Vilhelmina kommun avverkar allas våra kommunägda fjällnära skogar och visar inget större intresse när de konfronteras med fakta om vilka naturvärden som finns i skogen eller när de uppmärksammas på vilken betydelse den orörda skogen har för friluftslivet och besöksnäringen. Avverkningarna gör att livsutrymmet för de arter som lever i skogen förstörs och att landskapsbilden drastiskt förändras. Förlusten av biologisk mångfald är ett av de mest allvarliga miljöproblemen och Vildmarksvägen, som varje år lockar tusentals turister, kantas snart av mer kalhyggen än vildmark. Den fjällnära skogen på Hästbergen utanför Saxnäs är bara ett av många exempel på kommunägd fjällnära skog som ska avverkas. I den gamla granskogen på Hästbergen finns många rödlistade arter och tjäderspel har setts i området. Ändå har kommunen beslutat att avverka, mitt under tjäderns häckningsperiod. Kommunen hänvisar till avkastningskrav och beslut om att den kommunägda skogen ska ha en ålder på max 100 år. Är det verkligen rimligt att naturvärden och landskapsbilden offras för några slantar i plånboken* eller för att man bestämt att skogen inte får vara äldre än 100 år**? * År 2018 fick kommunen endast ca 130 000 kr över för all avverkning av kommunens skog. ** Granar i Vilhelmina kommun blir ofta över 300 år, om de bara får stå kvar vill säga. Hjälp oss rädda den fjällnära skogen! Skriv under om du också tycker att kommunen bör hantera allas våra kommunägda fjällnära skogar mer varsamt.

Ågårdsskogen, Dalängsskogen, skogen bakom båtgården och Kartåsskogen mellan Majåker och Ringleden innesluter Lidköpings mer centrala delar i en grönskande krans. Denna lyckliga omständighet gör att lidköpingsbor som bor på båda sidor om dessa skogsområden har promenad- och cykelavstånd till naturen. Att marken används för promenader, orienteringsträning, löprundor, av hundägare, scouter och skolklasser kan vi se dagligen. Detta är friskvård av bästa märke. Med tanke på det korta avståndet till där man bor blir tillgängligheten maximal. Skogens förmåga att hindra blåst genom att vara vindfång är något vi haft glädje av inte minst under den gångna vintern. Man får heller inte glömma det globala perspektivet med våra stora koldioxidutsläpp. En enda hektar skog binder 7 ton(!) koldioxid under ett år.

Ute i leran i Göta Älv planeras ett underjordiskt parkeringsgarage med 700 parkeringsplatser som kommer att kosta minst 700 miljoner kronor. Projektet innebär dessutom att kommunen kommer att förlora ytterligare 800 miljoner (!) eftersom staden ska stå för trafiklösningar, park, ledningar etc. Exploatörerna som bygger garaget kommer tjäna på affären men kommunens skattebetalare får stå för notan. Totalt sett beräknas varje parkeringsplats kosta över 1 miljon, kalkyler som kan visa sig vara underdrivna då kostnaderna kan skena. Majoriteten av platserna är för besökande och de krävs inte för att fastigheter inne på kajen ska kunna lösa sitt P-behov. Alliansen har nu fått med sig Socialdemokraterna på förslaget och vill nu gå vidare med planen om detta underjordiska garage om 700 platser ute i älven trots att det finns alternativt förslag. Det går ordna de parkeringsplatser som behövs under fastigheterna som byggs, under parken eller vid Rosenlund. Dessutom är det värt att ifrågasätta huruvida ett så dyrt bygge av ett stort garage är att bygga för en hållbar framtida stad. Behövs det verkligen 700 nya parkeringsplatser när målet för Göteborg är att minska miljöpåverkan och bli fossilfria? Risken är stor att det underjordiska garaget kommer att bli ett tomt monument över omodern stadsplanering och det är ett gigantiskt slöseri med skattemedel och är dåligt ur klimat och miljösynpunkt! Varför ska göteborgarnas skattepengar kastas i älven? Låt oss stoppa mångmiljonprojektet Skeppsbrogaraget i Göteborg! https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/2ABAEB726A42823EC125852D004576F3/$File/2.1.17_20200325.pdf?OpenElement https://www.gp.se/nyheter/göteborg/alliansen-och-s-eniga-om-framtiden-för-skeppsbron-1.25719675 https://www.dn.se/asikt/stoppa-otidsenligt-parkeringshus-i-goteborg/ https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skeppsbron-prestigeprojektet-som-aldrig-blir-av-1.28524261 https://www.dn.se/nyheter/sverige/vanligtvis-i-diktaturer-som-politiker-foresprakar-specifika-byggstilar/ https://arkitekten.se/debatt/snedtankt-om-skeppsbron/

Idag står det redan klart att våra barn (och kommande generationer) kommer vara tvungna att jobba med att plocka ner växthusgaser från atmosfären. För varje ton växthusgas som vi idag släpper ut, så kommer våra barn att få jobba med att plocka ner just det tonnet växthusgas i framtiden. Detta är självklart helt ohållbart och därför behöver vi ställa om samhället så snabbt som möjligt.

