En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

Sedan ett år tillbaka finns en mötesplats för unga hbtq-personer i Skärholmen - Egalia. En trygg plats där unga kan träffa andra hbtq-ungdomar och ledare med liknande erfarenheter. En plats där de slipper bli ifrågasatta för att de är homo, bi, trans eller queer. Nu står Egalia utan fortsatt finansiering. Region Stockholm som var finansiär inför uppstarten och hela det första året menar att det inte är deras ansvar att finansiera fritidsverksamhet, utan kommunens. Vi hoppas därför att kommunen kliver in och tar ansvar för att säkra finansieringen så att Egalia kan finnas kvar i Skärholmen. De ungdomar som hittat dit behöver långsiktigt finansierade mötesplatser - inte kortsiktiga projekt som lägger ner efter ett år. Vi vet hur argumenten emot hbtq-mötesplatser brukar låta. Ofta hör man att separata mötesplatser inte borde behövas - att hbtq-ungdomar borde kunna vara på vilken fritidsgård som helst och ändå känna sig trygga. Även om grundläggande hbtq-kompetens på stadens övriga fritidsgårdar borde vara en självklarhet vill vi understryka att det inte är samma sak och att det inte räcker. Diskriminerade grupper har i alla tider funnit styrka i att träffas i egna rum och att dra undan mattan för de sammanhangen kommer inte göra behovet mindre. Det riskerar snarare att spä på isolering och psykisk ohälsa. Särskilt i Skärholmen där många unga växer upp i socioekonomisk utsatthet utan möjlighet att ta sig in till stan för att ta del av andra aktiviteter riktade till unga hbtq-personer. Med den här namninsamlingen vill vi göra ett medskick till det grönblåa styret i staden som just nu är i färd att förhandla stadens budget för 2021. Vi hoppas att Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna i de förhandlingarna väljer att stå upp för hbtq-ungdomars rätt till en meningsfull fritid genom att säkra medel till Egalia Skärholmens framtid!

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Skola är en otroligt viktig samhällsfunktion som ska vara fri från ekonomiska intressen för att säkerställa våra barns möjligheter oavsett kommun. Vi, folket, har inte valt detta. Denna sakfråga är för viktig för att genomföras av minoriteten folkvalda. Denna fråga får gång på gång Nej i undersökningar, oavsett partiröst. Folket ska bestämma i denna folkliga fråga. Inte partimandat.

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.

Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.

Den allmännyttiga hyresvärden Stockholmshem har aviserat att de ska installera elektroniska lås och porttelefoner i alla Byälvsvägens låghus, vilket påverkar tusentals boende i Bagarmossen. Den lokala Hyresgästföreningen har tidigare satt stopp för dessa planer men nu har Stockholmshem istället förhandlat med den regionala Hyresgästföreningen, och helt enkelt meddelat hyresgästerna att arbetet ska göras redan vecka 40 och att detta innebär en permanent hyreshöjning på 31 kr/månad. Vi är många: – som inte vill ha låsta portar, – som tycker att det funkar fantastiskt som det är, – som vill att barnen ska kunna gå in och ut på gården och hälsa på hos sina grannkompisar utan problem, – som inte kan vara tillgängliga på telefon för att öppna, – som är oroliga för det tekniska krångel som systemet kan innebära, – som inte har råd med den hyreshöjning som investeringen innebär, – som hellre vill se investeringar i våra gemensamma gårdar än på repressiva satsningar på lås och övervakning, – som tror att öppenhet och rörlighet är bättre sätt att skapa trygghet än isolerande och separerande lås. Vi vill: 1) att Stockholmshem omgående pausar planerna på installation och genomför en ordentlig enkätundersökning hos alla boende för att se om insatsen verkligen har stöd hos de boende. Vi tror inte det. 2) att Hyresgästföreningen Region Stockholm slutar gå förbi lokalföreningarna. Bilden för namninsamlingen är gjord av Malin Skogberg Nord i samband med organiseringen av "Byälvsvägen mot ombildning". Bilden används med upphovspersonens tillstånd.

