Namninsamlingen gäller både vanlig sjukpenning (sjuklön) och sjukersättning (tidigare kallades det förtidspension). I dagsläget kan den som blir sjukskriven av en läkare ändå nekas ersättning från Försäkringskassan, ofta på väldigt godtyckliga grunder. Vidare kan redan godkända sjukskrivningar plötsligt ifrågasättas och ersättningen dras in. Eftersom den sökande har varit sjukskriven får personen varken a-kassa eller lön. Således står man plötsligt utan någon ersättning. Likväl måste den sökande handla mat och betala räkningarna. Handläggningen och överklagande av nekad ersättning kan ta otroligt lång tid. Under tiden hänvisas den sjukskrivne att söka försörjningsstöd (socialbidrag) istället. Detta nekas ofta eftersom den sökande exempelvis har hus, bil, ägodelar och sparade pengar. För att man ska få söka försörjningsstöd måste dessa resurser först säljas och pengarna måste användas. På detta vis kan en nekad ersättning från Försäkringskassan resultera i att en tidigare fungerande privatekonomi snabbt raseras fullständigt. Vi får inte tillåta Försäkringskassan att agera på detta vis! Det skadar både oss, våra närstående och hela samhället, när människor på detta vis kastas ut ur det trygghetssystem som vi betalar skatt för! Mänskliga resurser kastas bort! Det är ett systemfel som måste åtgärdas omgående! Försäkringskassan ska vara en hjälp och ett stöd för den enskilda personen. Man ska känna att man vågar ansöka om stöd och att man blir bemött med respekt, och att man inte blir ifrågasatt, utpekad och misstänkliggjord. Man måste kunna lita på att man får ersättning och att ersättningen kommer inom rimlig tid! Alla sökande måste få en rimlig chans att klara sin överlevnad och betala sina räkningar i tid!

Det finns många fördelar med att ge amnesti: 1. Humanitärt är det en tragedi att vi deporterar barn och unga till några av de absolut farligaste länderna i världen. Afghanistan, Irak och Somalia är länder som samtliga placerar sig bland de sju värst terrorutsatt på Global Terrorism Index 2016. När det gäller Afghanistan, varifrån de i särklass flesta ensamkommande kommer, konstaterar FN:s organisation på plats (UNAMA) att 2016 blev det värsta året någonsin när det gäller antalet civila offer. UD avråder svenskar från alla resor dit och Amnesty konstaterade att säkerhetsläget i Afghanistan nu är så dåligt att inga flyktingar bör sändas tillbaka dit. 2. Sverige som en av de främsta företrädarna för mänskliga rättigheter: Sverige kan hålla huvudet högt i kommande förhandlingar i EU om asylrätt och asylpolitik. Sverige visar i och med amnestin att man tar ansvar för de som kom innan asyllagarna ändrades och att det går att lösa problem som uppstått. Amnesti är ett sätt att förenkla processen för politikerna kring frågan om ensamkommande barn och unga. 3. Sverige som rättsstat: Ensamkommande barn och unga har generellt starka skyddsskäl. De kommer ofta från utpräglade klansamhällen och har i många fall en hotbild över sig eller saknar nätverk vilket gör att de riskerar att dras in i skadliga och farliga sammanhang. Att ge dessa barn och unga amnesti är ett sätt att visa att Sverige gör om och gör rätt rent juridiskt. 4. Sveriges ekonomi: Eftersom ensamkommande barn och unga inte kan återvända till länder där de riskerar att dö kan vi anta att de flesta ensamkommande som nu får avslag kommer att gå under jorden. Det handlar om tiotusentals barn och unga och det kommer att kosta pengar. Amnesti är ett sätt att få kontroll över situationen och säkerställa att färre unga riskerar att hamna i utanförskap i stället för att bidra till vårt samhälle - som de både vill och kan. #vistårinteut men vi slutar aldrig kämpa är en partipolitiskt oberoende rörelse med en åttatusenhövdad kärna av professionella och ideella som i sina uppdrag dagligen möter ensamkommande barn och unga. Möter du ensamkommande ungdomar i ditt yrke eller som volontär och vill engagera dig mer, gå gärna med i vårt slutna nätverk genom att skicka meddelande till vår FB-sida: https://www.facebook.com/vistarinteut/ eller gå med i FB-gruppen #vistårinteut Slussen: https://www.facebook.com/groups/325813607812986/?fref=ts Du kan stödja oss genom att gilla vår sida https://www.facebook.com/vistarinteut/ följa oss på Twitter https://twitter.com/vistarinteut?lang=sv följa oss på Mynewsdesk: https://www.mynewsdesk.com/se/number-vistaarinteut följa oss på hemsidan: vistarinteut.org swisha ett bidrag till 0735923404 Alla insamlade medel går till omkostnader och marknadsföring av kampanjer från #vistårinteut. Här har vi samlat de organisationer och föreningar som just nu ställer sig bakom uppropet: https://www.mynewsdesk.com/se/number-vistaarinteut/blog_posts/organisationer-foereningar-och-partidistrikt-som-staellt-sig-bakom-kravet-paa-amnesti-57423. Listan uppdateras efter hand. Organisationer, föreningar, politiska partier, partidistrikt, rörelser och församlingar som vill stödja namninsamlingen är välkomna att ta kontakt med oss. Då lägger vi till er logga och ert namn till vår samling.

