Våra tättingar tillhör den biologiska mångfalden och många arter blir allt färre pga minskad tillgång på många insektsarter. Detta är en följd av förändrat klimat med katastrofer som hetta, torka, skyfall, kyla, översvämningar, mm.

Varje år genomför Sveriges kommuner tusentals barnavårdsutredningar. Dessa utredningar avgör om barn ska omhändertas, separeras från sina föräldrar eller få stanna hemma. Det är bland de mest ingripande beslut en myndighet kan fatta. Men det finns inga bindande regler för hur utredningarna ska genomföras. Varför? Inte för att lagarna är felaktiga – utan för att det saknas bindande krav på hur utredningarna ska genomföras. Den dominerande utredningsmetoden BBIC används av samtliga kommuner – men styrs genom privaträttsliga licensavtal, inte genom lag eller förordning. Socialstyrelsen kan ensidigt ändra metodens innehåll utan riksdagsbeslut, utan remissförfarande, utan normkontroll. Samtidigt säger Socialstyrelsen själv att BBIC "är således ingen utrednings- eller behandlingsmetod". Vad ska då styra hur utredningarna faktiskt genomförs? Det är skillnaden mellan formell rättssäkerhet (lagen finns) och materiell rättssäkerhet (lagen efterlevs). Sverige har det första. Vi saknar det andra. I praktiken genomförs utredningar ofta som standardiserade enkäter – inte som faktiska utredningar som klargör vad som hänt. Vanliga metodfel: • "Hur före om" – handläggningen utgår från att våld förekommit innan detta är utrett • Definitorisk glidning – "höjd röst" blir till "psykiskt våld" utan konkretisering • Bristande källkritik – en enskild uppgift bär beslutet medan andra källor utelämnas • Hypoteslåsning – alternativa förklaringar prövas aldrig Samtidigt saknas krav på att handläggare ska kunna grundläggande juridik. De som utreder familjer behöver inte förstå rättssäkerhetens grundprinciper – objektivitet, proportionalitet, rätten att bli hörd. JO har vid upprepade tillfällen kritiserat socialtjänstens bristande objektivitet och kompetens. Resultatet ser vi i fall som Lilla hjärtat och Fallet Adam: barn som far illa av systemet som skulle skydda dem. Familjer som splittras på bristfälliga underlag. Vi kräver konkreta förändringar: • Formalisera BBIC genom förordning – utredningsmetodik ska styras av lag, inte privaträttsliga avtal • Bindande kompetenskrav – handläggare ska ha dokumenterad utbildning i juridik och utredningsmetodik • Utredningsplaner ska kommuniceras i förväg – berörda ska kunna lämna synpunkter innan utredningen inleds • Transparens – utredningar ska innehålla uppgifter om handläggarens kompetens och nedlagd tid • Kommunal revision med särskilt uppdrag – att granska om socialtjänsten faktiskt utreder, inte bara kartlägger Vad du kan göra: 1. Skriv under detta upprop 2. Kontakta förtroendevalda i din kommun – särskilt ledamöter i socialnämnden. Kontaktuppgifter finns via Troman Publik: https://[kommun].tromanpublik.se (ersätt [kommun] med din kommuns namn) 3. Kontakta dina riksdagsledamöter – kräv att frågan lyfts i socialutskottet 4. Dela uppropet – använd #RättssäkerBarnavård Vi har lagar som skyddar barn. Nu behöver vi regler som säkerställer att lagarna följs.

