Kollektivtrafiken ska inte vara någon lyxartikel. Det är något alla behöver och borde kunna använda. Dock har många av oss inte råd att betala för biljetter. Just nu är det alldeles för dyrt för många Göteborgare. Prisvärd kollektivtrafik är något alla profiterar från. Det är bara att hitta lösningar tillsammans. Till exempel ett annat sätt att prissätta biljetter och den tiden/de stationer en person åker. Eller fler kommunala subventioner. Det står redan i ordet: kollektivtrafik. Trafik som är kollektiv fungerar endast om våra röster höras. Vi bor i Göteborg tillsammans, och biljettpriserna just nu gör att det finns stora klyftor mellan invånarna. Men såhär måste det inte vara. Låt oss kämpa för ett sätt att röra oss som är verkligen kollektivt.

Norrlandståget är gammalt, långsamt men också en mysig livlina till norrland. Enda sen privatiseringen av tågtrafiken genomfördes har den livlinan konsekvent försämrats. Men med Vy Tåg AB nåddes en helt ny bottennivå av misskötsel. Det är i princip omöjligt att numera ens förlita sig på att man kommer fram. Oavsett så är vägen dit belamrad med smuts, stank, brist på vatten och mat och ett företag som aktivt väljer att vilseleda när de borde informera sina resenärer om aktuell information. Vi har inte råd med fler inställda, försenade, smutsiga, trasiga tåg eller extra dyra biljetter och ett företag som fullständigt struntar i sitt ansvar under lag och tågpassagerarförordning. Tågresandet ska öka i omfattning, inte bara i pris. Under Vy Tåg AB tvingas en efter en att helt övergå till flyget som transportmedel helt i strid med jordens, klimatet och våra behov. Därför måste vi höja våra röster för att visa att Trafikverket måste häva avtal med Vy Tåg AB i förtid, för klimatet, medborgarna och norrlands framtid.

Att som boende på landsbygden, kunna lita på att bussarna går som de ska, är livsviktigt. Bussen är länken till barns utbildning, vuxnas arbete och äldres möjlighet att kunna ta sig till vårdbesök. Bussen är dessutom en livsnerv för alla som någon gång bara vill ta sig utanför sin lilla by och göra något annat, gå på bian, åka och shoppa i stan eller träffa släkt och vänner. Regiontrafiken är en förutsättning för en levande landsbygd. För att inte tala om miljöaspekterna om fler ska tvingas ta bilen för att inte bussen går ...

För att kunna förbättra kvaliteten och bibehålla kompetens på medarbetare . Att kunna kunden få rätt vård och omsorg oavsett var någonstans befinner seg i kommunen. För att våra kunder kunna få en värdefull liv och att personalen kan få en balans i privatliv och arbete . För att få friskare och gladare medarbetare som leder till trivsammare arbetsliv och förändring i ekonomi. För en attraktivare arbete och arbetsgivare. För att så sätt får man in mer intresse för yrket och att istället att lämna kommunen och arbetsgivare locka nya anställda

