Kollektivtrafiken är en grundförutsättning för ett jämlikt och hållbart samhälle. När stora infrastrukturprojekt som Tvärbanan försenas påverkas människors vardag direkt – det handlar om att kunna ta sig till jobbet i tid, hämta barnen från förskolan eller få tillgång till utbildning och vård. Förseningen av Tvärbanan drabbar inte bara enskilda resenärer – den riskerar också att öka biltrafiken, trängseln och klimatutsläppen. I en tid när vi måste ställa om till mer hållbara resvanor, skickar detta fel signaler. Att hålla tidsplaner och löften är också en fråga om förtroende. Invånarna måste kunna lita på att beslutsfattare lever upp till sina åtaganden.

Det är viktigt för att rätt ska vara rätt.  Har man skrivit kontrakt för en viss tid, då måste man kunna lita på att det stämmer.  Vi behöver främja småföretagsamheten i Uppsala. Inte sätta käppar i hjulen för de som satsar. 

Vad kräver vi ? 1. Ett omedelbart stopp för utvisningar till krigszoner, diktaturer och länder där barns och människors rättigheter inte kan garanteras. 2. Att inga fler barn, familjer eller individer placeras i förvar utan full rättssäkerhet. 3. Att barns bästa alltid ska komma i främsta rummet – utan undantag. 4. Att tidigare utvisningar granskas retroaktivt av en oberoende kommission. 5. Att Migrationsverket följer Barnkonventionen, Europakonventionen (EKMR) och Regeringsformen i varje beslut. 6. Att nya rättsprocesser införs, grundad på internationella konventioner och rättsstatens principer. Varför är det viktigt ? För rättssäkerheten och mänskliga rättigheter får inte vara förhandlingsbara. För att barnkonventionen, som även är lag - måste vara mer än tomma ord. Tredje tilläggsprotokollet i barnkonventionen behöver bli verklighet. För att vi inte ska bli ett land som vänder bort blicken när människor far illa - trots att våra egna lagar och konvensionsåtagande, säger att vi ska skydda. Vi har nu lämnat in en stämningsansökan, den 21 maj till Stockholms tingsrätt - Bosse och jag, mot svenska staten. Det är dags att kräva förändring - i handling, inte bara ord. Avslutning: Detta handlar inte bara om juridik. Det handlar om att stå upp för människor – för värme, omtanke och rättvisa. Skriv under – låt oss stå enade mot rättsövergrepp. Vi behöver din underskrift för morgondagens förändring. Skapad av Bo Bertilsson och Joanna Arvidsson – Låt berättelserna aldrig tystna.

Nilo är född här. Uppvuxen här. Sverige är hennes enda hem. Jag har fått lära känna Nilo och hennes mamma genom kyrkan – två otroligt varma och fina människor med hjärtan som lyser. Nu har Migrationsverket beslutat att de ska utvisas. Varför? För att myndigheten inte tror att de är kristna – för att det inte går att "bevisa" vad som finns i deras hjärtan. Och de ska skickas iväg tillsammans med Nilos pappa, som tidigare misshandlat mamman. Det är så fel. Ett barn som levt hela sitt liv här. Som älskar sitt hem. 

Nygårdsområdet i Täby Kyrby är både ett värdefullt naturområde och en bevaransvärd kulturmiljö. Miljöpartiet de gröna i Täby vill värna och bevara Nygårdsområdet nu och för framtida generationer täbybor. Det finns flera skäl till att stoppa exploateringsplanerna då byggnation kommer att leda till:  • De gröna områdena, rekreationsområdena, i Täby minskar ytterligare. • Den biologiska mångfalden minskar med negativ påverkan på ekosystemen. • Trafik och buller ökar i Kyrkbyn, bl.a. utanför Kyrkskolan. • Kostnader för vägutbyggnad samt ökade kostnader för VA-ledningar läggs på din skatt och din Va-taxa. Dessutom är förslaget i strid med kommunens beslutade översiktsplan, där området är klassificerat som park- och naturområde.

