2020 antog Sveriges riksdag förslaget ”Inriktningen för en nära och tillgänglig vård” där man slog fast att primärvården skulle bli navet i sjukvården för att skapa ökad tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet för patienterna.  Det som redan för fyra år sedan var tänkt som en satsning på primärvården har tyvärr inte fått något större genomslag i Region Skåne. Primärvården är fortsatt gravt underbemannad och alltför många patienter söker sig till akutmottagningar och jouröppna vårdcentraler för åkommor som man bäst hade handlagt i primärvården kontorstid. Detta är både ineffektiv och kostsam sjukvård. I stället för att gå till botten med problemet verkar regionledningen i Skåne tro att det finns en "quick fix” där deras lösning är en omorganisation, en ny förvaltning, de kallar ”Nära vård och hälsa”. Regionledningen menar att den nya förvaltningen/vårdformen ska vara lösningen för de patienter som inte kommer till på sin vårdcentral under dagtid eller "faller mellan stolarna" mellan primärvård och sjukhus.  Som ett led i omorganisationen ska man skapa ”Nära Vårdenheter" där man slår ihop nuvarande kväll- och helgmottagningar och akutmottagningar i syfte att avlasta akutmottagningarna. De som ska arbeta på de nya enheterna är dock de samma som idag arbetar på vårdcentraler och på sjukhus. Det blir alltså bara en förflyttning av personal. ”Nära Vårdenheterna" ska tillsammans med 1177, läkarbilar och uppdrag som nu ligger i primärvårdsförvaltningen (t.ex. ASIH och mobila team närsjukvård) flyttas till den nya förvaltningen. Allt detta har planerats utan medarbetarinflytande och ska starta 1 januari 2025!  En anledning till att regeringen och SKR kom överens om reformen nära vård är den förväntade förändringen av demografin där antalet patienter över 80 år kommer öka med 50 % de närmaste åren. Den nära vård som beskrivs i underlaget från SKR och regeringen är tänkt som ett sätt att hantera denna åldrande befolkning, ett uppdrag som bäst sköts utifrån primärvården. Multisjuka äldre behöver kontinuitet och en möjlighet att lära känna sin läkare, de är inte särskilt hjälpta av en närakut (”Nära vård” enhet). Det är också anmärkningsvärt att det i överenskommelsen kring nära vård mellan staten och SKR från 2020 uttryckligen står att: ”Utvecklingen av nära vård innebär inte en ny organisationsform eller vårdnivå”.   Vi motsätter oss starkt denna omorganisation då den inte åtgärdar grundproblemet, alltså att primärvården har ett orimligt uppdrag i förhållande till dess resurser. Vi ser i stället stora risker att primärvården ytterligare utarmas då personal från primärvården kommer att behöva bemanna den nya förvaltningen. Samtidigt riskerar man att splittra och slå sönder välfungerande sjukhus i Ängelholm, Landskrona, Trelleborg och Hässleholm genom att dela in akutmottagningar och övriga sjukhuset i olika förvaltningar.  Vi har haft många samtal med oroliga medlemmar och medarbetare där ingen verkar förstå nyttan med ovanstående plan, för vare sig personal eller patienter. I dialog med projektledningen har vi inte heller fått svar på dessa frågor. Personalen känner sig överkörd och har tappat förtroendet för Region Skåne. Medarbetare har redan sagt upp sig i protest och fler pratar om att göra samma sak. Vid upprepade möten med såväl regiondirektören, projektledningen och styrande politiker har vi framfört vår oro enligt nedan utan att få något som helst gehör. Därför har vi valt att genomföra denna namninsamling för att skapa opinion gentemot ledande politiker och tjänstemän.   Vi motsätter oss: • Behovet att skapa en ny förvaltning för att jobba med omställningen till nära vård.  • Tidsplanen! Från förslag i mitten av augusti 2024 till införandet av förändringen 1 januari 2025! • Att planen är mycket otydlig och författad av strateger, chefer och politiker utan verklighetsförankring och som sinsemellan dessutom inte verkar vara överens, vilket ger intrycket av ett hafsverk.  • Att medarbetare och fackliga organisationer involverats sent. När vi väl får informationen verkar allt redan vara bestämt och något egentligt inflytande bedömer vi i nuläget inte att vi fått. Det rimmar dåligt med Region Skånes värdegrund ”välkomnande, drivande, omtanke och respekt”.  • Att vi trots upprepade möten inte fått någon logisk förklaring till hur denna omorganisation faktiskt ska leda till de positiva förändringar man målar upp.  • Att hela idén saknar evidens och bara är ett riskabelt experiment Vi ser följande risker: • Att man genom att skapa ytterligare en vårdaktör skapar fler murar och instanser som patienterna kan bollas runt mellan, vilket blir sämre både för patienter och personal.  • Att den nya förvaltningen konkurrerar med vårdcentralerna om distriktsläkare och leder till ännu sämre situation på vårdcentralerna. Det går helt emot önskan om ökad kontinuitet i primärvården. Det skulle även drastiskt försämra möjligheten att utbilda fler ST-läkare i allmänmedicin.  • Att “Nära Vård-enheterna”, likt närakuterna i Stockholm, leder till ökad vårdkonsumtion och lågvärdevård. Utredning av primärvårdsflöde på en akutmottagning leder till ökad benägenhet till onödiga blodprover och röntgenundersökningar.  • Att man genom denna toppstyrda och stressade organisationsförändring orsakar minskat förtroende för Region Skåne som arbetsgivare ledande till personalflykt (här drar vi paralleller med ex. Nya Karolinska i Stockholm).  • Att man riskerar att splittra sjukhusen i Ängelholm, Landskrona, Hässleholm och Trelleborg när man separerar akuten från övriga delar av sjukhuset i två olika förvaltningar.  • Att utbildningen av läkarstudenter, AT-, BT- och ST-läkare påverkas när man skapar nya vårdformer som ej överensstämmer med Socialstyrelsens målbeskrivningar av måluppfyllelse.  • Att en ny förvaltning innebär ökat behov av administratörer, kostsam administration leder till mindre pengar för patientvård.  • Att genomföra denna omorganisation samtidigt som planerat hyrläkarstopp och införande av SDV (Skånes nya journalsystem) våren 2025 kommer bli ett stålbad för personalen med stor risk för personalflykt och katastrof för patienterna.  • Att den nya förvaltningens ”Nära Vård-enheter” inte har några egna anställda läkare (utan de lånas in från andra förvaltningar) kan leda till att driv till förändringsarbete saknas, ett otydligt ledarskap, ett oklart arbetsmiljöansvar uppstår samt en minskad flexibilitet vid t.ex. sjukdom.