Nu är det åter bevisat att hög arbetsbelastning inom förlossningsvården bidrar till att kvinnor skadas vid vad som borde vara det största ögonblicket i deras liv. Vi de undertecknande kräver en omfattande reform som sträcker sig längre än till pengatillskott – en attitydförändring där kvinnor och barns liv snarare än budgetar ställs i centrum. De allra flesta gravida har goda chanser att föda barn utan risk för komplikationer. Det som behövs är så mycket lugn så att kroppen får jobba ostört. Det är dock nästan aldrig möjligt, i dagens svenska förlossningsvård. Varje år drabbas tiotusentals kvinnor i Sverige av förlossningsskador som påverkar eller till och med förstör deras liv. Varje år får vi höra att ”förlossningsvården går på knäna” och att barnmorskor drivs bort från yrket av utmattning och kringskurenhet. Varje år känner sig tiotusentals föräldrar överkörda, dåligt och stressigt bemötta och går hem från sjukhuset med en känsla av att ha blivit utsatta för fysiska och själsliga övergrepp – men det de får höra är ”bebisen lever, det är ju huvudsaken!”, ”var glad att du födde i världens bästa land, du kunde ha dött!” Och det numera klassiska: ”allt ser bra ut”. Varje dag är det blivande föräldrar som skulle föredra att föda hemma med en barnmorska de känner och litar på, eller på en liten lugn födelseklinik, snarare än på ett stort akutsjukhus där ”förlossningsvården går på knäna” och barnmorskorna är utmattade, stressade och frustrerade. Det är inte ett alternativ i Sverige, till skillnad från i flertalet andra länder trots att tungt vägande forskning visar att kvinnor som föder på barnmorskeledda enheter har färre förlossningsskador, högre patienttillfredsställelse och ingen högre mödra- och barnmortalitet. I värsta fall, och ganska ofta, blir dessa föräldrar bemötta som mindre vetande. Varje dag är det blivande föräldrar som skulle föredra ett kejsarsnitt framför risken att tvingas till en stressig vaginal födsel som alldeles för ofta slutar med andra och tredje, till och med fjärde gradens bristningar och men för livet, inte minst i anknytningen till barnet. Även dessa föräldrar blir ofta bemötta som mindre vetande. Modern forskning visar klart och tydligt att lugn och ro, kontinuitet i vården, trygghet och självförtroende är grunden för en lugn och komplikationsfri födsel. För många barnmorskor är detta en omöjlighet att erbjuda de födande då de arbetar under alltför pressade förhållanden. IVOs rapport om 2019 års förlossningsskador visar att för hög arbetsbelastning är en stor orsak till förlossningsskadorna som kvinnor utsätts för idag. Föräldrakurser hjälper inte, om inte förlossningsvården förändras i grunden. Det helt centrala hormonet oxytocin, som både fungerar som smärtlindring och hjälper bebisen ut, måste få flöda ostört. Syntetiskt oxytocin, som verkligen flödar på svenska förlossningskliniker idag, är däremot inte smärtlindrande, och ökar styrkan i värkarna på ett sätt som både är smärtsamt för den födande och kan ge syrebrist till barnet. I det läget får den födande ofta epidural vilket kan sakta ner förlossningsförloppet … och så är interventionskaskaden igång. Nu har förlossningen blivit en farlig, medicinsk situation. Och de nyblivna föräldrarna tackar läkarna för att bebisen lever. Och startar sitt föräldraskap med en känsla av hjälplöshet och okunskap. Vi går inte med på det här längre! Hög arbetsbelastning inom förlossningsvården bidrar till att kvinnor skadas vid vad som borde vara det största ögonblicket i deras liv. Vi de undertecknande kräver en omfattande reform som sträcker sig längre än till pengatillskott – en attitydförändring där kvinnor och barns liv snarare än budgetar ställs i centrum. Vi kräver att politikerna tar ansvar för att förlossningsvården blir säker. Att det skapas fler alternativ till sjukhusförlossning. Och bättre villkor för barnmorskorna. De som ska besluta om landets framtida förlossningsvård bör ersättas med insatta personer som står på de födandes sida snarare än budgeten, vilket bidragit till den decennier långa krisen. Vi kräver att regeringen säkerställer att följande sker i samtliga regioner och att de nya och stora ekonomiska tillskotten nu används där de behövs bäst. Medlen måste först och främst säkerställa att patientsäkerheten garanteras landet runt; barnmorskebristen måste åtgärdas och fler platser tillkomma. Vi kräver att detta blir verklighet redan under 2021: • Nationella riktlinjer – jämlikhet i vården i hela landet • ”En födande, en barnmorska” på alla kliniker i hela landet • ”Min barnmorska” på alla kliniker i hela landet • Små, barnmorskeledda födselenheter i hela landet • Förlossningspeng som blivande föräldrar kan använda till att föda på sjukhus, barnmorskeledd födselenhet, hemma eller där de känner sig tryggast, i hela landet. Nätverket Föda lugnt Föreningen Födelsehuset Märta Cullhed Engblom, barnmorska Asabea Britton, barnmorska Källor och forskning på https://fodalugnt.se/2020/09/skriv-under-trygghet-och-lugn-for-fodande-och-barnmorskor-nu-det-ar-ett-krav