I veckan kom ännu en upprörande friande dom, som dessvärre är korrekt enligt nuvarande lagstiftning. Hovrätten konstaterar visserligen att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av allvarlig rädsla, men eftersom mannen trodde att flickan sov - och därmed inte insåg att hon var vaken och allvarligt rädd - kan han inte sägas ha utnyttjat hennes allvarliga rädsla. Han kan inte heller dömas för att ha utnyttjat det faktum att hon sov då hon ju de facto inte sov. Att flickan inte givit sitt samtycke till de sexuella handlingarna, någonting som uppenbarligen stått klart för mannen, spelar enligt dagens lagstiftning ingen roll. Därför kan han inte dömas för våldtäkt. Domen visar tydligt på de brister som finns i dagens sexualbrottslagstiftning. Sedan Fattas start 2013 har vi krävt samtycke i lagstiftning och praktik. Vi har också jobbat för att oaktsamma handlingar ska vara straffbara. Tyvärr har vi sedan dess fått se alldeles för många exempel på hur straffvärda handlingar som kränker en annan människas kroppsliga och sexuella integritet inte är kriminaliserade. Ett uppmärksammat fall är den så kallade “BDSM-domen” i Lund, där en man friades trots att kvinnan skrek "nej" och "sluta". Enligt mannen hade de dominanssex, där protesterna var en del av spelet, varpå rätten menade att det inte kunde bevisas att han förstått att kvinnan inte ville ha våldsamt sex. Ett annat exempel är domen från Jönköpings tingsrätt, där den misstänkte gärningsmannen friades trots att han “passat på” genom att utnyttja kvinnans utsatta - men inte särskilt utsatta - situation. Fall som dessa visar tydligt att lagstiftningen i sin nuvarande utformning inte räcker; den ger inte den sexuella självbestämmanderätten ett fullgott skydd. Dock har Fattas envisa kamp, tillsammans med andra organisationer, experter och en bred folklig opinion, gett resultat. Den 28 augusti 2014 tillsattes en sexualbrottsutredning som i november samma år ombildades till en parlamentarisk kommitté. Kommittén presenterade sitt förslag i oktober 2016. Nu är utredningen ute på remiss, med deadline 31 januari. Efter detta datum är det upp till vår justitieminister att påskynda processen att lägga fram en proposition för omröstning i riksdagen. Därefter ligger det på våra folkvalda riksdagsledamöters bord att rösta igenom en lag som bygger på frivillighet och som kräver aktsamhet. Med andra ord: vi är ännu inte i mål. Det är dags att kraftsamla ytterligare. Morgan Johansson och de övriga i justitiedepartementet får inte låta denna process dröja; lagförslaget måste prioriteras. Det är inte rimligt att straffvärda handlingar som kränker en annan människas sexuella integritet inte kan leda till juridiskt ansvar. Remissinstanserna ska säga sitt, men vi vill också ge folket en rättmätig röst. Därför startar vi idag en namninsamling för att visa att vi är många som tycker att läget är akut och att vi måste påskynda processen med att införa en lag som tydligt säger att allt annat än ett JA är ett NEJ.

Vi behöver mobilisera motkrafter mot den ökande främlingsfientligheten och rasismen i Sverige och världen. När demokratin hotas måste vi samla all vår kraft för att bevara den och stå upp för FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Allt vi lärde oss av andra världskriget finns samlat i denna deklaration.

