Pollenallergi är en folksjukdom. Var tredje svensk är drabbad. Många har stora svårigheter i vardagen under pollensäsongen. Trötthet, försämrad sömn och koncentrationssvårigheter är de vanligaste besvären. Sjukskrivning eller problem att klara skolan är inte ovanligt. Att följa pollenprognoserna är ett sätt för personer med pollenallergi att veta när de behöver börja ta sin medicin och när de kan vara utomhus. 8 av 10 med pollenallergi säger att de har nytta av prognoserna. Att hålla koll på prognoserna är ett av de första råden en person med allergi får av vården. Mätningarna behövs också för forskning om klimat och miljö. Men från och med årsskiftet lades pollenmätningarna ner i norra Sverige. Ingen ville betala, varken regeringen eller regionerna. Under detta upprops gång har regionerna i Jämtlands och Västerbottens län beslutat om att gå in med pengar för en tillfällig lösning efter påtryckningar från pollenallergiker och stor medial uppmärksamhet. Det är ett halvt steg framåt för drabbade i dessa län. Men lösningen gäller bara i år. Hur det blir i framtiden är mycket oklart. Och fortfarande står pollenallergiker i både Norrbotten och Västernorrland helt utan prognoser. Det som hänt i de fyra nordligaste länen kan när som helst hända på andra ställen. I flera mätområden, till exempel Skåne, Blekinge och Västra Götaland väntar nya pensionsavgångar i närtid. Läget är akut. Nu måste regeringen lösa frågan och betala för pollenmätningar över hela landet. Hur kan jag påverka? Du ställer dig enklast bakom uppropet genom att skriva upp dig här till höger. Du kan också skriva en kommentar nedan om varför pollenmätningarna behövs. Varje namn räknas och nu är det viktigt att vi är många för att regeringen ska agera. Alla i Sverige har rätt att veta hur pollenprognoserna ser ut där de bor! Kampanjen drivs av Astma- och Allergiförbundet och är politiskt obunden. Vårt enda syfte med uppropet är att säkra pollenprognoserna i hela landet. Vi kommer att överlämna namnunderskrifterna till regeringen. Ju fler vi är, desto mer kan vi få regeringen att lyssna! #mätpollen

Två år har gått sedan januariavtalet slöts. Planerna på fri hyressättning i nyproduktion har öppnat ett nytt kapitel i svensk politik. Fri hyressättning leder till marknadshyra när hyresvärdar kan välja bort att förhandla om hyran. Men motståndet har opinionen med sig, marknadshyra saknar folkets stöd. [1] Människor är väl medvetna om att marknadshyra kommer innebära högre hyra och sämre trygghet vilket fördjupar segregationen. Marknadshyror är även ett hot mot landets pensionärer som knappt klarar hyran idag, mot kvinnor som tvingas fly en våldsam man och mot alla som vill separera. Inte minst är förslagen ett hot mot klimatpolitiken eftersom själva hyresrätten som boendeform hotas med marknadshyror. Hyresrätten är idag den mest klimatvänliga boendeformen. Trots detta pågår ett politiskt arbete som kan leda till lagstiftning om fri hyressättning. MEN NU SÄTTER VI STOPP! Hyresgäster över hela landet har gått samman i nätverk, föreningar och intresseorganisationer. Vi uppmanar alla hyresgäster, föreningslivet i bred bemärkelse, folk- och arbetarrörelsen att resa motstånd. Anslut dig till motståndet genom att skriva under vår namninsamling och därefter mejla bostadsministern. Delta sedan i våra protester på gator och torg! För att hitta till nästa planeringsmöte eller manifestation, besök oss på https://raddahyresratterna.se/2021/05/10/sa-gar-nej-till-marknadshyra-vidare/ Tillsammans ska vi stoppa hotet om marknadshyra. Källor: [1] Arbetaren, “Liberaler mest positiva till marknadshyror”. 7 sept 2018. https://www.arbetaren.se/2018/09/07/liberaler-mest-positiva-till-marknadshyror/