Det här handlar inte bara om att vi inte vill ha en transportväg i vårt område, det handlar om att bevara en del av vår gemenskap och trygghet. När de tar bort vår björkallé och boulebana, försvinner inte bara några träd och en lekplats – det är vår vardag som förändras. Det är där vi träffas, umgås och skapar minnen. För många äldre är boulespelet ett sätt att hålla sig aktiva, och för barnfamiljer är det ett säkert område att leka på. Men det är också en fråga om säkerhet och livskvalitet. Att ha tunga lastbilar som kör förbi våra hem hela dagen skapar en enorm risk, särskilt för våra barn och äldre som rör sig ute. Vem skulle kunna slappna av när man vet att ens barn leker nära farliga transporter? Och tänk dig att vakna varje morgon av buller och skakningar, att behöva flytta sina bilar för att det inte längre finns någon parkering, och att veta att hela ditt bostadsområde förändras för alltid. Vi förstår att vattentornet behövs, men det måste finnas andra lösningar än att offra vårt boende och våra gemensamma ytor. Så för mig handlar det om att skydda vårt område, våra relationer och vår trygghet. Det här är vårt hem, och vi borde ha rätt att bevara det som en säker och trivsam plats för alla som bor här." Det är viktigt att både hjärta och hjärna talar när vi diskuterar något som påverkar oss så djupt. Skriv under om du håller med och vill att våra röster ska höras. Denna protestlista stöds av Hyresgästföreningen Kullsvedsvägen & Skärgårdsvägen. Skriv gärna under listan och lämna in era synpunkter så vi kan presentera dem gemensamt till ansvariga beslutstagare.