Till er som har makten att påverka  stoppa utvisningen av lilla Nelia Nelia är två år gammal. Hon är född och uppvuxen i Sverige. Här finns allt hon känner till: hennes mamma och pappa, hennes syskon, hennes hem, hennes förskola och hennes trygghet. Hon går på dagis i sitt närområde där hon stortrivs, leker med sina vänner och får den omsorg varje barn har rätt till. Nu står hon inför en utvisning till Kongo-Kinshasa  ett land hon aldrig varit i, ett land där hon saknar familj, nätverk och skydd. Ett land som idag präglas av allvarliga oroligheter, väpnade konflikter och en humanitär kris. Att skicka ett barn dit, utan sina föräldrar, är inte bara orimligt  det är direkt livsfarligt. Hur kan vi som samhälle rättfärdiga att ett barn rycks upp från sin trygga tillvaro och skickas till en plats där hennes liv och framtid hotas? Hur rimmar detta med principen om barnets bästa, som enligt både svensk lag och FN:s barnkonvention ska gå först i alla beslut som rör barn? Vi vädjar till er: se Nelia. Se barnet bakom beslutet. Se till hennes trygghet, hennes rättigheter och hennes framtid. Stoppa utvisningen. Låt Nelia stanna i Sverige 

Jonibek är inte bara ett namn på ett papper. Han är en vän, en klasskamrat och en del av vårt samhälle. Han är bara 16 med 4 småsyskon och han föräldrar som ska utvisas utan någon anledning. Han har bott här i 8 år och går med oss i 9an. Detta kom som en överraskning till han och hans familj. Sprid denna länk.

Vart håller vår migrationspolitik på att ta vägen? När började vi utvisa svenska barn? Barn och ungdomar som har levt större delen av sina liv i Sverige och byggt upp en tillvaro här, utvisas! Visste du att Shaghayegh som 2024 tog studenten från naturprogrammet just nu är i den situationen? Nu riskerar Shaghayegh att utvisas till Iran. Ett land där kvinnors rättigheter inte  respekteras. Där det är farligt att vara kristen. Ett land där hon inte kan uttrycka sin identitet, tro, eller människosyn. Vi behöver din hjälp att påverka detta! Du kan göra skillnad genom att skriva under och sprida ordet vidare! Shaghayegh var 10 år när hon först kom till Sverige. Ett barn. Sedan hon flydde hit har hon kämpat sig fram och tog studenten från gymnasiet med goda betyg. Hon har alla sina nära släktingar och alla sina vänner här i Sverige. Hon har byggt upp ett helt liv och sina drömmar om att bli läkare här. Hon delar språket, värderingarna och kristendomen med majoritetsbefolkningen i Sverige. Det finns inga möjligheter för Shaghayegh att blomstra i Iran. Sverige har gjort henne gott och hon är en tillgång för Sverige. Det finns stor potential för att hon kan fortsätta bidra till det svenska samhället om vi bara ger henne chansen. Nu håller hennes framtidsplaner på berövas både henne och Sverige.  Lyssna på Shaghis berättelse! Skriv på!

Ni i regeringen har makten att agera – men ni låter bli. Ett första steg borde vara självklart: slopa momsen på basvaror. Potatis, ris, mjölk, bröd – det är inte lyx. Det är livsnödvändigheter. Att staten i dag tjänar pengar på att folk köper mat i kris är inget annat än cyniskt. Flera andra länder i Europa har redan tagit det steget. Varför gör inte Sverige detsamma? Är skatteintäkter viktigare än att barn får äta sig mätta? Om regeringen verkligen ville ta ansvar skulle den införa tvingande åtgärder för att öka konkurrensen, stärka konsumentskyddet och ge stöd till dem som har det svårast. Det skulle inte vara radikalt – det skulle vara anständigt. Men ansvaret stannar inte där. Konkurrensverket, Konsumentverket och övriga myndigheter måste börja göra sitt jobb och se till att det inte förekommer oegentligheter – något vi vet sker i alldeles för stor utsträckning. Överpriser, marknadsdominans och tyst pris samordning måste granskas och åtgärdas – inte normaliseras. Så Elisabeth Svantesson – visa att ni står på folkets sida. Slopa momsen på basvaror. Piska tillsynsmyndigheterna och ge dem makten att agera. Stoppa matkrisen innan den blir en permanent verklighet. För det är inte förståelse vi behöver – vi kräver handling. Med hopp om handling, PS. Vi bojkottar just nu, Ica, coop samt producenterna Arla, Findus, Kronfågel, Scan, Zoegas och Skånemejerier. Vi kommer att utöka med fler matjättar och producenter varje vecka tills vi får gehör för våra krav, dessutom kommer vi med jämna mellanrum att ha total bojkott riktat mot alla matjättar samtidigt med början vecka 26.