Vid Storsjön i Jämtland som är en del av Sápmi ligger ett område 51 283,7405 hektar stort på en berggrund av alunskiffer. Tre bolag och en privatperson har ansökt om undersökningstillstånd hos Bergsstaten och fått dem beviljade. Aura Energy (Vanadis Battery Metals) har letat efter metaller och mineral i området som kallas Häggån nr 1. Provborrning  skedde mellan 231001-240430. Bolaget ansökte om bearbetningskoncession i området 240827, hos Bergsstaten, för att om några år öppna en gruva i form av ett dagbrott. De har även undersökningstillstånd för områdena Skallböle nr 1, Möckelåsen nr 1 och Gräsmyråsen nr 1. District Metals (Bergslagen Metals) har undersökningstillstånd för området Viken nr 1, Viken nr 2, Viken nr 3, Viken nr 4, Lill Viken, Norr Viken, Norra Leden samt Storviken. Ragnar Metals (Ragnar Exploration) har undersökningstillstånd för Viken East, Viken East nr 2 och Viken South. Samt att det är en privatperson som har undersökningstillstånd för området Strömborgen. Det tilltänkta gruvområdet gränsar till Storsjön, Sveriges femte största sjö som är en del av Indalsälvens vattensystem. Sjön är dricksvattentäkt för de som bor runt sjön och dess vatten rinner via Indalsälven ut i Bottenhavet. Denna plats är bara en av många som man nu ser som möjliga områden att starta gruvbrytning på.  Ytterligare områden där det finns undersökningstillstånd beviljade i berggrund av alunskiffer i närheten av vatten och bebyggelse är: Vid Strömsund i Jämtland har ovan nämnda kanadensiska bolag District Metals undersökningstillstånd för Österkälen nr 101. Där har ytterligare ett bolag, Energy X92, undersökningstilstånd för Kalkberget nr 100. Dessa två områden utgör tillsammans 13 401,3445 ha. Vid Tåsjö i Jämtland har District Metals undersökningstillstånd för Tåsjö nr 101, Tåsjö nr 102, Tåsjö nr 103, Tåsjö nr 104, Tåsjö nr 105, Tåsjö nr 106, Tåsjö nr 107 samt Tåsjö nr 108. Där har även Energy X92 undersökningstillstånd för Abborholmberget nr 100, Brattremmen nr 100, Stenberget nr 100 och Stormyran nr 100. Totalt utgör dessa två bolags undersökningstillstånd 49 987,3375 ha. Vid sjön Malgomaj i Västerbotten har District Metals undersökningstillstånd för Malgomaj nr 1001, Malgomaj nr 1002 samt Malgomaj nr 1003. Där har även bolaget Energy X92 tillstånd för Granberget nr 100 och Granberget nr 200. Tillsammans utgör dessa områden 56 759,3118 ha. Vid Billingen i Västergötland har Titan Strategics undersökningstillstånd för Billingen nr 100 och Billingen nr 200. Dessa två områden utgör tillsammans 20 713,208 ha. På båda sidor om Billingen finns en av Sveriges och norra Europas största grundvattenreservoarer. Tillsammans utgör de alunskifferområden där det finns godkända undersökningstillstånd i alunskiffer en yta på 192 144,9423 ha. Det blir 1 921,44 km². Ett område nästan lika stort som ön Mauritius. I och med en förväntad ökning av efterfrågan på el och en vilja från regeringens håll att bygga fler kärnkraftverk så ökar intresset för Sveriges alunskifferberggrund. Uranet i alunskiffern är ett enormt giftigt ämne och det tillsammans med övriga metaller och mineral som kommer upp vid gruvbrytning påverkar mer eller mindre negativt omgivningen genom vatten och luft. Det går aldrig att återställa ett område fullt ut så som det var innan gruvdriften påbörjades. Utan frisk natur och rent vatten så kommer det inte att gå att leva på den här planeten.  Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att det även i framtiden ska gå att bo i områden där dessa intressen finns. Det finns alltför många exempel på gruvdrift där områden blivit förgiftade och förstörda för all framtid. Talvivaara och Ranstad är bara två exempel där naturen har fått betala ett högt pris. Bolagens infosidor: District Metals (här finns en detaljerad kartbild): https://www.districtmetals.com/projects/viken-property/ Aura Energy: https://auraenergy.com.au/project-portfolio/haggan-polymetallic-project/ Ragnar Metals: https://www.ragnarmetals.com.au/ Karta över mineralrättigheter: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-mineralrattigheter.html Om alunskiffer: https://www.sgu.se/mineralnaring/gruvor-och-miljopaverkan/alunskiffer/ Geologiprofessor Barbara Wohlfart om brytning i alunskiffer: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/tre-fragor-om-brytning-av-alunskiffer Fyra frågor om alunskifferbrytning ställda till Jon Petter Gustafsson, professor i markkemi vid Sveriges lantbruksuniversitet: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/ Professor: Risk för stora koldioxidutsläpp vid gruvbrytning i Oviken: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/professor-risk-for-stora-koldioxidutslapp-vid-gruvbrytning-i-oviken Uran - möjligheter och begränsningar.  Inspelat seminarium anordnat av Kungl. Vetenskapsakademien för att "allsidigt belysa och sakligt granska brytning av alunskiffer för utvinning av uran och kritiska metaller":  https://www.youtube.com/watch?v=c1jqAWunduc Den svenska gruvmyten: https://densvenskagruvmyten.se/?fbclid=IwAR1ioLv6teJuDIohjaHIfLCDbXHPUVnB79smQZKFMSpvY8x7HbV-wTyqsAM Urangruvan i Ranstad: https://kollega.se/ovrigt/dyrt-sanera-urangruva Gruvan i Talvivaara: https://m.youtube.com/watch?v=JsASbYgE-aI https://m.youtube.com/watch?v=ttrSKJYoL74 https://sverigesradio.se/artikel/5346306 https://spotify.link/3ap4qzRPiDb Vetenskapsradion klotet: https://sverigesradio.se/avsnitt/stor-oro-for-uranbrytning-i-jamtland-nar-regeringen-vill-ta-bort-forbudet

Vi behöver vård som är trygg och nära inte överfulla väntrum och långa resor.

Vill du kunna ta dig till jobbet? Till skolan? Till allt viktigt du behöver kunna göra - och på ett miljövänligt sätt? Då är det dags att säga ifrån. Här behövs organiserad övertalning gentemot riksdagen och regionstyret, som delar på ansvaret för den uppkomna situationen. Vi behöver bli många som genomför denna övertalning.  Du behövs!

