Att drabbas av olika sjukdomar som kräver specialistvård ska Kommunen neka rätt vård så att det för dom blir enkelt och billigt! Att placera en 19-årig tös på ett äldreboende är under all kritik! 1. Ingen med rätt utbildning finns 2. Likasinnade sjukdom samt varierade åldrar 3. Sängliggande i 23 tim/dygn kommer att innebära ett kort liv för Elina! Detta får inte ske!!! Pga dels svårigheter med toalett placerad på 2:a våning i hemmet vilket orsakar problem med utevistelse och luftombyte samt ha möjlighet att vara flexibel i Elinas liv med denna svåra sjukdom, har Mölndals kommun placerat 19-åriga Elina på äldrevården! Det finns absolut inte någon med rätt utbildning för Elinas nervskada och hon tvingas vara sängliggande i 23 Tim/dygn!!! Detta är en stor katastrof då Elinas muskler kommer att förtvina om hon inte placeras på en neurologisk avdelning/vårdhem för de med FNS och får rätt vård och absolut inte bli sängliggande! Muskler finns även i hjärtat och om dessa förtvinar betyder det att Elinas liv tar slut! Välbärgad kommun som nekar familjens ansökan att placeras i en rätt vård, där Elina kan kämpa med sin sjukdom och kunna leva! Hjälp till och skriv under för Elina och andra i samma situation, så att de får ett drägligt liv och RÄTT VÅRD!

Vårdförbundet företräder sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och barnmorskor. Vi är livsviktiga och utan oss så stannar vården! Om arbetsgivaren inte värnar om och värderar våra medlemsgrupper så kommer Region Västmanland att tappa fler barnmorskor, sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Detta kan resultera i att invånare i Västmanland riskerar att inte få den vård som de behöver. Nu är det dags för anständiga löner!

VI VILL HA VÅRA ÄLSKADE DYGNSPASS KVAR! Varför ändra på något som fungerar perfekt och på något som ingen av oss klagar på? Varför är det ingen som frågar brukarna, anhöriga, goda män eller oss personliga assistenter? Vi är 13 st personliga assistenter som arbetar inom Karlskrona Kommun. Från och med oktober 2023 har EU beslutat att ta bort möjligheten att få arbeta dygnspass då det, enligt dem, inte är hälsosamt att arbeta för långa pass åt gången. Vi håller inte med och här är varför: Att få vara delaktig och bestämma över sitt schema är det som ger minst stress och även att man får återhämtning mellan passen enligt Göran Kecklund, stressforskare. Har man ett schema som man trivs med så gör man ett bättre jobb, vilket i sin tur gör att brukaren mår bra. Man stannar oftast kvar på sin tjänst mycket längre, vilket också är bra för både brukaren och arbetsgivaren. Tillsammans med brukaren kan vi nu lägga upp dagen i lugn och ro. Vi äger hela dygnet tillsammans, vilket är både fysiskt och psykiskt bra. Vi känner därför mindre stress på jobbet, eftersom man inte behöver avsluta vissa sysslor innan ett personalbyte. Man kan vara iväg på aktiviteter, utan att behöva stressa hem till personalbyten eller att bryta mitt i en aktivitet. Brukarna mår inte bra av personalbyten, vilket detta med dygn eliminerar. Även hot och våld har minskat hos oss sedan dygnspassen infördes och brukarna fått lugn och ro. Vi har många personliga assistenter som jobbat 40-45 år och under de åren så har det testats många typer av scheman. Nu har vi jobbat i mer än 10 år med dygnspass (7 st pass på 4 veckor). Och äntligen har vi ett schema som är perfekt för både brukarna och för personalen. Ett schema som man trivs med betyder så otroligt mycket för både arbetslivet och privatlivet. Vi anser att våra privatliv har blivit rikare. Mycket på grund av att man är mer utvilad, eftersom det är en otrolig återhämtning mellan passen. Småbarnsföräldrar har mer tid för sina barn och slipper lämna lika ofta på förskolan. Vanliga helger är inte så betungande, eftersom man kan känna sig ledig i jobbhelgen. Storhelger som t.ex. jul jobbar vi inte mer än en av dagarna. Innan vi hade dygnspass kunde vi jobba både julafton, juldagen och annandagen. Nu har vi istället möjlighet att fira jul med nära och kära. För varje arbetspass man jobbar så stjäl man av sin fritid. Man ska göra sig i ordning och man har körningar till och från jobbet, även leta parkering. Färre körningar sparar både drivmedel och miljö. Dygnspassen genererar i mindre smittorisk, eftersom man träffar färre personer per dag, för både brukarna och personalen och om brukaren är sjuk, så hinner denne oftast bli frisk innan man jobbar igen. Skulle brukaren vara fortsatt sjuk, så har man hunnit få en lång återhämtning och kommer tillbaka med nya friska tag. Vi kan både äta, sova på natten, gå på toa och ta pauser, i stort sett när vi vill! Kan man ha det bättre? Detta beslut från EU gäller inte bara personliga assistenter utan kommer även påverka räddningstjänst, ambulanspersonal och alla som i dagsläget jobbar dygnspass. Så skriv under om även Du tycker att schemaläggningen bör göras ute i verksamheten utefter brukarens och personalens bästa. Det heter ju så fint “BRUKAREN I CENTRUM!” / Jeanette, Anneli, Ethel, Bitten, Marie, Sofi, Berit, Birgitta, Johanna, Evelina, Kim, Karin och Viktoria

Alla som anser att det är orimligt att straffas ekonomiskt för att man har ett människovårdande yrke: Vi ber er att skriva under vår kampanj och stötta oss!

• Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som utgår från ekonomi eller fusk när det borde vara behoven som står i centrum för besluten? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå konsekvenserna av ett beslutsfattande som i högsta grad påverkar och i många fall slår sönder livet för barn, unga vuxna, vuxna med funktionsnedsättning och deras familjer? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vikten av att FÖLJA de viktiga lagar och konventioner till vilka man förbundit sig och som skapats för att säkerställa funktionsnedsattas rättigheter? • Vad säger man till någon som representerar folket men som inte tycks förstå vad ALLAS LIKA VÄRDE innebär i praktiken? Skriv under för allas våra rättigheter och lika värde!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Den 1 januari 2020 lades Hjälplinjen ner. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner. Läget är särskilt allvarligt mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett i vår omvärld. Pandemin har redan slagit hårt mot utsatta grupper och de kraftigt ökande priserna och lågkonjunktur tenderar att driva upp den psykiska ohälsan och självmordstalen. I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Men det räcker inte. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer. I veckan kom det besked om ytterligare medel till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd till människor i kris, vilket är väldigt positivt. Vår farhåga är dock att regeringen tycker att de gjort tillräckligt i frågan. Det stöd som ges via ideell sektor är i många fall livsviktigt – men när det handlar om frågor på liv och död måste det offentliga ta ett större ansvar. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal. En sådan hjälplinje skulle - tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete - rädda många liv varje år. Initiativtagare till detta upprop är Nationell samverkan för psykisk hälsa - NSPH, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige.

Detta är bara några exempel på hur barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar faller mellan stolarna och påverkas av de glapp som finns i Sveriges välfärdssystem. Vi vill se bättre vård, skola och samhällsstöd för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Det är dags att våra politiker vidtar nödvändiga åtgärder i lagar och uppdrag till myndigheter utifrån Funkisuppropets lista . Det kommer att få avgörande betydelse för tiotusentals barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Skriv på namninsamlingen och sprid sedan Funkisuppropet vidare!

Det krävs bara att 2 ledamöter går över till oppositionens sida för att regeringen ska fällas, så någon omöjlighet är det absolut inte. Och vi har sett hur folkets röst lyckats röra om hos beslutsfattare tidigare så skriv på du också om du håller med om nedan: Vi är djupt oroade över det land vi kan komma att finna på andra sidan dessa 4 år. Vi är många som är stolta över de fina grundvärderingar Sveriges befolkning alltid har visat, både mot sitt eget folk och folk i nöd som har sökt sig hit. Dessa grundvärderingar är nu djupt hotade och vi känner oss inte längre trygga med att få öppna våra famnar och att vara lika givmilda som vi tidigare varit. Sverige är på väg att förvandlas till ett land vi inte vill förknippas med.

Utan medlemmarna i Kommunal går inte regionens verksamhet att bedriva. Regionstyrelsen har beslutat att satsa på andra yrkesgrupper än Kommunals, vilket inte kan beskrivas på annat sätt än verklighetsfrånvänt. Vården står inför ett enormt bemanningsbehov av kompetent personal. Att skapa tillfälliga tillägg på olika yrkesgrupper skapar slitningar istället för sammanhållning.

Om Du står för barns rättigheter till att få vara barn borde Du bry dig om Teddy. Teddy har inte varit i Sverige i många år men på den tiden han varit här har han berört många hjärtan och om Du hade träffat honom hade även Du blivit tårögd när du fått höra hans historia. Teddy har inget att återvända till i Liberia. Ingen familj, inga vänner, ingen skola. Han pratar och förstår inte ens språket. Vi är rädda för att ett liv och en barndom slängs iväg. Vi förstår att Migrationsverket funnit någon i Liberia som Teddy kommer åka till. Barnets bästa skall dock alltid vara fokus i socialt arbete, men här anser vi att det förekommer brister eftersom Teddys bästa endast finns i Sverige. Hur kan man rättfärdiga beslutet att skicka Teddy till Liberia? Hur kan man rättfärdiga beslutet att skicka ett 15-år ungt barn till ett land där ~65% av befolkningen lever under någon sorts fattigdom? Snälla, hjälp oss i vår rörelse att låta Teddy stanna i Sverige.

Många pensionärer  • har låg pension • har svårt för att lösa biljett med mobilen • behöver komma ut och promenera • behöver träffa vänner • kan bli deprimerade