffer harm as a result of healthcare." This zero tolerance policy must, of course, also apply to people with post-infectious conditions.    This patient group basically lacks access to adequate specialist care, and ignorance and prejudice characterize the care that patients receive in primary care. In line with knowledge management, the guidelines will influence the direction of the development of any new care and be used to educate healthcare personnel about these diagnoses. Such training is currently underway for primary care in the Stockholm region.    The National Board of Health and Welfare's guidelines risks causing great harm as long as it is allowed to remain unchanged, so the situation is urgent.    Let's work together to put a stop to this! The ME Inquiry Report - Summary of the problems with source references: https://themeinquiryreport-com.translate.goog/socialstyrelsens-kunskapsstod/?_x_tr_sl=sv&_x_tr_tl=en&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp

Det är viktigt att vi reagerar och agerar för ett system som vi själva har rätt att få bestämma över våra egna liv. Tillsammans kan vi göra skillnad. Vad är det för fel att fråga oss om vi kan jobba en viss tid eller dag istället för att bli omyndigförklarad?

 Ingen människa ska tvingas dricka förgiftat vatten för att överleva. I Manica i Moçambique har floderna blivit orangea av kvicksilver – ett dödligt gift som skadar hjärna, njurar och nervsystem. Barn och gravida kvinnor är särskilt utsatta, och många familjer har förlorat både sin hälsa och sitt levebröd när fisket tystnat. Detta är en mänsklig tragedi och ett globalt svek. Internationella institutioner som FN, WHO och Minamata-konventionen har själva lovat att skydda människor från kvicksilverföroreningar – nu måste de leva upp till sina löften. Om världen tiger, dör fler i tystnad. Om vi agerar, kan vi rädda liv, rent vatten och framtiden för tusentals människor.

Abdikadir M Halane (Daadir) är inte bara en man som bott i Sverige i 15 år – han är en del av vårt samhälle. Han har under många år varit en trygg punkt för unga, familjer och äldre.  Genom sitt engagemang i det Järva område har han hjälpt många unga att lämna kriminalitet, hitta vägar till utbildning och börja tro på sig själva igen. Han är den som alltid lyssnar, stöttar och hjälper – oavsett vem du är. Alla känner honom, och alla vet att han är en person man kan lita på. Trots att han själv är sjuk och beroende av livsviktig medicin, fortsätter han att finnas där för andra – varje dag. Han sätter alltid andras behov före sina egna och sprider hopp, trygghet och sammanhållning. Att utvisa Abdikadir M Halane (Daadir) skulle inte bara vara en tragedi för honom, utan också en stor förlust för hela samhället. Han har gett så mycket till Sverige – nu är det Sveriges tur att stå upp för honom. Vi måste visa medmänsklighet, rättvisa och tacksamhet för människor som Abdikadir – de som gör vårt land bättre.

Minska trafiken mellan Kungälv och Göteborg samt delar av Hisingen. Minska miljöpåverkan när allt fler kan pendla kommunalt med pendeltåget. 

För att de kan döda mig och min familj genom att bränna ner vårt hus, något de redan har försökt, bryta sig in i det, orsaka en gasläcka och sätta eld på taket. De kränkte också min dotters rättigheter och kopplade henne till droger, prostitution och koppleri. En anmälan lämnades in i Colombia 2022, men den gav ingenting. För 2023 blev min dotter inspärrad av mannen som började hota oss och tvingade henne att använda droger och ligga med män och sa att han skulle döda mig om hon rymde. Hon lämnade in sin anmälan i Colombia till åklagarmyndigheten, men hittills har ingenting gjorts.

Plaskdammarna finns i områden där många barnfamiljer har svårt att ta sig till andra badplatser. Därför har plaskdammarna spelat en viktig roll i att ge barn tillgång till både svalka och vattenlek under varma sommardagar.   Fungerande plaskdammar ger också barn möjlighet att tidigt få vattenvana, vilket kan öka simkunnigheten längre fram.   I Järva anordnas det till exempel gratis aktiviteter tillsammans med vattenvaneinstruktörer i stadsdelens plaskdammar. En rolig och viktig aktivitet för både barn och deras vuxna. I Järfälla har plaskdammarna under de senaste åren istället stått torrlagda, och nu har kommunen för att renovera dem valt att fylla dem med sand.   Vi är många som är förbannade på att kommunstyret aktivt väljer att nedprioritera vissa områden i kommunen, medan det satsas stor pengar på andra.   Vill du att ALLA Järfällas barn ska ha möjlighet till svalka, lek och bad på sommaren? Hjälp oss att få till en renovering av Järfällas plaskdammar genom att skriva under!