Grosvadskogen är Finspångs populäraste friluftsområde. Hit kommer människor för att vila upp sig, träna och hämta kraft. En promenad i den fina blandskogen gör underverk när livet är fyllt av stress. Troligen har alla Finspångare många ljuva minnen från utflykter i Grosvadskogen. För barn är det viktigt att kunna utforska och leka i en naturlig skog utan att det krävs bil- eller bussresor. Som kommunen uttrycker det i sin skogspolicy: "En tätortsnära skog gör möjligheterna till skogsvistelse mer jämställda ur ett socioekonomiskt perspektiv". Grosvad och de två övriga tätortsnära områdena, Torstorp och Nyhemsskogen är sedan tidigare oerhört påverkade av de senaste årens stora kalhyggesavverkningar i barkborrens spår. Vi har snart inga naturliga skogar kvar i tätorten. Holmen använder Grosvadskogen för att experimentera med olika "hyggesfria avverkningsmetoder" vilket innebär att upp till 2500 m2 stora områden får lämnas helt kala, att det kommer att finnas så få träd som 100 st per 10000 m2 när de är färdiga. Avverkningen kommer innebära stora trädlösa partier och förstörelse av områden för svamp, blåbär och småstigar.

Se till att alla som bor i Region Gävleborg har råd att åka kollektivtrafik och tycker att det är ett attraktivt resealternativ.

Higabs planerade hyreshöjning på 32 procent skulle innebära en dödsstöt för Föreningen Viktoriahusets 25 ideella föreningar, och nu startar hyresförhandlingar för Hagabion. Får kulturen och föreningslivet plats i stadskärnan? Hur ska Göteborg se ut egentligen? Vi vill se en stad där kulturlivet stöttas istället för att hotas och där föreningar och icke-kommersiella verksamheter får ta plats från centrala Göteborg.

Förutom att en försäljning får oöverskådliga konsekvenser för Hågaborna, näringsidkarna och byns skolor, blir konsekvenserna för viktiga delar av Uppsalas kulturliv katastrofala. Bland dessa verksamheter vill vi särskilt framhålla: 1. Esters Musikverksamheter som bedriver kulturell fritidsverksamhet i musik för nära 100-talet Uppsalabor med olika funktionsvariationer. 2. Kulturoasen som i 15 års tid berikat Uppsalas kulturliv med konserter, festivaler, danser och även ett av Uppsalas största kulturella evenemang, Lyktvandringen. 3. Ateljéer för konstnärer, textilkonstnärer och keramiker. 4. Lokaler för egenföretagare inom miljö, hälsa och kultur. Vi vill också betona att Uppsalahem SKAPADE Hågaby som ett modellområde och pilotprojekt. Man hade marknadsföringsmöten på Katalin för att locka "rätt"sorts hyresgäster, företagare, konstnärer, miljöintresserade, kulturarbetare som kunde befolka lokalerna nära Bycentrum, dvs nära bostäderna. I beskrivningen av modellområdet Hågaby var en av grundförutsättningarna att verksamhetslokalerna var tätt sammanbundna med boendet. Att nu försöka sälja de lokaler man en gång lovade hyresgästerna är inget annat än ett löftesbrott. Uppsalahem menar att Bycentrum är nedgånget och står inför stora renoveringar. Det är på sin plats att påminna Uppsalahem om att det är de själva som varit hyresvärdar i över ett kvarts sekel. Om nu lokalerna är i så dåligt skick som UH hävdar så är det alltså deras eget ansvar att det blivit så. Det är således ohederligt att använda lokalernas ”dåliga skick” som argument för att sälja. Uppsalahem menar också att deras uppgift inte är att tillhandahålla lokaler. Samtidigt gör bolaget reklam bl.a på Facebook för alla hundratal lokaler de hyr ut i kommunen, och ber allmänheten komma in med tips på vilken typ av lokaler och verksamheter de önskar inför framtiden. Samtidigt som man säger att man vill utveckla levande områden i samråd med hyresgästerna vill man nu sälja ut det kanske mest aktiva och levande område man har. Låt oss tillsammans påminna Uppsalahem och Uppsala Kommuns politiker om att Hågaby Centrum är ett av kommunens viktigaste kulturcentrum. Ett Kulturcentrum som kanske i större utsträckning än någon annan aktör i kommunen bedriver en mycket inkluderande verksamhet. Ett kulturcentrum som har fått växa upp utan några större investeringar från kommunens sida. Hågaby Centrum är alltså en stor samhällsekonomisk vinst för Uppsala Kommun. Låt oss också påminna Uppsalahem och Uppsala Kommuns politiker om att även ett kommunalt bolag måste stå för sina löften och ta ansvar för sina handlingar.

Vi ser den globala klimat- och naturkrisen som en existentiell ödesfråga för mänskligheten. Den är i grunden etisk, moralisk och andlig och handlar om rättvisa, fred och hela skapelsens framtid. Kom därför med och påverka regeringen att ta ansvar för klimatomställningen, utifrån våra fyra krav om fortsatt reduktionsplikt, omläggning av skogsbruket, stärkt biologisk mångfald och en mer hållbar konsumtion! Uppropstexten skickas 20 februari till regeringens ansvariga ministrar, och namninsamlingen påbörjas samtidigt för senare överlämnande.