Den gamla, artrika skogen vid Månsberget ska avverkas för att ge plats till ännu ett shoppingcenter – trots att vi befinner oss i en eskalerande klimatkris. Det är hög tid att fråga oss: Vill vi värmlänningar ha en vettig framtid eller ytterligare en ny pryl? Skogen vid Månsberget är en så kallad nyckelbiotop. Det betyder att skogen innehåller viktiga naturvärden och hotade arter. I Sverige är det endast 2% av den produktiva skogen som är klassad som nyckelbiotoper. Nu vill Karlstads Kommun avverka den viktiga skogen för att ge plats åt ytterligare ett shoppingcenter på billängds avstånd. Detta rimmar illa i en tid av artdöd och kris för den biologiska mångfalden. Planen för shoppingcentret kanske snart godkänns av kommunfullmäktige, trots att Miljönämnden har sagt nej. Vid två tillfällen. Detta köpcenter betraktas som ett lyxprojekt och skulle troligen inte bidra med en ny typ av butiker till Bergvik, utan snarare ge plats för ytterligare en bygghandel. Är det verkligen vad vi ska offra över 175år gammal skog för? Vi värnar om ett framtidens Värmland, och vill ge varenda kotte hopp om en framtid. Därför vill vi sätta stopp för varje steg i fel riktning. Skövlingen av den viktiga skogen på Månsberget måste stoppas – för varenda värmländsk kotte. Fredagen den 19 mars uppmanar vi alla som vill stoppa skövlingen av den viktiga skogen att lägga en kotte på Stora torget i Karlstad. Det går också bra att lägga en digital kotte via denna namninsamling. Beslutet kommer tas i Stadsbyggnadsnämnden och sedan i Kommunfullmäktige någon gång under våren. Klimatklubben Värmlands Fältbiologer Fridays For Future

Regionfullmäktige fattar i februari ett slutgiltigt beslut om att köpa upp 5% av Karlstad Airport. Avtalet slår också fast att regionen ska betala flygplatsens årliga underskott på upp till 20 miljoner kronor. Vi i Värmlands Fältbiologer ställer oss frågan varför Region Värmland vill investera i en förlustaffär? En affär som dessutom inte står i enlighet med de många miljömål som finns på både lokal, nationell och global nivå. Karlstad Airport vill se att flygplatsen utvecklas för näringslivets skull. Detta är helt fel utveckling att eftersträva. Den utveckling vi faktiskt behöver är en hållbar sådan. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Att år 2021 satsa skattepengar i ett företag som inte är ekonomiskt eller ekologiskt hållbart leder till motsatsen. De folkvalda politikerna i regionfullmäktige förväntas fatta beslut som ska leda samhället framåt. Samma politiker kommer den 17 februari klubba igenom ett förslag som är bakåtsträvande - på skattebetalarna och miljöns bekostnad. Skriv under om du vill att dina skattepengar ska gå till annat än att finansiera en flygplats som går med förlust, för klimatets skull.

För att stoppa våldet mot Vättern som är ett Natura 2000 område. För att stoppa utsläpp av livsfarliga kemikalier i dricksvattnet. För att skydda vårt livsviktiga vatten som är en källa till liv och biologisk mångfald.

Det är bland annat en historisk plats som berörs av postadress ändringen RYA. Rya Tegelbruk låg vid vattnet/kusten där numera Rya Golfklubb ligger sedan 1934 och söder om detta låg Rydebäcks äldre tegelbruk. Den förindustriella tegeltillverkningen i Rydebäck har anor ända bak till 1600-talet. Där Fynd gjordes under utgrävningar i RYA, brändes lera i trakten ännu längre tillbaka i tiden. På denna plats står nu 30 talet hushåll samt dubbelt så många kollonior och en av Sveriges äldsta Golfklubbar med omtyckta banor att spela på finns här. Detta är en Klubb som hjälper Helsingborgs Kommun med Turism då många kommer hit för att spela och då gynnar staden/kommunen. Det finns andra parametrar i detta som inte bara är inom vår skånska historia utan i nutiden även handlar om att våra barn nu ska slussas 5 km bort till förskola, grundskola mm och vill vi ha dem i Rydebäck/Råå som är betydligt närmre får vi söka dit och vid mån av plats kan barnen tilldelas plats. En annan för oss boende utan barn är att bostadspriserna/värdet kan för oss påverkas på fastigheter och omgivning. Då Banker/Mäklare mfl anser att bor man utanför postadress Helsingborg är marknadsvärdet lägre kvm än dem som har postort Helsingborg. Ingen har rådfrågat våra företag som är berörda av ändringen, vem ska stå för kostnad av Visitkort, kuvert, brevpapper uppdatering av hemsidor mm?? Och att vi blir miljöbovar när vi ska köra onödigt långt 5 km för att hämta våra paket som idag endast är knappt 1 km, promenad avstånd om man så vill. Ändringen kan inte tolkas ge effektiv distribution och är inte enligt riktlinjerna för att följa god ortnamnsed. Nu kräver vi att Postnord & Helsingborgs kommun tar tillbaka sitt beslut. Med vänliga hälsningar// Marie Möller tillsammans med berörda hushåll

