Många av oss tror att Sverige har oändligt mycket levande skog, men faktum är att det nästan bara är uppodlade skogsplantager som består av monokulturer - gran i söder och tall i norr. De senaste decennierna har skogarna förbrukats istället för att brukas, på ett sätt som lämnat kalhyggen, förstörda ekosystem och stora mängder koldioxidutsläpp efter sig. Vi behöver naturskogarna för klimatets och den biologiska mångfaldens skull. Idag finns få och mycket svaga regleringar i svenskt skogsbruk, vilket lett till denna utarmning av höga naturvärden. Det behövs mycket starkare regleringar för att rädda de få oskyddade naturskogar som ännu finns kvar, och denna förändring måste ske NU. Om samma avverkningstakt som vi har idag fortsätter, kan dessa sista rester av naturskogar vara så gott som borta om 10 år.

Vi anser dels att detta är viktigt då det handlar om att motverka stillasittande hos barn och unga dels för att ge dem som bor en bit ifrån centralorten möjligheter till fysiska aktiviteter. Att på ett och samma ställe ges möjligheten att utöva många olika idrotter anser vi skulle gynna många barn och unga. Vidare anser vi att det skulle kunna bli en naturlig mötesplats utomhus för både unga och äldre som vill träna på utegym. Vikten av att människor ges möjligheter att kunna ses ute har i tider som dessa blivit allt tydligare och en plats som denna skulle gynna både spontana och planerade möten. En stor mängd forskning visar att träning tillsammans med sin familj eller sina vänner bidrar både till det fysiska och psykiska välmåendet. Nu under vintern har vi som bor här verkligen sett hur uppskattad denna lekplats har varit då medlemmar i vår vägförening spolat upp en is som varit väldigt välbesökt. Alla olika åldrar har varit här och åkt skridskor och det har spelat hockey långt in på natten och på den lilla grillplatsen som finns i parken har det grillats korv hela helgerna. Så mycket glädje på en lite lekplats. Till sist vill vi också visa på att det också finns en miljöaspekt att beakta. Ett utegym skulle minska behovet av bilåkande för att kunna träna vilket verkligen är gynnsamt ur hållbarhetssynpunkt.

Det handlar om mänsklighetens överlevnad

För att skapa en möjlighet till jämställdhet i frågan om familjebildning där även män i högre grad ska kunna skydda sig från oönskade graviditeter.

Poängräkning i padel är precis som tennis, padel blir mer aktuell för alla vilket ger möjligheten att många fler blir aktiva i område, och sen passar den ihop med den fina buren kommunen har byggt i området. All stöd till padelbygge!

Regionfullmäktige fattar i februari ett slutgiltigt beslut om att köpa upp 5% av Karlstad Airport. Avtalet slår också fast att regionen ska betala flygplatsens årliga underskott på upp till 20 miljoner kronor. Vi i Värmlands Fältbiologer ställer oss frågan varför Region Värmland vill investera i en förlustaffär? En affär som dessutom inte står i enlighet med de många miljömål som finns på både lokal, nationell och global nivå. Karlstad Airport vill se att flygplatsen utvecklas för näringslivets skull. Detta är helt fel utveckling att eftersträva. Den utveckling vi faktiskt behöver är en hållbar sådan. En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Att år 2021 satsa skattepengar i ett företag som inte är ekonomiskt eller ekologiskt hållbart leder till motsatsen. De folkvalda politikerna i regionfullmäktige förväntas fatta beslut som ska leda samhället framåt. Samma politiker kommer den 17 februari klubba igenom ett förslag som är bakåtsträvande - på skattebetalarna och miljöns bekostnad. Skriv under om du vill att dina skattepengar ska gå till annat än att finansiera en flygplats som går med förlust, för klimatets skull.

Uvberget med Hulitjärnen och Ottsjön är en unik naturmiljö med stora värden för friluftslivet. Här finns urgammal naturskog, branta stup, skogstjärnar och hänförande utsikt – på cykelavstånd från Stora torget. Samtidigt hittar allt fler Sundsvallsbor hit för att njuta av naturen och det tätortsnära friluftslivet. Utvecklingen har förstärkts under och efter pandemin. Vår lokala natur har blivit allt viktigare för allt fler. Tyvärr är den rika, gamla skogen i området satt under hårt tryck från skogsbruket. Kampanjen för bildandet av ett tätortsnära naturreservat runt Uvberget med Hulitjärnen och Ottsjön har kantats av framgång och motgång: * Våren 2022 beslutade en av traktens markägare att dra tillbaka sin avverkningsanmälan gällande tio hektar skog vid Ottsjöns östra ände. * Sundsvalls kommun har också genom att anta en ny plan för bildandet av kommunala naturreservat pekat ut Uvberget-Ottsjön som ett möjligt framtida kommunalt naturreservat. * Efter försäljning verkställdes tyvärr avverkningen på cirka hälften det ovan nämnda avverkningsanmälda området. Detta skedde under det ihållande regnovädret sensommaren 2023 med kalhuggning och omfattande körskador som följd. * Ännu finns också flera aktuella avverkningsanmälningar vid Uvberget. Blir avverkningarna verkställda kommer den biotopskyddade gammelskogen nedanför Uvbergets klipphylla att återstå som den sista skärvan orörd natur i området. Låt det inte hända! Vägen till kommunalt naturreservat kan tyckas lång. Just nu är Selångerfjärden utpekad av Sundsvalls kommun som näst på tur för reservatsbildning. Samtidigt brådskar det runt Ottsjön. Tillräckligt mycket av det natursköna skogsområdet finns fortfarande kvar väl värt att skydda i sin egen rätt men också för de stora värden det bär på för det lokala friluftslivet. Området är fortfarande sammanhängande och består av uppvuxen tallskog, hällmark, gamla granar, rikligt med död ved och myrmark med inslag av lövträd. Här växer hjortron och svamp. Här finns spillkråka och tjäder. Ni kommunpolitiker i Sundsvall har fortfarande möjligheten att påverka utgången. Agera för att rädda Uvberget-Ottsjön.

