Många unga vuxna är tvungen att lämna Sverige.  Det är ungdomar som vill studera , arbeta och betala skatter som vem som helst.  Familjer förstörs.  Vem ska ta hand om sina äldre föräldrar? Bara staten?   Vi tycker att regeringen bör ge möjlighet till de unga vuxna  att avsluta utbildning på gymnasienivå, ge de mer tid för  att hitta jobb. Vi ber att överväga möjligheten att  sänka lönekravet till unga vuxna och  höja åldersgräns för anknytning  till minst 21 år!

Elever i årskurs 3 på Härnösands Gymnasium kommer betala mängder med pengar på studentmössor mm. En genomsnittlig mössa med namn kostar mellan 2000-3000kr. På det sättet som skolledningen har planerat kommer mössorna kosta ca 400kr/per skoldag från mösspåtagningen fram till studentdagen. Därför vill vi ändra mösspåtagningens datum till den 16 Maj 2025 för att mössan ska vara värd våra pengar. Då kommer det kosta oss ca 160kr/per skoldag, vilket bara det är väldigt mycket pengar. I andra städer har det fungerat att ha mösspåtagningen mycket tidigare, därför borde det inte vara ett problem att ha liknande datum i Härnösand. 

Munkedal har redan en ansträngd ekonomi, landets sjätte högsta skatt och har bland de högsta VA-kostnaderna i landet. Att ge sig in i ett projekt där ingen känner till slutkostnaderna bedömer vi som huvudlöst.

Regeringen lägger miljardtals kronor på sänkta bränslepriser samtidigt som busslinjer dras in, pendlingssträckor läggs ned och biljettpriserna i kollektivtrafiken ökar. Kommuner och regioner tvingas till nedskärningar vilket får allvarliga konsekvenser för både välfärd och lokal omställning. Det är inte att visa vägen eller ledarskap, det är att bromsa oss in i framtiden. Verkligheten är kalla perronger, signalfel och försening till jobbmöten och hämtning på förskolan. Verkligheten är dyra elbilar och långsam elektrifiering. Det är försvårad kompetensförsörjning på grannorten på grund av bristande pendlingsmöjligheter. Biljettpriserna i lokaltrafiken har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset under 2000-talet. Vid årsskiftet ökade exempelvis biljettpriset med 15 procent i Kronoberg och 18 procent i Uppsala. Dessutom jobbar nästan en av tre svenskar inom 15 minuters cykling från hemmet, men enbart en av tio cykelpendlar idag.  Genom att investera i kollektivtrafik och hållbara transportalternativ kan vi minska klimatpåverkan, öka rättvisan och förbättra livskvaliteten. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp som måste minska drastiskt om vi ska klara våra klimatmål. Källor: Billigare att tanka – men allt dyrare att ta bussen | SVT Nyheter Höjda priser inom kollektivtrafiken – i nästan alla regioner (tv4.se) Forskare: Dyr kollektivtrafik gör Sverige mindre rättvist (aftonbladet.se) Stockholms Handelskammare: SJ:s nedläggning av pendeln hårt slag mot samhället | SVT Nyheter Fler elbilar än bensinbilar i Norge – men Sverige backar | Dagens Arena