Hyresgäster på Mariehem i Umeå förväntas tömma sina lägenheter, flytta till evakueringslägenhet 6 mån, fortsätta betala ordinarie hyra och sedan flyttstäda inför tillbakaflytten. I området bor barnfamiljer, ensamstående, studenter och äldre. Hyresgästerna meddelades brevledes 30 dec 2019, knappt två månader innan första huset fick hem avtalen. Till hösten ska dessa ombyggnationer påbörjas. De boende har inget att säga till om; de så kallade Godkännande-avtalen har ingen praktisk betydelse. Hyresnämnden godkänner nästan alltid till hyresvärdens fördel. Vid infomötet 15 jan i år väntade väktare i dörren, och media var inte välkomna. Rikshems lokala fastighetschef mottog skarp kritik, som för det mesta förblev obesvarad. RIKSHEM ÄGS AV VÅRA PENSIONSPENGAR -AP4 (en av de statliga AP-fonderna) -AMF (ägs till hälften av LO). AMF, AP4 och etikrådet för AP-fonderna har mottagit en skrivelse från Samrådsgruppen på Mariehem. Ägarna beklagar dålig kommunikation men ”ser med tillförsikt framåt”. 2012 och 2016 slog boende i Gränby (Uppsala) larm till fonderna om liknande renoveringar och agerande. Fondernas svar då är slående likt vad de nu svarar Mariehem. Inför Gränby bekostade Rikshem en kulturhistorisk utredning som rekommenderade varsam renovering för att värna om klimat och social hållbarhet. Denna tog Rikshem inte hänsyn till, utan försökte istället förbjuda hyresgästerna att sprida utredningen till media. Rikshem tilldelades under Almedalsveckan 2015 priset Årets Greenwasher av föreningen Jordens Vänner. Forskning har senaste åren dokumenterat stora negativa konsekvenser av renovräkning, exempelvis flyttar 1/3 från området (främst resurssvaga). Rikshem och pensionsfonderna kommunicerar höga ekologiska och sociala hållbarhetsmål, i linje med Agenda 2030. Vi menar att Rikshems agerande i våra bostadsområden går på tvärs med dessa mål. Renovräkning är vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt hållbart. Vi vet redan att AP-fonderna globalt investerar i vapen, folkrättsbrott, landgrabbing och miljöförstöring (se schysstapensioner.se). Vi måste lyfta diskussionen kring hur våra pensionspengar obemärkt investeras i ett svensks bostadsbolag som späder på gentrifiering, segregation och strukturell hemlöshet. RENOVERINGARNA I PRAKTIKEN Rikshem planerar på Mariehem, liksom de gjort i många andra bostadsområden i Sverige, att byta ut fungerande inredning av god kvalitet, och ersätta med nyproducerat. Detta gör de inte för att det behövs, utan för att det ger rätt att höja hyran. Boende på Mariehem ifrågasätter detta, liksom Rikshems hyresgäster i bland annat Uppsala, Solna och Västerås gjort innan dem. Byten av slitna avloppsrör och omdragning av el, det ingår i sedvanligt underhåll. För detta har hyresgästerna redan betalt, genom sin hyra. Många av lägenheterna på Mariehem är delvis renoverade. Rikshem tar varken hänsyn till detta eller till de behov hyresgästerna kommunicerar. Boende pekar på brister i löpande underhåll under lång tid, och efterfrågar byte av dragiga fönster och underhåll av sprickande fasader/väggar. Även detta ska ingå i sedvanligt underhåll. HYRESGÄSTFÖRENINGEN AVRÅDER HYRESGÄSTER FRÅN ATT GODKÄNNA Det finns en samrådsgrupp med syftet att lyfta/förhandla om det som är viktigt för hyresgästerna. I praktiken har det dock blivit tydligt att det inte är ett samråd eftersom gruppen inte har något inflytande i dagsläget. Styrelsen för Hyresgästföreningen i södra Västerbotten avråder nu alla boende från att godkänna renoveringarna eftersom Rikshem inte möjliggör boendeinflytande.

Region Gävleborg ska vid möte 19 mars 2020 diskutera nedläggning av många bussturer på landsbygden. Regionen har ambitiösa mål för en levande landsbygd och hållbar trafik men vill nu spara 10 miljoner kronor årligen på busstrafiken. Föreslagna neddragningar, ca 100 turer per dag, skulle slå hårt mot många orter och försvåra klimatomställningen. För att fler ska resa miljövänligt behövs istället utvecklad trafik.

I Sverige finns idag cirka 1 200 lodjur och läget är skört för Europas största kattdjur. Vi har varit nära att utrota arten från Skandinavien vid ett par tillfällen sedan slutet av 1800-talet. Den första mars 2021 startar återigen en licensjakt som pågår under hela månaden. Vi kommer med största sannolikhet att förlora över 100 lodjur under denna period, vilket är cirka 10 % av hela populationen. Just nu är tiden då lodjuren möter en partner och några av honorna kan fortfarande leva tillsammans med förra årets ungar. I denna jakt räknas bara siffror och ingen hänsyn tas till individen eller hur den har valt sin livsmiljö och sitt livsmönster. Det rör sig om djur som har valt att leva i våra skogar och vissa har aldrig någonsin varit i närheten av människor. Vi ber nu alla som tror på den biologiska mångfalden och lodjurens rätt att leva att skriva vår lista. För framtiden.