Det är kris i världens skogar. Internationella FN-rapporter från IPCC och IPBES visar att en katastrofal framtid väntar för klimatet, världens skogar och dess biologiska mångfald. Enligt internationella och nationella miljömål skulle minst 17-20 procent av alla landområden vara bevarade i ekologiskt representativa och väl förbundna system år 2020. Förlusten av viktiga habitat skulle ha halverats, och om möjligt helt ha stoppats. Idag är endast ca 6 % av den produktiva skogsmarken i Sverige långsiktigt skyddad. Över 90 procent av den produktiva skogen har redan påverkats av skogsbruk vilket gör att bristen på äldre naturskogar är stor. Hela 14 av 15 skogliga naturtyper enligt EU:s habitatdirektiv når inte upp till EU:s mål om gynnsam bevarandestatus i Sverige. Förlusten av livsmiljöer anses vara en stor bidragande orsak till att ca 2 000 skogslevande svamp-, moss-, lav-, växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag. Trots den kritiska situationen har Skogsstyrelsen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper (skogar med dokumenterade höga naturvärden) i samband med avverkningsanmälningar i år. Det är dags att sätta stopp för det storskaliga skogsbrukets mycket negativa påverkan på den biologiska mångfalden, klimatet och skogens sociala värden med friluftsliv och urfolksrättigheter som inte respekteras.

Sedan IPCC:s första rapport utkom 1990 har samhället väl känt till klimatproblemet, samt hur vi kan hejda uppvärmningen genom att sänka utsläppen. Trots det står vi nu efter 30 år inför en klimatkatastrof. När folkvalda politiker haft stora svårigheter att på egen hand hantera kontroversiella eller svårlösta frågor, har medborgarråd en historia av att fungera som komplement. Ett nutida exempel är det medborgarråd som inrättades i Irland 2016 för att ge råd om samkönat äktenskap och aborträtten.

Avskaffandet av 40-kortet och minskad rabatt, innebär för barn, unga och seniorer en prishöjning med 137%. Detta är orimligt och innebär ökad bilism, större ojämlikhet, sämre mobilitet och en mer segregerad stad.

Vi befinner oss i en ekologisk kris. Det pågår en massutrotning av liv på jorden och klimatet närmar sig kollaps. Även mänsklighetens existens är hotad. Se David Attenboroughs film "A Life on Our Planet" eller läs boken med samma namn! https://youtu.be/64R2MYUt394 Ta del av vetenskapen: https://docs.google.com/document/d/1cZ7qnGdAnC4jMClCmkewFNwp6Jd6sWINrJvVxsh5vSs/edit Förstå medborgarråd: https://youtu.be/gpLuprMfdQo Vetenskapen är tydlig. Vi står inför en global nödsituation utan motstycke. Vi måste agera nu. "Vi befinner oss i en planetär nödsituation." Professor James Hansen, tidigare chef för NASA Goddard Institute for Space Studies "Baserat på klarsynt vetenskaplig analys är vi djupt inne i ett klimatnödläge, men allmänheten är inte medveten om det." Professor Hans Schellnhuber, grundande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research ”Det finns tillräckligt med bevis för att dra de mest grundläggande slutsatserna: nu är det dags att deklarera nödläge. Poängen är inte att erkänna nederlag, utan att matcha riskerna med nödvändiga åtgärder för att skydda de globala resurserna för vår egen framtid.” Professor Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research "Detta är en nödsituation och för nödsituationer behöver vi akuta åtgärder." Ban Ki-Moon, före detta FN: s generalsekreterare "Klimatnödläget är vårt tredje världskrig. Våra liv och vår civilisation som vi känner dem står på spel, precis som under andra världskriget." Professor Joseph Stiglitz, ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne "Klimatförändringar kommer att leda till strider om mat." Jim Yong Kim, tidigare president för Världsbanken ”Klimatförändringarna är det största säkerhetshotet under 2000-talet,” Maj general Munir Muniruzzaman, Ordförande för Global Military Advisory Council on Climate Change ”Man måste förstå, det här är också en kris för världen. Faktum är att om de fattiga lider idag, så kommer de rika också att drabbas i morgon.” Dr Sunita Narain, generaldirektör för centrum för vetenskap och miljö ”Klimatförändringarna är snabbare än vi är - och dess hastighet har skapat en ljudbang, ett SOS i hela vår värld. Vi står inför ett direkt existentiellt hot.” António Guterres, FN:s generalsekreterare "Vi har alla resurser vi behöver för att hantera detta. Det finns inget magiskt med att minska koldioxid i atmosfären. Vi har bara inte den politiska eller ekonomiska viljan att göra detta." Professor Stephan Harrison, professor i klimat- och miljöförändringar, University of Exeter ”Lyssna på jordens rop och de fattigas rop, de som lider mest. Det akuta behovet av insatser kan inte längre skjutas upp.” Påven Franciskus "Framtiden för mänskligheten står nu på spel." Rowan Williams, före detta ärkebiskop av Canterbury Vi behöver agera nu. Tiden håller på att rinna ut. Det krävs en kraftansträngning, men många av de förändringar som är nödvändiga kommer att göra våra liv bättre.

Järnvägen är en befintlig resurs som inte får slösas bort. I synnerhet inte nu när vi skall minska utsläppen av växthusgaser och hejda den globala uppvärmningen - OCH DET HAR VI LOVAT I PARISAVTALET!