Som anställd inom Samhall är jag stolt över det arbete vi utför dagligen. Vårt arbete är inte bara fysiskt krävande utan också nödvändigt för att många verksamheter ska kunna fungera smidigt och rent. Trots detta, som en av Sveriges största arbetsgivare, erbjuder Samhall fortfarande inte en förmån som blivit standard på många andra arbetsplatser – friskvårdsbidrag. Det är dags att detta ändras. Vad är friskvårdsbidrag? Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda för att främja hälsa och välmående. Det kan användas för aktiviteter som massage, gymkort, simning och andra hälsorelaterade tjänster. Syftet är att hjälpa de anställda att hålla sig fysiskt aktiva och förebygga sjukdomar eller skador som kan uppkomma av stillasittande eller monotont arbete. För oss som arbetar på Samhall, där våra kroppar är våra främsta arbetsredskap, skulle detta vara en ovärderlig förmån. Många av oss städar, bär tunga föremål och utför andra fysiska uppgifter som sliter på kroppen. Att inte ha tillgång till friskvårdsbidrag känns som en stor miss i en organisation som påstår sig arbeta för människors hälsa och hållbara arbetsliv. Varför är friskvårdsbidrag viktigt för oss? 1. Förebyggande av fysiska problem: Våra arbetsuppgifter är ofta repetitiva och tunga. Belastningsskador är vanliga, och många av oss lever med smärtor i rygg, axlar och knän. Regelbundna friskvårdsaktiviteter, som till exempel massage eller styrketräning, kan hjälpa oss att förebygga eller lindra dessa problem och därmed öka vår arbetskapacitet och livskvalitet.   2. Minskad sjukfrånvaro: Friskare anställda är mindre benägna att behöva sjukskriva sig. Studier visar att företag som erbjuder friskvårdsbidrag ofta ser minskad sjukfrånvaro. För oss, som redan är utsatta för hög belastning, skulle detta kunna vara avgörande för att minska stressen och oron över långvariga skador.   3. Rättvisa och jämställdhet: Många andra företag i liknande branscher erbjuder redan friskvårdsbidrag. Att vi på Samhall, där många anställda redan är i fysiskt dåligt skick från början, inte får samma möjlighet känns orättvist. Vi bör inte behöva betala ur egen ficka för något som är så viktigt för vår hälsa och arbetsförmåga.   4. Värdet av ett humant arbetsliv:Friskvårdsbidraget är inte bara en ekonomisk fråga, utan också ett tecken på att arbetsgivaren bryr sig om sina anställda. Det visar att de förstår vikten av att investera i sina medarbetares välmående för att skapa en hållbar arbetsplats. Samhall måste ta ansvar Samhall har ett ansvar att skapa en arbetsmiljö där vi, deras anställda, kan arbeta utan att riskera långvarig skada. Med tanke på hur viktigt vårt arbete är, borde vår hälsa och arbetsmiljö prioriteras. Genom att införa ett friskvårdsbidrag skulle Samhall inte bara investera i sina anställda, utan också visa att de är en modern arbetsgivare som hänger med i tiden och värdesätter sina medarbetares välmående. Vi måste kräva förändring Det är dags att vi anställda inom Samhall höjer våra röster och kräver det som många andra anställda redan har tillgång till – friskvårdsbidrag. Genom att ställa tydliga krav på vår arbetsgivare kan vi skapa en bättre och hälsosammare arbetsplats för oss alla. Friskvårdsbidrag är inte en lyx, det är en nödvändighet för oss som varje dag sliter våra kroppar i tjänst för att hålla samhället rent och fungerande. Låt oss tillsammans kämpa för detta! Veronica Dahlberg Anställd på Samhall  

Hjälp till att visa ledningen i Västra götalandsregionen hur orimligt detta förslag är genom att skriva under namninsamlingen.

För vi ska göra Södertälje sportklubb bättre

Idrottstävlingar ska vara rättvisa. 

Genom att skriva upp sig på denna namninsamling kan vi visa för räddningstjänsten Mälardalen att brandstationen behövs och bidrar till ökad säkerhet i norra Västerås!

Vi kräver förändring och vi behöver din hjälp för att sätta press på kommunstyrelsen. Om du, liksom vi, anser att eldsjälar, ideella krafter, förenings- och kulturlivet är något att värna om - som bör stöttas istället för att motarbetas, skriv under vår namninsamling och stöd Kulturupprop Gnesta!