Idag är det tyvärr praxis att kommuner planerar och bygger megaförskolor (dessa går även under benämning storförskolor). Detta är förstås vansinne och vi - föräldrar, pedagoger och andra  - måste gå samman och säga stopp till denna utveckling. Alla barn har rätt till en god och hälsosam uppväxtmiljö! OBS! Efter att du skrivit under (och ev valt att dela kampanjen vidare) ser vi gärna att du också skriver din åsikt, eller ett vittnesmål ifall du har personliga erfarenheter från megaförskolor. Tack på förhand! Läs mer: www.megaförskolan.se Kontakt: [email protected]

Modeshögs förskola har ett strategiskt geografiskt läge som den sista östliga förskolan i Trelleborg innan Smyge. Den är helt avgörande för familjer bosatta i Gislövs läge , Gislövs strandmark , Simremarken , Böste och omgivande byar, där inga alternativ finns. En avveckling av Modeshög skulle innebära att en sträcka på över 12 km blir utan förskola.  Många familjer går eller cyklar till Modeshögs förskola. Dessa barn skulle förlora möjligheten till daglig hälsosam motion och en trygg , närliggande lärandemiljö . Barnfamiljer väljer boplatser som inte kräver längre pendling än nödvändigt. Bortsett från Gislövs läge saknar området lokalbusstrafik , och regionbussen når inte förskolorna Österjär och Dalajär . De flesta familjer skulle behöva köra bil, vilket ökar biltrafiken och strider mot kommunens såväl som nationella miljömål . Vidare kommer biltrafiken runt de andra förskolorna att öka, vilket kommer vara problematiskt för grannar och för förskolebarnen i sig i ökad olycksrisk . Detta strider i sig självt mot Boverkets riktlinjer .  Forskning och FNs Barnkonvention understryker vikten av trygghet i barnens lärandemiljö . En trygg anknytning gör att barnen vågar utforska , lära sig nya saker och skapa nya relationer. Om Modeshögs förskola stängs, kommer barnen förlora sina trygga relationer till pedagoger , kompisar och inne- och utemiljön, vilket skapar stress och osäkerhet. Samtliga barn på Modeshögs förskola skulle ryckas upp från allt detta och det är definitivt inte att beakta som barnens bästa, vilket såväl läroplan som barnkonvention poängterar. Förskolans personal och pedagoger påverkas naturligtvis också. Man vill veta att man har ett jobb att gå till och därför riskeras en personalflykt startas efter fattat beslut, vilket redan under nuvarande läsår kommer att skapa otrygghet som ingen vuxen borde vilja utsätta ett barn för.  Modeshögs förskola har funnits med länge och tidigare beslutfattare har klarat av att hantera skiftningar i kapacitetsbehov . Att nu föreslå att stänga ned är ett mycket kortsiktigt beslut . Befolkningsprognoser är trots allt prognoser, och de senaste årens sådana har med facit i hand varit felaktiga. Att för en gångs skull istället ha en rimlig storlek på barngrupperna och en kapacitet att ta emot fler barn när prognoserna vänder uppåt igen borde ses som en tillgång och fantastisk möjlighet.  Enligt Skolverkets riktlinjer bör barngruppernas storlek vara 6–12 barn för 1–3-åringar och 9–15 barn för 4–5-åringar. En avveckling av Modeshög skulle göra det svårt för Dalajär och Österjär att vara i närheten av dessa rekommendationer. Modeshögs förskola har 66 inskrivna barn , och majoriteten av dessa barn kommer att fortsätta i förskola nästa höst. En högst bidragande faktor till att antalet inte är högre är att man nekat nya barn en plats och enbart tagit in syskon. Förutom alla dessa barn som nu föreslås tvångsförflyttas måste man alltså också beakta alla dem som nekats plats och alla dem som inte ens har sökt plats ännu.  Området kring Modeshög är attraktivt för barnfamiljer och det kommer sannolikt att locka fler unga människor till området, om det finns en förskola. I området pågår även en generationsväxling , vilket talar för en ökning av barn. Att minska samhällsservicen här riskerar att bromsa tillväxten. Förskolan är inte bara en utbildningsplats, utan en mötespunkt som stärker hela lokalsamhället . Kommunen bör i stället satsa på att stärka ytterområdena och arbeta för att få fler familjer att bosätta sig här, vilket är avgörande för Trelleborgs tillväxt och framtid som en attraktiv kommun. När man stänger en förskola, signalerar det att området inte längre prioriteras.  I diskussionen om eventuell avveckling av förskolor i Trelleborg måste hänsyn tas till geografisk placering av de aktuella förskolorna, och man bör titta på Trelleborg som helhet och inte ett enskilt rektorsområde.  Att stänga en välfungerande förskola med bra lokaler, naturskön utemiljö och engagerade pedagoger för att spara pengar är inte att ta barnens bästa i beaktande och absolut inte att fatta beslut utifrån vad som är bäst för barnen. Beslut om Modeshögs förskolas framtid bör, som FNs Barnkonvention säger, fattas med barnens bästa i fokus, inte utifrån kortsiktiga ekonomiska besparingar .