Att bo på Furutåvägen ska innebära trygghet, inte oro. Genom att genomföra dessa punkter skapar vi en miljö där kriminella element inte trivs och där vi grannar kan ta tillbaka våra gemensamma ytor. • Säkerhetskameror: Kameror fungerar avskräckande för planerade brott som vandalisering och drogförsäljning. De fungerar också som polisens "ögon" i efterhand, vilket ökar chansen att de som förstör faktiskt åker fast. Det handlar om att bryta känslan av att man kan komma undan med vad som helst här. • Belysning minskar brottsligheten: Forskning (bland annat från Brå) visar att bättre belysning kan minska brottsligheten med upp till 14 %. Mörka hörn bjuder in till ljusskygg verksamhet, medan ett välbelyst område ökar den "sociala kontrollen" – vi ser varandra, och vi ser vad som händer. • Säkra lås stoppar otryggheten vid källan: När soprum och källare har svaga lås blir de tillhåll för obehöriga. Genom att uppgradera till moderna låssystem med t.ex. taggar kan vi säkerställa att endast boende har tillträde, vilket direkt minskar risken för anlagda bränder och skadegörelse. • Brandsäkerhet är livsviktigt: Efter de senaste bränderna är oron stor. Genom att se över brandcellsgränser och ventilation säkerställer vi att en brand i ett soprum eller en carport inte sprider sig till våra hem. Det handlar om att rädda liv och skydda vår egendom innan katastrofen är framme. • Grannsamverkan bygger framtiden: En gräsrotsrörelse handlar om oss som bor här. När vi lär känna varandra minskar anonymiteten, vilket är det absolut starkaste skyddet mot brott. En aktiv grannsamverkan kan minska inbrottsrisken med hela 36 % och skapar en starkare gemenskap där vi bryr oss om varandra. Genom att skriva under kräver du att Vidingehem investerar i vår säkerhet nu, för att förhindra att situationen förvärras ytterligare!

Angående förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola: Barn- och skolnämndens förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola väcker allvarliga frågor kring hur Norrtälje kommun lever upp till sina skyldigheter enligt Barnkonventionen, Skollagen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa ska vara en primär utgångspunkt vid alla beslut som rör barn (artikel 3). Vidare har varje barn rätt till utveckling, hälsa och utbildning som tar hänsyn till individuella behov (artiklarna 6, 23 och 28). Dessa principer är även tydligt införlivade i Skollagen. Det föreslagna beslutet motiveras med att en avveckling skulle skapa bättre pedagogiska förutsättningar och arbetsmiljö. Samtidigt saknas dokumenterad utredning som visar att den pedagogiska verksamheten eller arbetsmiljön vid Vigelsjö gårds förskola brister. Avsaknaden av en barnkonsekvensanalys strider mot kommunens ansvar att säkerställa att beslut fattas på saklig grund och med barnets bästa i fokus. Enligt Skollagen (1 kap. 4–5 §§) ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt anpassas efter barns olika förutsättningar. Likvärdig utbildning innebär inte likformighet, utan att varje barn ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov (1 kap. 9 §). För många barn, särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller hög känslighet för stora och röriga miljöer, är små barngrupper, kontinuitet i personal och lugna lärmiljöer avgörande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av trygghet, omsorg, kontinuitet och anpassade lärmiljöer samt att barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd som deras situation kräver. Vigelsjö gårds förskola uppfyller i dag dessa kriterier genom sin begränsade storlek, stabila personalgrupp och sin pedagogiska miljö med nära tillgång till natur, vilket också ligger i linje med läroplanens skrivningar om utemiljöns betydelse för barns hälsa och lärande. En avveckling av Vigelsjö gårds förskola innebär i praktiken att dessa barn, som behöver en miljö utan buller från trafik och kringliggande verksamheter, placeras i större förskolor där man redan har utmaningar med barngruppernas storlek, personaltäthet och -omsättning samt icke ändamålsenliga lokaler. Detta riskerar att försämra både kvalitet och arbetsmiljö i flera förskolor samtidigt, vilket strider mot Skollagens krav på trygghet och en god utbildningsmiljö (8 kap. 2–3 §§). Det är även av vikt att beakta Barnkonventionens artikel 12, som fastslår barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Barnens perspektiv och upplevelser inför ett eventuellt byte från nuvarande verksamhet har inte presenterats som en faktor man tagit i beaktande under processen med förslaget. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas Barn- och skolnämnden att: 1. avstå från beslut om avveckling tills en grundlig barnkonsekvensanalys genomförts, 2. redovisa hur förslaget är förenligt med Barnkonventionen, Skollagen och Lpfö 18, samt 3. säkerställa att kommunen även fortsättningsvis kan erbjuda reella alternativ inom förskolan för barn med olika behov. Beslut som rör förskoleverksamhet får inte reduceras till att enbart innefatta ekonomiska överväganden. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att säkerställa barns rätt till trygghet, utveckling och likvärdig utbildning.

