Skärgårdsskogen är otroligt vacker oas i skarpnäck. Den har höga och för närmiljön ovanliga naturvärden, ett flertal fornminnen och är en frekvent använd plats för invånarna i östra skarpnäck. Skogen används främst av barn och ungdomar men också mycket som promenadstråk för pensionärer och hundägare. Trots att protester från boende i Skarpnäck så ligger nu detta förslag som ni ser på bilden till grund för markanvisning och detaljplanering. Planförslaget tar ingen hänsyn till hur platsen används i dag samt liten hänsyn till fornminnen. Området som idag är en bilfri oas blir istället sönderhackat av bilvägar. Värdefull naturmark blir förstörd och den lilla skogen som blir kvar blir mycket splittrad. Vårt motförslag: Ja till bostäder - Nej till bilvägar genom parken Vi anser att det går att bygga nya bostäder i området och samtidigt bevara Skärgårdsskogens rekreations- och naturvärden i ett barnvänligt och bilfritt område med naturskog. Vi har i samarbete med en lokal arkitekt tagit fram ett motförslag som vi tycker både stärker Skarpnäck i dess helhet genom att öka närvaron på Flygfältsvägen, bevarar de viktigaste naturområdena och fornlämningarna i Skärgårdsskogen, skapar ett bullerskydd för hela området samt är mer ekonomiskt för staden då färre nya vägar måste byggas samtidigt som man faktiskt får mer byggyta än i det befintliga förslaget och nästan lika många bostäder. Byggnadskropparnas sammanlagda fotavtryck är ungefär detsamma som planförslaget och innehåller ca 29750 kvm verksamhetsyta och 550 bostäder Vill du ta del av vår fullständiga kritik av förslaget samt vårt motförslag, se presentationen här: https://www.dropbox.com/s/mpb57cknvbgpsph/KRITIK%20AV%20BEF%20PLANF%C3%96RSLAG%20F%C3%96R%20SK%C3%84RG%C3%85RDSSKOGEN-2020-11-24.pdf?dl=0

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

Det råder just nu elbrist i Skåne. Vissa politiker vill låtsas som ingenting bara för att det i norra Sverige finns mer el men detta hjälper inte oss skåningar. Det är skandal att delar av Sverige 2020 har så lite el att företag inte kan expandera och skapa fler jobb samt att skåningarna betalar upp till 1000% högre elpriser än norra Sverige. Nu har vi fått nog!

En regnskog som mår bra är en av jordens bästa försvar mot klimatförändringar. Världens tropiska skogar, och Amazonas är den största av dessa, absorbera för närvarande cirka 20 procent av den koldioxid som produceras från förbränning av fossila bränslen. En femtedel av allt sötvatten på planeten finns i Amazonas och det spelar en viktig funktion i regleringen av de globala och regionala klimatförändringarna. Vattenkondensering, avdunstning och transpiration över Amazonas är centrala drivkrafter för den globala atmosfärens cirkulation. Ovan foto från skövlingen i Amazonas: Paulo Whitaker/Reuters

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Ett hotellbygge skulle innebära för stor påverkan och hotar de natur- och kulturvärden som finns kring Jonsereds herrgård. Det skulle innebära mer trafik på en redan hårt belastad väg. Ett hotell finns dessutom idag i fabriksområdet. Vi som skriver under detta dokument har ett krav: lägg ner planerna på ett hotell i stallet vid Jonsereds Herrgård. Kostnaden uppskattades av kommunen tidigt i processen till 70 miljoner. Sedan dess har omfattande krav gällande byggnationstid och anpassning för skyddade arter såsom fladdermöss tillkommit. Det kommer bli 36 rum, varav två VIP-rum till fladdermöss. Om kommunens uppskattning 2017 stämmer, kommer kostnaden bli 2 miljoner kr per hotellrum.

En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.