Bandhagen är inte bara en plats att bo på, det är vårt hem och en gemenskap där alla ska kunna trivas och utvecklas. För att vårt område ska fortsätta växa, både i kvalitet och i samhörighet, behöver vi bättre tillgång till samhällstjänster, fler mötesplatser, och stöd för lokala företag. Genom att skapa en hållbar och inkluderande framtid kan vi säkerställa att Bandhagen blir en ännu bättre plats att leva och bo på för alla invånare. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Genom att skriva upp sig på denna namninsamling kan vi visa för räddningstjänsten Mälardalen att brandstationen behövs och bidrar till ökad säkerhet i norra Västerås!

Vad är en samhällsbyggare värd? Vad är en möjlighet till prisvärd semester på nära avstånd ( i en eskalerande klimatkris) värd?  Vad är kommunens ställning som attraktiv arbetsplats värd? Och vad är kommunens barn värda?    På Sunna har barn fått vara barn. Svingat sig i lianer i lekladan, spelat fotboll och pingis, klättrat i berg, lärt sig simma och fått utforska en plats som de eventuellt inte haft råd att besöka om inte personalförmånen existerade. Här har de lärt känna nya kompisar, medan vuxna har fått sola sig i glansen av att ge sina barn ett meningsfullt sommarlov och samtidigt knutit band till andra kommunalt anställda.  Skriv på denna namninsamling om du tycker att försäljningen av Sunna är en dålig idé.  Höj din röst! För visst vill vi att Karlstads kommun ska vara en framtidens kommun som vi kan vara stolta över, som höjer samhällsbyggare och värdesätter vår/deras insats. 

KONTRÄR fyller som Sveriges enda renodlade kontemporära gästspelsscen, en helt oersättlig roll inom svenskt kulturliv. Scenkonst är den säregna konstformen som man upplever direkt och i samma rum som den som framför verket. Det betyder således att det inte går att ta del av till fullo utan att vara på samma plats. Det är få förunnat att ha de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna resa runt i världen och se andra scenkonstverk och därför har hela vår scenkonstbransch ett behov av att det också kommer internationella gästspel till oss så att vi kan ta del av dem. Men om KONTRÄR inte omedelbart får det ekonomiska stöd de behöver för att inte stängas ned så kommer inte det bara vara katastrofalt för scenkonstbranschen utan för hela Sveriges kulturliv och faktiskt hur vi som nation framstår i resten av världen. Sverige är ett relativt litet land men om det är något vi är alltid legat i förgrunden för i resten av världen är det hur mycket vi dominerat kulturen trots vår storlek. . Nästan alla våra stora namn inom film, tv och teater har börjat sin bana hos de fria scenerna och sedan gått vidare till stora internationella karriärer. Nästan alla de som sökt sig till dessa scener har gjort det efter att själva ha varit publik. Utan de fria grupperna, utan de mindre scenerna, kan inte heller de stora, världsberömda namnen existera. KONTRÄR är en helt oersättlig tillgång för hela kultursektorn och den måste få finnas kvar! Skriv under för att stötta dem så att de kan fortsätta vara det nav för internationell scenkonst i vårt land de så tydligt redan blivit. Om vi alla hjälps åt att stötta KONTRÄR kan vi gemensamt rädda dem från total nedstänging och säkerställa att det fria kulturlivet kan fortsätta att utvecklas och bidra till hela Stockholms kulturliv. Mer info om hur du kan hjälpa KONTRÄR hittar du här: https://kontrar.se/support/