Idag är större delen av skogen i naturreservatet Hågadalen-Nåsten inte skyddad mot industriellt skogsbruk. Uppsala universitet har genom Akademiförvaltningen på senare år gjort flera kalhyggen i reservatet och planerar fler inom en snar framtid. Skriv under för att få universitetet att sluta avverka skog i ett av Uppsalas populäraste friluftsområden och istället bevara den för människor, klimat och natur! Uppsala universitet äger 600 hektar skog i området, en yta motsvarande 860 fotbollsplaner. På större delen av sin mark bedriver de industriellt skogsbruk och planerar att avverka åtta sammanhängande hektar i reservatet nu i vinter. Om universitetet avsätter sin skog i reservatet till natur- och friluftsliv skulle det innebära en stor vinst för Uppsalaborna. De skulle då kunna vistas i Nåsten utan att mötas av kalhyggen och skogsmaskiner och istället kunna njuta av och återhämta sig i gammal artrik skog. I Hågadalen-Nåsten finns mycket höga naturvärden och på 1700-talet undervisade Carl von Linné sina lärjungar där. Skogen är rik på både biologiska och kulturhistoriska värden. Istället för att utveckla skogens naturvärden och omhänderta arvet från Linné, väljer Uppsala universitet att avverka skogarna. Skriv under för att få universitetet att sluta avverka skogen, och istället lyssna på forskningen och bevara den för människor, klimat och natur!

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

STÅ UPP FÖR HYRESGÄSTERNA - SKRIV UNDER VÅR PROTESTLISTA Vi vill nå en kompromiss med Förvaltaren om trygga boenden och rimliga hyror. Men i nuläget prioriterar Förvaltaren kortsiktiga vinster framför boendes grundläggande behov. Runtom i Sundbyberg planerar Förvaltaren för renoveringar som riskerar att användas för att chockhöja hyran. Det är olyckligt att Förvaltaren driver igenom en renovering mitt i en pandemi där de boende har svårt att påverka. Framförallt är det orättvist att yrka på stora hyreshöjningar när det handlar om grundläggande underhåll av bostäder och fastigheter. Särskilt i en tid när arbetslösheten är rekordhög och när pensionerna sjunker. Förvaltaren ägs av sundbybergarna tillsammans och borde ta sitt samhällsansvar. Hyresgästernas grundläggande behov är viktigare än kortsiktiga vinster. Jesper Lindholm, för boende i fastigheten Vargen Peter Sjöström, för boende i fastigheten Östern Ragnar Öhrn, för boende i fastigheten Ekdungen

En regnskog som mår bra är en av jordens bästa försvar mot klimatförändringar. Världens tropiska skogar, och Amazonas är den största av dessa, absorbera för närvarande cirka 20 procent av den koldioxid som produceras från förbränning av fossila bränslen. En femtedel av allt sötvatten på planeten finns i Amazonas och det spelar en viktig funktion i regleringen av de globala och regionala klimatförändringarna. Vattenkondensering, avdunstning och transpiration över Amazonas är centrala drivkrafter för den globala atmosfärens cirkulation. Ovan foto från skövlingen i Amazonas: Paulo Whitaker/Reuters

De boende måste känna sig trygga i sina hem. Det bor många unga tjejer i huset vilket ger oss en ökad utsatthet då majoriteten av de som inkräktat i huset varit äldre påverkade män.