Nunchaya bidrar till samhället, hon har via sitt företag betalat in nära 600 000kr i skatt på relativt kort tid, och har 3 anställda och 2 extra personal i sitt företag. Ett företag som nu är i farozonen p.g.a. utvisningen. Anknytning till arbete har hon ju definitivt då hon äger och driver restaurangen som blivit en central punkt för många innevånare i Nossebro. "Ingen anknytning till arbete"? Hon har pristats som årets kvinnliga företagare i mars 2025 av Centerpartiet i Nossebro samt att företaget fick Köpmannaföreningens pris 2024 vid Essunga Kommuns Näringslivsgala. "Bara viss anknytning till en person"? Hon är gift med en svensk man och har 3 anställda och 2 extra personal, och en massa kunder som har hennes restaurang som en central social punkt i tillvaron. Och om inte annat så blir man ju alltid glad när man träffar henne då hon skiner som en sol. Give Me Food FB sida Essunga Kommun Centerpartiet i Nossebro FB inlägg

Längst med Alterälvens porlande vatten sträcker sig byarna inåt landet. Norrfjärden, Pålmark, Nybyn, Holmträsk, Backträsk och ändå vidare upp till Pålsträsk där den tar sin början. Längst med älvens krön och porlande drag löper Norra- respektive södra Altervägen vilket också knyter ihop husen och skapar den fina gemenskap som bygden bjuder på. Norra Altervägen är väl underhållen. Den är alltid farbar med få gupp, gropar eller sprickor i vilket gör resan till en smärre fröjd.  Södra Altervägen å sin sida sträcker sig från Kopparnäs till Holmträsk som en bortglömd del av kommunen och de invånare som bor där. Att färdas efter Södra Altervägen, oavsett riktning, är både farligt och kostsamt då bilen far illa av vägens dåliga skick. Vägsträckan mellan Kopparnäs och Holmträsk inrymmer mer gupp, markanta gropar och spickor i sinne än vad vi kan och hinner räkna. När ett gupp lägger sig, kommer nästa grop upp strax därefter. När vi färdas där, till våra hem, våra vänner eller till den fantastiska badplats vi har får varje bilförare kryssa sig fram för att inte slå sönder bilens underrede eller riskera punktering i något markant gubb eller grop. Sommar efter sommar ser vi vägen lagas med ömsom oljegrus, ömsom ny asfalt men alltid bara utanpå som ett plåster på ett sår som aldrig slutar blöda. Innan vi hinner blinka är den lika dålig eller värre än innan och besvikelsen bland oss byinvånare är enorm!  Mitt emellan dessa två vägar ligger också Överfartvägen, en kort stäcka väg som binder Norra och södra Altervägen samman och även denna, varje vår värre än den andra. Skadorna som blir är bestående och går inte tillbaka om än de lindras när tjälen gått ur helt men sprickorna och delar av bulorna ligger kvar likt ärr efter tidigare skador. Vi som väljer att bo i byarna har ofta valt det för närheten till naturen och den omgivning som landsbygden kan erbjuda. Vi åker ofta och gärna till skogs och vi är vana att färdas längst vägar av blandat skick men även vi har en gräns och denna är nu nådd sedan länge. 

En ny bilväg i omedelbar närhet till bostadshus och förskola kommer medföra många negativa konsekvenser för de boende i området samt de barn som går på förskolan: - Ökat trafikbuller samt ökade luftföroreningar från trafiken precis utanför fönster och i omedelbar närhet av bostäderna och förskolan. - Den bilfria området runt bostäder där barn kan springa, leka, cykla och ta sig fram till skolan, idrottsplatsen, lekparken försvinner och ersätts av en trafikerad gata. Tänk om det blir lika mycket trafik som på Skärgårdsvägen! Vilket mardröm. Och barnen som ska till skolan, lekparken, idrottsplatsen kommer behöva korsa trafikerad gata.  -Bostadsområdet och förskolan kommer i princip vara omringade av trafikerade vägar - Den fina lilla grönskande skogen med alla dess fåglar och ekorrar, vitsippor, doftande häggen försvinner och ersätts av asfalterad yta, trafikbuller och avgaser.  -Den planerade kommer ändå inte lösa trafikkaos och köer på Skärgårdsvägen. Och var inte själva grundtanke med att bygga så många bostäder trots den svåra trafiksituationen är att de inte skulle bidra med så mycket biltrafik? Varför bygga en väg då?