Många av oss tror att Sverige har oändligt mycket levande skog, men faktum är att det nästan bara är uppodlade skogsplantager som består av monokulturer - gran i söder och tall i norr. De senaste decennierna har skogarna förbrukats istället för att brukas, på ett sätt som lämnat kalhyggen, förstörda ekosystem och stora mängder koldioxidutsläpp efter sig. Vi behöver naturskogarna för klimatets och den biologiska mångfaldens skull. Idag finns få och mycket svaga regleringar i svenskt skogsbruk, vilket lett till denna utarmning av höga naturvärden. Det behövs mycket starkare regleringar för att rädda de få oskyddade naturskogar som ännu finns kvar, och denna förändring måste ske NU. Om samma avverkningstakt som vi har idag fortsätter, kan dessa sista rester av naturskogar vara så gott som borta om 10 år.

Det finns hur mycket som helst för Henrik att göra. Han är en uppskattad arbetskamrat och ett vänligt ansikte alingsåsare känner igen. Att kommunen menar att det inte finns utrymme i förvaltningsuppdraget är enkelt löst. Låt Henrik byta förvaltning till park- och naturförvaltningen. Det här är inget annat än fyrkantig byråkrati. Låt Henrik fortsätta med sitt vedklyvande. För hans rätt till en meningsfull tillvaro och för alingsåsares rätt till ved som de kunnat skaffa från honom i 26 års tid.

Vi befinner oss i en ekologisk kris. Det pågår en massutrotning av liv på jorden och klimatet närmar sig kollaps. Även mänsklighetens existens är hotad. Se David Attenboroughs film "A Life on Our Planet" eller läs boken med samma namn! https://youtu.be/64R2MYUt394 Ta del av vetenskapen: https://docs.google.com/document/d/1cZ7qnGdAnC4jMClCmkewFNwp6Jd6sWINrJvVxsh5vSs/edit Förstå medborgarråd: https://youtu.be/gpLuprMfdQo Vetenskapen är tydlig. Vi står inför en global nödsituation utan motstycke. Vi måste agera nu. "Vi befinner oss i en planetär nödsituation." Professor James Hansen, tidigare chef för NASA Goddard Institute for Space Studies "Baserat på klarsynt vetenskaplig analys är vi djupt inne i ett klimatnödläge, men allmänheten är inte medveten om det." Professor Hans Schellnhuber, grundande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research ”Det finns tillräckligt med bevis för att dra de mest grundläggande slutsatserna: nu är det dags att deklarera nödläge. Poängen är inte att erkänna nederlag, utan att matcha riskerna med nödvändiga åtgärder för att skydda de globala resurserna för vår egen framtid.” Professor Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research "Detta är en nödsituation och för nödsituationer behöver vi akuta åtgärder." Ban Ki-Moon, före detta FN: s generalsekreterare "Klimatnödläget är vårt tredje världskrig. Våra liv och vår civilisation som vi känner dem står på spel, precis som under andra världskriget." Professor Joseph Stiglitz, ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne "Klimatförändringar kommer att leda till strider om mat." Jim Yong Kim, tidigare president för Världsbanken ”Klimatförändringarna är det största säkerhetshotet under 2000-talet,” Maj general Munir Muniruzzaman, Ordförande för Global Military Advisory Council on Climate Change ”Man måste förstå, det här är också en kris för världen. Faktum är att om de fattiga lider idag, så kommer de rika också att drabbas i morgon.” Dr Sunita Narain, generaldirektör för centrum för vetenskap och miljö ”Klimatförändringarna är snabbare än vi är - och dess hastighet har skapat en ljudbang, ett SOS i hela vår värld. Vi står inför ett direkt existentiellt hot.” António Guterres, FN:s generalsekreterare "Vi har alla resurser vi behöver för att hantera detta. Det finns inget magiskt med att minska koldioxid i atmosfären. Vi har bara inte den politiska eller ekonomiska viljan att göra detta." Professor Stephan Harrison, professor i klimat- och miljöförändringar, University of Exeter ”Lyssna på jordens rop och de fattigas rop, de som lider mest. Det akuta behovet av insatser kan inte längre skjutas upp.” Påven Franciskus "Framtiden för mänskligheten står nu på spel." Rowan Williams, före detta ärkebiskop av Canterbury Vi behöver agera nu. Tiden håller på att rinna ut. Det krävs en kraftansträngning, men många av de förändringar som är nödvändiga kommer att göra våra liv bättre.