Forskning visar att hot och våld mot sällskapsdjur i många fall leder till att kvinnan stannar kvar i relationen för att skydda sitt djur. Få kvinnojourer och andra skyddade boenden tar emot djur bland annat för risken för allergi. Ofta är kvinnan också utsatt för ekonomiskt våld och hon kan därför inte placera sitt djur på ett djurpensionat. Kvinnans sociala nätverk kan ha beskurits genom mannens kontroll och isolering av henne och hon har då ingen som kan ta hand om hennes djur. Vi vill dock nämna att det har hänt att när kvinnan lämnat djuret till en släkting eller en god vän har mannen sökt upp denna person antingen för att få reda på var kvinnan befinner sig eller för att ta med sig djuret för att pressa kvinnan att återvända hem. Det kan sätta dessa personer i en svår och obehaglig situation. Eftersom djur betraktas som saker och föremål i svensk lagstiftning betalar socialtjänsten sällan för djurs placering på djurpensionat eller för andra kostnader som mat och eventuell veterinärvård. Det har förekommit att socialtjänsten rekommenderar kvinnan att avliva djuret som en lösning på problemet. Om sällskapsdjur i stället får status som individer i Djurskyddslagstiftningen blir det möjligt med andra lösningar som också inkluderar djuret i skyddet av kvinnan och som en del i både hennes och djurets välfärd. Juristen och forskaren Eva Diesen visar att få män döms för djurplågeri trots att de hotat, misshandlat och vissa fall även dödat kvinnans djur. Då djurplågeribrott inte inkluderas i kvinnofridslagstiftningen, konsumeras våldet mot djuret av brottet mot kvinnan, eftersom djurplågeri har ett mycket lägre straffvärde än kvinnofridsbrottet. Men även i de fall där mannen enbart riktat våldet mot djuret och inte mot kvinnan, leder detta sällan till åtal då djurplågeri som brott är lågt prioriterat i Sverige. Studier från bland annat USA, har visat att de förövare som även riktar våld mot familjens djur använder grövre våld mot kvinnan och utövar mer kontroll av henne än andra våldsutövare. Våld mot djur bör därför vara en högt prioriterad fråga i de riskbedömningsinstrument som används. Indikationer på denna typ av våld bör föranleda åtgärder. När mannen inte lagförs eller på annat sätt utreds för att ha brutit mot djurskyddslagen eller döms för de hot eller det våld han utsatt kvinnans djur för, kan mannen inte heller beläggas med djurförbud. Istället kan förövaren fortsätta trakasserierna mot kvinnan, till exempel genom att inleda en civilrättslig process och hävda att djuret är hans. Det är angeläget att åklagare och domstolar får insikt i och förstår sambandet mellan våld mot kvinor och våld mot djur i en parrelation. En ökad kompetens i dessa frågor innebär att djurplågeribrott kommer att tas på större allvar än de gör idag Andra yrkesgrupper som bör vidga sin kompetens och om våld mot djur är veterinärer och annan djurhälsopersonal. Det finns idag kunskap om hur det går att skilja en påförd skada orsakad av yttre våld från en skada som uppstått genom en olycka. För närvarande ingår inte den här typen av kunskap i utbildningarna.

Regeringen har meddelat att karensdagen ska ersättas med ett karensavdrag. Det minskar orättvisan för vissa grupper men för de allra flesta blir inkomstbortfallet precis lika stort som med karensdagen! Vi får därför inte ge upp, utan nu måste vi fortsätta att kämpa för att både karensdag och karensavdrag ska försvinna helt och hållet! Karensdagen tillkom på grund av att man misstänkte att det förekom omfattande fusk med sjukskrivningar. Trots karensdagens införande har det påstått omfattande fusket inte kunnat bevisas. Istället för att utreda och åtgärda på individnivå, för det fusk som trots allt förekommer, så får alla arbetande en kollektiv bestraffning i form av karensdagen. Kort sagt ett misstänkliggörande av alla lönearbetande i hela Sverige! Det är självklart helt orimligt! Den som är sjuk förlorar först och främst sin dagslön den första sjukdagen. Följande dagar får den sjuke endast 80% av sin lön. Till detta inkomstbortfall tillkommer ökade kostnader i form av läkarbesök, medicinering, osv. En veckas sjukskrivning kan kosta 2000 kr! Vem har råd med det inkomstbortfallet? På grund av ekonomin, och på grund av lojalitet mot arbetskamraterna och arbetsgivaren går många därför till jobbet även fast de är sjuka och utslitna. Detta gör att sjukdomar sprids lättare, och den som redan är trött och utsliten kommer att må ännu sämre. Ofta leder detta till att fler tvingas sjukskriva sig, och sjukskrivningarna blir också ofta längre än om man hade stannat hemma från början och vilat. Mot bakgrund av detta är det självklart att karensdagen är kontraproduktiv! Den gör ingen nytta, utan skapar bara fler sjukdagar! Avskaffad karensdag kostar mindre för företagen och samhället än vad smittspridning, långtidssjukskrivning och utbrändhet kostar! Alla ska ha råd att vara sjuka! Alla ska ha råd att bli friska!