Uppskattningsvis 80 000 ton bröd slängs varje år. Det blir 260 000 brödskivor i timmen, dygnet runt, året om! Hushållen står för 30 000 ton av svinnet, men pga den ovanliga affärsmodellen för brödförsäljning, är brödsvinnet i butikerna nästan lika stort. Efter frukt och grönt är bröd det som slängs mest i butikerna. Som ett effektivt sätt att minska mängden svinn har flera butiker har börjat sälja frukt och grönt med kort hållbarhet till nedsatt pris. Historiskt sett har de största brödtillverkarna i Sverige (Pågen, Fazer och Polarbröd) slutit avtal med butikerna om att butikerna endast betalar för brödet som säljs till konsumenten, resten hämtas tillbaka av producenten. Detta kallas för returrätt och används även för tidningar. Metoden har varit lönsam för butikerna och gör brödtillverkarna konkurrenskraftiga. Bröduppropet menar att returrätten leder till en enorm överproduktion av bröd och att en stor del av brödet aldrig hamnar hos konsumenten. Kanske har du själv någon gång spanat efter brödpaketet med längst hållbarhetsdatum, istället för att ta den som bakades för flest dagar sedan? Brödet som hämtas tillbaka från affärerna omvandlas till biogas, bioetanol, jäst, fjärrvärme eller foder för grisar. Brödtillverkarna hävdar att det här är ett hållbart sätt att handskas med svinn. Det är definitivt bättre att återvinna brödet än att kasta brödet i soporna. Men dagens system bidrar till att enorma mängder energi går åt limpor som vi sedan matar våra grisar med. För att inte ens nämna resurserna som går åt till all förpackning och transport. Det är 10 gånger mer effektivt ur klimatsynpunkt att förebygga matavfall än att använda matavfallet i biogasproduktion, enligt Livsmedelsverket. Dessutom säger EU:s avfallsdirektiv att vi ska sträva mot att minska mängden avfall. ETT BÄTTRE ALTERNATIV FINNS Producenten Fazer has slutit ett avtal med Lidl, där butikskedjan har huvudansvaret för brödhyllan: från beställning till brödsvinn, med bland annat prisreduktion på limpor som närmar sig bäst-före-datumet. Resultatet visade på ett halverat brödsvinn redan under första månaden. Fazers och Lidls nya approach utmanar andra företag att förbättra hållbarheten av sina system: Det mest klimatvänliga alternativet vore att helt enkelt sluta producera bröd som inte säljs. Vi kommer inte att kunna uppnå FN:s globala mål för hållbarhet om vi fortsätter kasta mat. Vi måste halvera det globala matsvinnet per person i butik - och konsumentledet. Och för detta krävs att alla drar sitt strå till stacken. Skriv under du med!

Vi är övertygade om att en försämrad arbetsrätt är dåligt för hela våran bransch. En försämring i LAS kommer bereda en ännu större väg för oseriösa aktörer inom Måleribranschen och på sikt konkurrera ut alla företag som med hjärta vill ha ordning och redan på arbetsmarknaden. Vi är också övertygade om att trygga anställningar leder till en sund och konkurrenskraftig bransch med trygga anställda som vågar göra dom privata investeringar som både livet och marknaden behöver för att upprätthålla en stark välfärd!

Oatly utvecklar, producerar och marknadsför bland annat havrebaserade drycker och glass. Sen i år ägs Oatly delvis av riskkapitaljätten Blackstone. Blackstone äger och investerar i brasilianska företag som är ansvariga för att skövla Amazonas, samt byggnationen av en motorväg genom regnskogen till en ny hamnterminal där soja och andra grödor kan transporteras till resten av världen. Detta görs för att expandera lantbruksnäringen i Amazonasområdet, något som vi vet är förödande för regnskogen och urfolken som bor där. Utöver detta stöttar Blackstones ägare och grundare politiker som vill avveckla miljöskydd och motarbetar klimatinitiativ. Även FN har kritiserat Blackstone för dess meriter gällande mänskliga rättighetskränkningar, och här i Sverige har firman tjänat enorma summor på hyresökningar i svensk förort. Blackstones investering av 200 miljoner dollar är en av deras minsta investeringar någonsin, ändå har företaget varit snabba att godhetssignalera sin handling. Trots detta är det investeringen i Oatly som är det enda de skryter om i sina sociala medier profiler. Detta är ett klassiskt exempel på greenwashing. Blackstone är en av de värsta bovarna när det gäller att inte driva en hållbar verksamhet. Inget tyder på att Blackstones investering är genuin, då de fortsätter finansiera förstörelse av Amazonas. Redan för ett år sedan kritiserades Oatly, då med anledning av att det kinesiska statsfinansierade bolaget China Resources blev stora delägare. Även då ifrågasatte vissa om Oatly kan kalla sig klimatsmarta samtidigt som en del av deras vinst går till kinesiska staten som inte har speciellt stor respekt för klimatet eller mänskliga rättigheter. Just nu brinner Amazonas mer än i fjol. Det brinner mer och mer pga. den ökade skövlingen. Alla företag som är inblandade i den industriella utvinningen i Amazonas, indirekt eller direkt, måste ta sitt ansvar.