Järnvägen är en befintlig resurs som inte får slösas bort. I synnerhet inte nu när vi skall minska utsläppen av växthusgaser och hejda den globala uppvärmningen - OCH DET HAR VI LOVAT I PARISAVTALET!

Mitt under en brinnande pandemi föreslår regeringen att avskaffa pensionssystemets särskilda stöd för en av samhällets mest utsatta grupper – flyktingar. Har du hört talas om hemlandstidsregeln? Hemlandstidsregeln gör det möjligt för personer som har uppnått flykting- eller skyddsstatus att tillgodoräkna sig tid i ursprungslandet som pensionsgrundande i Sverige. Detta särskilda stöd är nu hotat och människor hänvisas och förpassas istället till de behovsprövade äldreförsörjningsstödet och ekonomiskt bistånd. Lagändringen kommer under en 20-årsperiod att kosta samhället flera tusen nya fattigpensionärer, addera sedan de folkhälsoskadliga och segregerande effekter som ökad fattigdom genererar. Det säger sig självt – förslaget är varken kostnadseffektivt eller värdigt för ett välfärdsland. Vi bestämmer inte själva om vi ska födas i krig, fred eller svåra klimatförändringar. Alla förtjänar en trygg och värdig pension som går att leva på - även den som behövde fly mitt i livet. Ett redan ojämlikt pensionssystem riskerar nu att bli ännu sämre och slå ännu hårdare mot personer som inte kunde påverka sitt hemlands öde. Skriv under för att rädda hemlandstidsregeln, om du som oss tror på ett rättvist, jämlikt pensionssystem som inte ska bekostas av de mest utsatta! Ingen förtjänar att bli fattigpensionär.

Vi når inte våra miljömål idag. Att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar kommer att leda till att Sveriges miljöarbete för den biologiska mångfalden urholkas. Som svensk medborgare protesterar jag mot att Skogsstyrelsen inte tar sitt ansvar och skyddar den skog som behöver skyddas. Minst 50% av Sveriges skogar skulle behöva långsiktigt skydd för att våra miljömål och klimatmål ska kunna nås.

Detta påhitt med fyrverkerier passar inte in i ett modernt samhälle där vi bryr oss om djur och natur! Det kan inte på allvar vara allmänt accepterat att skrämma upp djur så dem tuggar och klöser sig själva blodiga när dem försöker hitta skydd från alla smällar!

Södra alnö får fler och fler permanentboende. En utveckling som varit tydlig ända sedan man drog kommunalt vatten och avlopp till samtliga hushåll på södra delen av ön. Fler och fler promenerar därför längs skärgårdsvägen, många med små barn och/eller barnvagnar. Att skärgårdsvägen är så smal medför en fara för fotgängare och cyklister.

Om ett år kommer de extra tågturerna på helger att dras in. De infördes 2019 och vi fick timmestrafik på dagtid. 2022 kommer Gnesta-Mölnbo bara att ha pendeltågstrafik varannan timme. Det betyder att alla som arbetar på helger inklusive fritidsresenärer får stora problem att pendla. Det måste vi med gemensamma krafter sätta stopp för. Stöd oss i kampen för att behålla timmestrafiken på helgerna.