Inom BRY – Barns Rättsskydd får vi varje vecka flera mail och telefonsamtal från förtvivlade föräldrar som inte får hjälp att skydda sina utsatta barn. De historier vi hör är hårresande. De vittnar om att • barn omhändertas på alltför vaga grunder eller att • orosanmälningar blir liggande på hög • utredningstiderna blir alltför långa • barn som berättar om misshandel, övergrepp eller hot blir inte tagna på allvar • hjälpen uteblir och många barn tvingas bo kvar hos föräldrar som misshandlar och förgriper sig på dem Det handlar inte om enskilda barn utan detta drabbar många! Det är bara en tidsfråga innan vi har nya fall liknande Yara! Ansvariga ministrar skjuter detta allvarliga samhällsproblem framför sig genom att tillsätta ytterligare utredningar. Vad finns det mer att utreda? BRY – Barns Rättsskydd kräver att socialtjänsten reformeras. Det finns redan gott om forskning som visar på vad bristerna består av. Forskning pekar även på lösningar. Vi behöver inte uppfinna något nytt hjul. Lyft ur barnskyddssystemet från den nuvarande socialtjänsten och skapa en barnskyddsmyndighet med specialutbildade socionomer, barnpsykologer, kuratorer, barnläkare och jurister vars uppgift är att utreda och ge skydd till barn som far illa i vårt samhälle. Situationen är akut! Det är så illa att det behövs en revolution – #BRYrevolution. Vi kan inte längre bara se på medan barn efter barn offras! Det är oerhört viktigt att var och en av oss inser att detta pågår så länge vi tillåter det. Tillsammans kan vi förändra detta! Jag vädjar nu till dig att du också deltar i detta viktiga förändringsarbete.

1. Det är en förlust för det svenska samhället ​När vi utvisar människor som redan arbetar och betalar skatt förlorar Sverige viktig kompetens och arbetskraft. Det drabbar arbetsgivare som satsat på sin personal och det innebär förlorade skatteintäkter som annars skulle gått till skola, vård och omsorg. ​2. Det splittrar liv och skapar mänskligt lidande ​Att tvingas lämna ett land där man har byggt upp ett hem, skaffat vänner och kanske bildat familj är ett enormt trauma. Det är djupt omänskligt att rycka upp människor som har gjort allt rätt, följt lagar och blivit en del av vår gemenskap, bara för att skicka dem till en plats där de inte längre har något. ​3. Det skapar otrygghet och sänker moralen ​Ett rättssäkert system bör belöna integration. När de som kämpar och etablerar sig ändå utvisas, skapar det en känsla av hopplöshet och otrygghet – inte bara för de drabbade, utan även för grannar, kollegor och vänner som ser orättvisan ske på nära håll.

Varför ska HON OCH HENNES familj tvingas bli utvisad. Deras barndom och framtid är här. För det ska inte ta slut bara för att migrationsverket säger det.

Det är viktigt för Rafaelos och hans familjs framtid, eftersom beslutet är avgörande för deras liv och möjlighet att stanna i Sverige.

Annars har vi bara regler för syns skull och byggmaffian är enda sanningen för världen! Vi har alla fakta om artskydd och ändå vill man kringgå lagen med dispens! Hisings Backa har många hotade arter som även i framtiden behöver bevaras!

Varför detta är viktigt: Bullret från Huddingevägen, järnvägen och Glömstavägen når långt in i bostadsområdet och överstiger ofta Trafikverkets gränsvärden, särskilt under rusningstid. Det påverkar inte bara våra hem utan även närliggande grönområden och parker där barn leker och boende vistas. Våra uteplatser utsätts för bullernivåer som kan vara direkt skadliga för hälsan, vilket gör att vi får svårt att vistas utomhus, koppla av och njuta av vår närmiljö. Med bullerskydd skulle vi få en tystare, tryggare och mer hälsosam boendemiljö, både inomhus och utomhus.