Bakgrunden är hans oerhörda kostnad för privatflyg inhyrda flera gånger från Försvarsmakten (1.5 miljoner skr för ett flyg i höstas som sedan behövde ställas in) Dessutom har hans fru följt med på flera av  hans affärsresor och låter oss skattebetalare stå för notan.  (13-35 resor) I somras fick både sonen och frun följa med. Kostnaden  den gången blev 524.000 skr. För att inte tala om när han bjöd japanska talmannen och dennes delegation på lunch. Kostnad: 13 120 kronor. Totalt omotiverat sett till antalet människor.  Hur kan man sitta och slösa på människors hårt förvärvade skattepengar när folk sliter som djur för att få ihop sina liv.  När skolan och vården behöver enorma pengar och "det aldrig finns pengar". Vad är det för enorm inkompetens och oansvarighet???

Vi som undertecknar denna namninsamling kräver att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) omgående inleder en tillsyn och utredning av det privatägda boendet på Fritslavägen i Marks kommun. Borås Tidning har i flera artiklar granskat verksamheten och redovisat mycket allvarliga uppgifter. Tidningen rapporterar om vittnesmål från tidigare anställd personal som beskriver en arbetsplats präglad av rädsla för chefen och bristande säkerhet, där en tidigare medarbetare säger ”Jag förstår inte ens hur det får drivas”.  I granskningen ingår också berättelser om självmord och självmordsförsök bland boende, vilket ytterligare understryker den allvarliga oro som uttrycks av både personal och närstående.  Enligt uppgifter som vidare rapporterats i media finns dessutom vittnesmål om att personer anställts utan relevant vård- och omsorgsutbildning samt om att medarbetare med tidigare våldsbrott i bakgrund varit verksamma i arbetslaget. Vissa boende uppger dessutom att de känt sig tvungna att uppfylla oacceptabla krav som sexuella övergrepp från personal för att få tillgång till sina mediciner eller basal omsorg. När uppgifter av denna allvarliga natur framkommer i media rör det sig om situationer där människor i särskilt utsatta livssituationer, många med svår psykisk ohälsa, inte har fungerande skydd eller trygghet, trots att det är avgörande för deras överlevnad och välbefinnande. Vi anser därför att: • IVO omedelbart måste inleda en oberoende och grundlig utredning av verksamheten • boendet bör stängas tillfälligt under pågående utredning om allvarliga brister misstänks • Ansvariga aktörer omedelbart säkerställer att ingen far illa När så allvarliga uppgifter rapporteras kan samhället inte blunda. Människors trygghet, värdighet och rätt till säker vård och omsorg måste komma först. Läs mer:  Borås Tidning, “Personal på Fritslavägen: ’Förstår inte hur det får drivas’”. https://www.bt.se/boras/personal-pa-fritslavagen-forstar-inte-hur-det-far-drivas/ Borås Tidning, “Jag såg ingen annan utväg än att ta livet av mig”.  https://www.bt.se/boras/jag-sag-ingen-annan-utvag-an-att-ta-livet-av-mig/ Borås Tidning, “Tystnaden riskerar att dölja det som behöver granskas”.  https://www.bt.se/boras/tystnaden-riskerar-att-dolja-det-som-behover-granskas/

Vitamin B12-brist är ett vanligt och ofta underdiagnostiserat tillstånd som kan ge allvarliga neurologiska och kognitiva symtom, inklusive polyneuropati, trötthet, minnesproblem och demensliknande tillstånd. Många av dessa symtom är helt eller delvis reversibla vid korrekt behandling med B12-injektioner. I dag baseras Sveriges strategi för diagnostik och behandling av B12-brist på laboratorievärden, främst serum-B12, snarare än patientens symtom eller kliniska funktion. Cochrane-rapporten, universitetssjukvårdens expertbedömningar och publicerad forskning visar att det vetenskapliga underlaget för denna praxis är av låg eller mycket låg kvalitet och saknar tydlig koppling till behandlingsbehov och effekt. Den nuvarande praxis är extremt restriktiv: endast cirka 5 promille av alla patienter får B12-injektioner, trots att injektionerna är billiga, mycket säkra och inte kan överdoseras. Som ett resultat nekas många patienter behandling som kan förhindra eller reversera polyneuropati och kognitiv svikt. Detta leder inte bara till lidande och försämrad livskvalitet för hundratusentals svenskar, utan även till upprepade vårdkontakter, felaktiga diagnoser, onödig institutionalisering och betydande samhällsekonomiska kostnader. En nationell översyn är därför nödvändig för att säkerställa att diagnostik och behandling av B12-brist blir evidensbaserad, kliniskt relevant och patientcentrerad. Genom att inkludera kliniska symtom, behandlingsrespons och erkänna funktionell B12-brist som ett verkligt tillstånd kan fler patienter få rätt behandling i tid. Detta är en enkel, kostnadseffektiv och säker åtgärd som kan förebygga lidande, minska sjukvårdens belastning och förbättra folkhälsan på ett konkret sätt.