Vi välkomnar att Isabella Lövin har uttryckt att klimatmålet på EU-nivå ska skärpas till -65% i växthusgasutsläpp till 2030[1]. Nu är det desto viktigare att Sveriges regering tillsammans med andra progressiva länder som Danmark och Finland uppmanar de andra EU-länderna under det kommande mötet (#EUCO) att målet som diskuteras just nu om -55% är långt ifrån tillräckligt! Samtidigt vill några andra EU-länder försvaga det redan otillräckliga förslaget på -55% med tillägget om att inkludera upptag av växthusgaser i målet, genom naturliga kolsänkor, ett så kallat netto reduktionsmål. Detta betyder att själva utsläppen av växthusgaser “klimatkompenseras” bort snarare än att sikta på en högre ambitionsnivå. Vad som låter som ett klimatmål på -55% skulle egentligen bara betyda 50,5-52,8% rena utsläppsminskningar! Det vore helt oacceptabelt och vi kräver därför att svenska regeringen skickar ett klart och tydligt besked att vi inte kan fuska med siffrorna så här. Vi är dessutom mycket bekymrade om att Polen och Ungern kommer att vilja försvaga EU:s rättsprinciper inom förhandlingarna för att söka en kompromiss om klimatmålen. Vi hoppas nu att Sveriges regering står upp för en stark demokrati som måste ligga i grunden för kraftfulla klimatåtgärder, samtidigt som en stark klimatpolitik värnar mänskliga rättigheter. När EU signerade Parisavtalet 2015 skrev det under för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C till århundradets slut. Med unionens historiska utsläpp och välfärd i beräknande måste EU också göra det som krävs för i den klimatkris vi lever i just nu. Vi behöver sända en stark signal till andra nationer att på ett hållbart sätt skruva upp de nationella klimatåtagandena genom Parisavtalet, för att undvika en kollaps. Målet om 55% utsläppsminskning till 2030 är otillräckligt - unionen borde istället lyssna pá forskningen och sikta på minst 65% utsläppsminskning med sikte på 70% till 2030[2]. Endast mål utifrån vetenskaplig grund som utesluter kollagring och siktar på att begränsa uppvärmningen till 1.5°C är acceptabelt. Den senaste tiden har det skett fruktansvärda övertramp på mänskliga rättigheter i vissa medlemsländer, vilket sänder en signal till att EU:s kärnvärden om frihet, demokrati, rättvisa och rättsstatliga principer är i fara. Europeiska unionen är uppbyggd på rättsstatens principer för att alla ska ta del av de mänskliga rättigheterna[3]. Unga människor från hela världen lider redan nu av klimatkrisens effekter. Tiden är inne för klimaträttvisa. Om Europeiska Unionen står upp för mänskliga rättigheter är tiden med business-as-usual förbi och istället bygga en värld med dess människor att blomstra. Den pågående pandemin har visat oss att det är möjligt att ställa om i en krissituation. Vi behöver därför ta lärdomar från pandemin och bygga en resilient framtid där EU lyfter rättsstatliga principer, demokrati och kraftfulla klimatåtgärder. Europeiska rådets möte kan inte handla om kompromisser, utan om ansvarsfullt ledarskap för att Parisavtalet uppnås. Kompromissa inte med vår framtid. Din underskrift hjälper oss att sätta press på Sveriges regering. Innan EU-mötet kommer vi skicka en påminnelse till ansvariga ministrar om hur många som skrivit under för en säkrad framtid för oss alla. Tack för ditt stöd! Robin Holmberg - ordförande, PUSH Sverige Nadja Najjar - EU-expert, PUSH Sverige HASHTAGS: #AllEyesOnEU #EU2030 #EUCO Källor: [1] https://www.dn.se/sverige/regeringen-vill-skarpa-klimatkraven-i-eu/ [2] https://www.unenvironment.org/resources/emissions-gap-report-10-year-summary [3] https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2bf140bf-a3f8-4ab2-b506-fd71826e6da6.0023.02/DOC_1&format=PDF