Ett hotellbygge skulle innebära för stor påverkan och hotar de natur- och kulturvärden som finns kring Jonsereds herrgård. Det skulle innebära mer trafik på en redan hårt belastad väg. Ett hotell finns dessutom idag i fabriksområdet. Vi som skriver under detta dokument har ett krav: lägg ner planerna på ett hotell i stallet vid Jonsereds Herrgård. Kostnaden uppskattades av kommunen tidigt i processen till 70 miljoner. Sedan dess har omfattande krav gällande byggnationstid och anpassning för skyddade arter såsom fladdermöss tillkommit. Det kommer bli 36 rum, varav två VIP-rum till fladdermöss. Om kommunens uppskattning 2017 stämmer, kommer kostnaden bli 2 miljoner kr per hotellrum.

Sjukhusledningen på Karolinska i Stockholm har beslutat att slå ihop intensivvård för barn (barn-PMI) med den för vuxna, utan att göra en konsekvensanalys eller konsultera berörda avdelningar på barnsjukhuset. Ett av flera viktiga rikssjukvårdsuppdrag hos Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm är medfött diafragmabråck. Det är ett uppdrag de delar med Skånes universitetssjukhus Lund men där Stockholm tar emot majoriteten av familjerna som drabbas. Att slå ihop vården för svårt sjuka barn med intensivvård för vuxna ser vi som mycket allvarligt och kan äventyra vad som redan är en tuff start i livet. Medfött diafragmabråck klassas som en sällsynt diagnos och specialistkunskap inom vården är bokstavligen livsviktig. Personalen inom de berörda verksamheterna har startat en namninsamling för sina medarbetare som redan är uppe i över 1000 underskrifter. För att visa vårt stöd, har nu vi i CDH Sverige startat en öppen insamling för patienter, anhöriga och medmänniskor som önskar ställa sig bakom vår förenings öppna brev till sjukhusledningen. Hjälp oss värna om den livsviktiga vård som ges till svårt sjuka barn, för att ge dem bästa möjliga förutsättningar till sina fortsatta liv utanför sjukhuset. För mer information, läs den artikel som publicerades i DN 12 oktober där berörd personal intervjuades: "Upprörd stämning när barn- och vuxenintensiven ska slås ihop på Karolinska"

En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

Sedan ett år tillbaka finns en mötesplats för unga hbtq-personer i Skärholmen - Egalia. En trygg plats där unga kan träffa andra hbtq-ungdomar och ledare med liknande erfarenheter. En plats där de slipper bli ifrågasatta för att de är homo, bi, trans eller queer. Nu står Egalia utan fortsatt finansiering. Region Stockholm som var finansiär inför uppstarten och hela det första året menar att det inte är deras ansvar att finansiera fritidsverksamhet, utan kommunens. Vi hoppas därför att kommunen kliver in och tar ansvar för att säkra finansieringen så att Egalia kan finnas kvar i Skärholmen. De ungdomar som hittat dit behöver långsiktigt finansierade mötesplatser - inte kortsiktiga projekt som lägger ner efter ett år. Vi vet hur argumenten emot hbtq-mötesplatser brukar låta. Ofta hör man att separata mötesplatser inte borde behövas - att hbtq-ungdomar borde kunna vara på vilken fritidsgård som helst och ändå känna sig trygga. Även om grundläggande hbtq-kompetens på stadens övriga fritidsgårdar borde vara en självklarhet vill vi understryka att det inte är samma sak och att det inte räcker. Diskriminerade grupper har i alla tider funnit styrka i att träffas i egna rum och att dra undan mattan för de sammanhangen kommer inte göra behovet mindre. Det riskerar snarare att spä på isolering och psykisk ohälsa. Särskilt i Skärholmen där många unga växer upp i socioekonomisk utsatthet utan möjlighet att ta sig in till stan för att ta del av andra aktiviteter riktade till unga hbtq-personer. Med den här namninsamlingen vill vi göra ett medskick till det grönblåa styret i staden som just nu är i färd att förhandla stadens budget för 2021. Vi hoppas att Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna i de förhandlingarna väljer att stå upp för hbtq-ungdomars rätt till en meningsfull fritid genom att säkra medel till Egalia Skärholmens framtid!

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Skola är en otroligt viktig samhällsfunktion som ska vara fri från ekonomiska intressen för att säkerställa våra barns möjligheter oavsett kommun. Vi, folket, har inte valt detta. Denna sakfråga är för viktig för att genomföras av minoriteten folkvalda. Denna fråga får gång på gång Nej i undersökningar, oavsett partiröst. Folket ska bestämma i denna folkliga fråga. Inte partimandat.

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.

Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.