Just nu finns det uppgifter om att över 30 000 människor har dödats av den islamiska republiken. Det finns dokumenterade vittnesmål, rapporter och bevis som visar omfattningen av regimens våld. Detta är inte enskilda händelser – det rör sig om ett systematiskt och brutalt förtryck riktat mot den egna befolkningen. Människor som lever under den islamiska republiken utsätts för extremt våld av sin egen stat. Civila har skjutits, fängslats, torterats och avrättats för att de har protesterat eller uttryckt sina åsikter. Kvinnor, unga och helt vanliga människor är bland offren. Deras enda ”brott” har varit att kräva frihet, värdighet och grundläggande mänskliga rättigheter. När Sverige låter den islamiska republikens ambassad fortsätta sin verksamhet som om ingenting har hänt, riskerar det att uppfattas som att dessa övergrepp accepteras eller ignoreras. Tystnad och passivitet sänder fel signaler – både till förövarna och till dem som just nu betalar priset med sina liv. Genom att stänga den islamiska republikens ambassad kan Sverige tydligt visa att massmord, förtryck och grova brott mot mänskliga rättigheter aldrig är acceptabelt. Det är ett moraliskt ställningstagande för människors liv, frihet och värdighet – och ett tydligt avståndstagande från en regim som styr genom våld och rädsla. Att skriva under denna petition är ett sätt att visa solidaritet med det iranska folket, som just nu utsätts för ofattbart lidande och behöver omvärldens stöd mer än någonsin. Varje underskrift är ett budskap: världen ser er, världen bryr sig – och världen vägrar blunda.

Priset på bussbiljetter bara höjs och höjs och vi unga behöver billigare (helst gratis) kollektivtrafik! Det ska inte vara en lyx att ta bussen till fotbollsträningen, skolan eller jobbet. I en stor stad som Umeå ska det vara en självklar rättighet att kunna ta sig mellan olika stadsdelar. Förutom detta är det också bra för klimatet med minskat bilberoende. Vår kommun har tidigare pratat om att satsa på kollektivtrafik och nyligen har man pratat om att introducera spårvagn för minskad bilanvändning. Men det enklaste sättet för både arbetare, barnfamiljer och ensamstående är att ge oss billigare priser på bussbiljetter! Ett månadskort för barn 7-19 år kostar idag 400 kr, vilket är en tredjedel av CSN. Efter du fyller 20 eller är student höjs priset till 530 kr. Hur många studenter har råd med det? Hur många pensionärer har råd med det? Nu ska priserna i Ultra-appen höjas igen och allt fler kommer välja bort bussen. Vi vet att nolltaxa, alltså att göra kollektivtrafiken gratis med hjälp av skattemedel, funkar. Det har städer och länder som Tallinn, Luxemburg och Malta bevisat. Om ni politiker inte vill göra bussen gratis än, sänk i så fall priserna! Vi har inte råd!

Längre och skärpta konsekvenser kan bidra till ökad trygghet för oskyldiga. Rättvisa för brottsoffer och deras familjer, och fungera förebyggande mot grovt kriminellt våld.   Därför uppmanar vi ansvariga beslutsfattare att se över lagstiftningen och arbeta för skärpta straff, så att vi får bättre skydd mot våldsbrott i svenska samhället och ökad tillit till Sveriges regering, myndigheter och polis. 

Behålla grönskan för människor. Vöstertorps har förtätast mycket sedan sitt urprung. Det är av alkra största vikt flr barns utveckling och kreativitet. Parken är till flr alla och grattis!!

Att rycka upp en 17-åring från det enda land han känner till, från trygghet, sammanhang och framtidstro, är inte rimligt. Det handlar inte om siffror eller paragrafer – det handlar om människor, om ett barn och en mamma som har byggt sitt liv här. Bob har inte hela sitt liv i Sverige. Han har sitt enda liv här. Genom att skriva under visar du att medmänsklighet, rimlighet och barns rätt till trygghet måste få väga tyngre. Skriv under för att Bob och hans mamma ska få stanna i Sverige.❤️