Varför behövs denna busslinje?   1. Ökad tillgänglighet: Just nu tar det hela 1 timme och 20 minuter att ta sig till Marieberg Köpcentrum, vilket är en orimligt lång tid för många av oss. En busslinje skulle kraftigt minska restiden och göra det enklare för studenter och invånare att besöka köpcentrumet.     2. Främja pendling: Med en snabb och effektiv busslinje kommer fler att vilja pendla till Marieberg för att arbeta. Detta skulle inte bara gynna de som söker jobb, utan även öka antalet kunder till köpcentrumets butiker och restauranger.     3. Ökade intäkter: När fler människor reser till Marieberg för arbete och shopping kommer intäkterna för gallerian och kommunen att öka. Detta kan leda till fler investeringar och förbättringar i vår gemenskap, vilket gynnar oss alla.     4. Minskad trafik: Fler bussar innebär färre bilar på vägarna, vilket leder till mindre trängsel, kortare restider för alla och en bättre miljö.     5. Bättre kollektivtrafik: Genom att förbättra vår kollektivtrafik visar vi att vi värnar om en hållbar och miljövänlig framtid, vilket är avgörande för vår generations hälsa och välbefinnande.     Vi har två förslag på hur linjerna kan se ut:    1. Bussen åker från Universitetsplatsen genom Glomman mot Adolfsberg ner mot Marieberg köpcentrum. 2. Bussen åker från Universitetsplatsen ner mot Norrköpingsvägen, sedan fortsätter på väg 51 mot Marieberg Köpcentrum     Vi uppmanar alla att skriva under denna namninsamling för att visa vårt stöd för detta viktiga initiativ. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst! Tillsammans kan vi sätta press på kommunen att agera och förbättra vår vardag.     Skriv gärna under och sprid ordet till dina vänner och familj. Tillsammans kan vi skapa en mer tillgänglig och dynamisk kommun!     Tack för ditt stöd!     Vänliga hälsningar, Studenter i Örebro   

Fiskebäcks hamn är en privat hamn för ett 30-tal fisketrålare, varav nio är större och används för bottentrålning utomskärs, främst i Kattegatt och Nordsjön mellan Danmark, Norge och Sverige. Nu vill Fiskebäcks hamn utöka antalet kajplatser med ytterligare 10 för ännu större fisketrålare med upptill 90 meters längd. Bullret i omgivningen och risken för utsläpp skulle öka. Så stora fisketrålare kommer inte in i nuvarande Fiskebäcks hamn. Möjlighet till kajplatser i Frihamnen finns inte på grund av pågående stadsutveckling. Dessa större trålare går nu till Hanstholm på Skagen. De har ett djupgående på ca 8,5 m. Nuvarande inseglingsränna har ett muddrat djup på 5 m. Vi uppskattar att en inseglingsränna för dessa större trålare blir 10 m djup och tar mer utrymme av havsbottnen än nuvarande ränna. Gamla hamnar har mycket föroreningar bland annat av TBT som har använts i båtbottenfärger och har långlivade och skadliga effekter på vattenmiljön. Enligt Göteborgs miljöförvaltnings rapport finns höga halter begravda i Fiskebäcks hamn. Under planeringsprocessen har de muddermassor som skall tas omhand visat sig vara mer förorenade än man tidigare förutsett. Mängden har ökat från 100 tusen kubikmeter till 300 tusen kubikmeter och kostnaderna har ökat från 103 miljoner kr till 360 miljoner kr. Nya gränsvärden för giftmängderna i bottensedimentet gör att kostnaderna kan uppgå till 740 miljoner kr. Alltså en sjudubbling från den ursprungliga planen. Arbetet innehåller troligen också sprängning av berg i rännan.  Muddringen medför negativa konsekvenser för djur- och växtliv i havet genom att omgivande vatten blir grumligt och vattenkvaliteten för badande påverkas. Muddringen är också skadlig för ålgräs som utgör en viktig barnkammare för fiskyngel, fångar in kol, minskar erosion och förbättrar vattenkvaliteten. En så djupt muddrad ränna kommer troligen successivt att fyllas igen av naturen och båttrafiken, och då krävs ny muddring om några år. Det finns också ett stort allmänt motstånd mot bottentrålning av fisk och skaldjur. Många anser att bottentrålning borde förbjudas och därför ser vi den planerade utbyggnaden som ett kortsiktigt projekt. På sikt kommer all trålning att begränsas för att djurlivet i haven ska överleva.   Planen för utbyggnad av Fiskebäcks hamn innebär att parkmark tas i anspråk, att den utvidgade hamnverksamheten skapar en barriär ner mot vattnet och att Sjöbacka, parken innanför Dansholmen, blir svårare att utveckla till en havsnära stadspark. Natur och strövområdet med många badande på udden söder om den nuvarande fiskehamnen kommer att exploateras vid en utbyggnad och havsviken kommer att fyllas igen.   Vi vill att Göteborgs fullmäktige beslutar att avbryta planeringen för en utbyggnad av Fiskebäcks hamn. Naturskyddsföreningen Göteborg och boende i Frölunda och Fiskebäck  Kontaktperson Hans Forsman