Hösten 2024 tog Uddevalla Skolskjuts AB över skolskjutsverksamheten från Västtrafik med löften om ett effektivare, tryggare och mer flexibelt system. Förändringen för oss medborgare har emellertid blivit motsatt: all kollektivtrafik på landsbygdens småvägar har försvunnit och vardagen har blivit svårare, otryggare och mer oflexibel. Följderna kan i många avseenden beskrivas som katastrofala: - Landsbygdsbarn blir isolerade i hemmet och kan inte delta i fritidsaktiviteter eller ta del av läxhjälp. - Föräldrar får gå ner i arbetstid för att få ihop livspusslet när barnen inte längre kan lösa transporterna själva. - Gymnasieungdomar som inte beviljats skolskjuts kan inte längre köpa busskort, och unga som saknar A-traktor eller skjutsande föräldrar kan därför varje dag tvingas gå på livsfarliga vägar i vintermörker för att komma till skolan. - Vuxna som saknar körkort eller bara vill låta bilen stå berövas möjligheten att åka kollektivt. - Kostnaderna skenar för medborgarna när A-traktor och bil blir enda möjliga transportmedel till skola, arbete och fritidsaktiviteter. - Medborgare över 70 år – som så sent som den 1 juli 2024 fick kostnadsfri kollektivtrafik i Uddevalla kommun – har plötsligt inga bussar att åka med. - Kommunens möjlighet att nå EU:s klimatmål minskar. Vi kräver att avtalet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla Skolskjuts AB rivs upp, och att ett nytt avtal med Västtrafik ingås som återupprättar kollektivtrafiken på Uddevallas landsbygd till tidigare standard!

Vi tror att det finns möjlighet att kunna rädda och bevara verksamheten om Falu kommun tar till sig av det stöd som vi vet att finns därute. Ingen ska behöva arbeta hela sitt yrkesliv och inte kunna få maten att räcka pga låg pension. Vi vet dessutom att det är många som går på försörjningsstöd och aldrig kommer ur sin fattigdom utan tvingas välja bort mat vissa dagar. Det har inte tidigare räckt med en röst för att få till en förändring så därför ber vi alla Falubor att sluta sig samman genom att gå med i denna kampanj och hjälper oss att få kommunen att betala för det ideella jobb som görs idag vilket garanterar att mathjälpen blir kvar då den inte längre behövs drivas på fritiden efter ordinarie arbete och under lediga helger.

Låt oss tillsammans visa hur mycket denna burgare betyder för oss genom att skriva under denna namninsamling.  Tillsammans kan vi göra skillnad och få tillbaka vår favoritburgare! Skriv under och dela vidare!

Sedan den 31 augusti har hälften av Sveriges kvinnor jobbat klart för i år. Från i måndags och året är det gratisarbete som gäller, jämfört med männens löneinkomster. En ny rapport från Jämställdhetsinstitutet visar hur löneinkomstgapet endast minskat marginellt för arbetarkvinnor sedan år 2 000 och att det med samma ökningstakt skulle ta mer än 800 år till jämställdhet.  Rapporten ”800 år kvar till jämställdhet” med unik statistik från SCB visar svart på vitt hur klass, etnicitet och kön avgör möjligheten att klara sig på sina inkomster i Sverige 2024. Sverige blir inte jämställt med den här regeringens förda politik, hur gärna och hur gärna Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson än vill påstå det. Särskilt tydligt blir det när arbetarkvinnor – hälften av landets kvinnor – också räknas. Arbetarkvinnorna, som inte tjänar ett dugg på att Svantesson nyss fördubblat taket i rutavdraget för svenska höginkomsttagare för en miljard kronor.  För arbetarkvinnor med utländsk bakgrund är situationen värst. Utvecklingen går det åt fel håll, för dem ökar i stället gapet över tid. År 2000 slutade de jobba avlönat den 20 juli jämfört med männen, vid den senaste mätningen, 2022, var motsvarande datum den 16 juli. Skillnaden i reda pengar är enorm beroende på klass, kön och etnicitet. Tjänstemannamän med svensk bakgrund tjänar 2,5 gånger så mycket som arbetarkvinnor med utländsk bakgrund - i snitt 47 350 kronor i månaden efter skatt jämfört med 19 422 kronor från förvärvsarbete.  Men hur kan Sverige bli jämställt om inte den här grundläggande orättvisan rättas till – om Elisabeth Svantesson blundar för hur klass och etnicitet förstärker den redan stora ojämställdheten? Den 19 september  presenteras regeringens höstbudget, här finns chansen att satsa på bättre löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö för arbetarkvinnor. En nationell plan för jämställdhet, en verklig rätt till heltid, tillräckliga statsbidrag till regioner och kommuner samt stärkt familjepolitik är några förslag som bör ingå i statsbudgeten för 2025.  Elisabeth Svantesson kan inte fortsätta strunta i arbetarkvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund om Sverige ska bli jämställt på riktig. Det är faktiskt orimligt att behöva vänta i 800 år! Här finns länk till rapporten "800 år kvar till jämställdhet?" och här finns länk till debattartikel i Expressen.