Vi vill att du tänker på att Preem:s verksamhet aktivt motarbetar skidåkning i Sverige. Sverige kommer att ta färre medaljplatser i framtiden om det blir så svårt att åka skidor på natursnö som det varit i år.

Sveaskog vill skjuta älgar från helikopter i Västerbotten, för att komma tillrätta med "skadorna" med vandringsälgar, som samlas under vintertid på områden med ungskog. Om de istället lät bli att röja bort alla lövträd från sina plantager, skulle inte älgarna behöva vara hänvisade till tall som enda återstående födokälla vintertid, när älgkorna dessutom är dräktiga. Att tillåta större andel löv förespråkas dessutom av Skogsstyrelsen, som ett sätt att klimatsäkra virkesåkrarna mot insekt- och svampangrepp, skogsbränder och stormfällning. Man skulle önska att åtminstone statliga Sveaskog tog till sig ny kunskap, istället för att sälla sig till utrotningskampanjen mot älgen, som de privata skogsbolagen bedriver. Källor: Svensk jakt, Sveaskog vill skyddsjaga älg från helikopter, https://svenskjakt.se/start/nyhet/sveaskog-vill-skyddsjaga-alg-fran-helikopter/ Folkbladet, Älgjakt med helikopter och drönare kritiseras, https://www.folkbladet.nu/2020-01-17/algjakt-med-helikopter-och-dronare-kritiseras

Klimatkrisen är akut. Vi har sett hur Australien och Amazonas brinner, människor dör eller blir hemlösa och får hela sina liv utraderade, arter utrotas och i Sverige har vi upplevt stora skördebortfall och angrepp av skadedjur som granbarkborre. Listan över eländet som följer med klimatkrisen kan göras lång och forskarna är eniga om att vi snabbt måste minska utsläppen av växthusgaser. Ändå har politikerna i Kalmar inte förstått allvaret utan är beredda att lägga miljontals kronor på att subventionera ökade utsläpp. Den 6 februari 2020 röstade regionpolitikerna i Kalmar län igenom förslaget att köpa halva Kalmar Öland Airport för 80 miljoner av skattebetalarnas pengar. De har varit tydliga med att pengarna till stor del ska gå till att ”utveckla flygplatsen” vilket i praktiken innebär en ökad flygtrafik. En ny reguljär flyglinje till Frankfurt med mellanlandning i Ronneby verkar vara högt prioriterat. Detta innebär såklart ett ökat utsläpp av koldioxid. Med tanke på den klimatkris vi står inför är det oetiskt av politikerna att använda våra skattepengar för att subventionera ökade utsläpp av växthusgaser. Vi kräver därför följande av politikerna: 1. Våra skattepengar (inklusive pengar från avgifter o dyl) ska inte subventionera ökade utsläpp av växthusger 2. Det ska i ägardirektiven till Kalmar Öland Airport finnas krav på en årlig minskning av utsläppen av växthusgaser, inklusive utsläpp från flygtrafik och biobränsle Politikerna påstår att de tar klimatkrisen på allvar, men det är verkligen dags att de visar att de menar det. Politikerna tycks även övertygade om att flygtrafiken kan bli klimatneutral och har kvar sitt mål att Regionen ska vara fossilbränslefri 2030. Därmed borde det vara rimligt att det i ägardirektiven finns krav på ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser från flygverksamheten i regionen. OBS! I denna namninsamling finns det inga krav på att flygplatsen ska läggas ner. Det vi vänder oss emot är att våra skattepengar ska subventionera en ökad flygtrafik med ökade utsläpp av växthusgaser som följd. Politiker som inser allvaret i klimatfrågan borde inte ha några problem med att kräva att utsläppen från deras verksamheter årligen minskar.

I centralorten Lerum finns på gångavstånd runt 5000 personer som någon gång besöker badanläggningen därtill kommer skolklasser och barnfamiljer ända från Göteborg för att besöka äventyrsbadet i Lerum

Då SJ just förlorat en upphandling från Trafikverket, för tåg mellan Stockholm och Narvik, till norska statliga tågbolaget Vy, så uppstår svårigheter i att samordna tågtrafiken. Dessa svårigheter gör att även nattåg från Göteborg till norra Sverige. [1] Med tanke på de klimatutmaningar vi står inför, är sättet vi transporterar oss på av ytterst vikt. Det är oerhört problematiskt att ta beslut som sätter stopp för möjligheten att göra miljövänliga val. När nattågen mellan Sveriges andra största stad Göteborg och norra Sverige läggs ner kommer koldioxidutsläppen att öka, då människor tvingas till andra färdmedel än tåg när de ska hälsa på nära och kära på andra sidan Sverige. Att ta bort en såpass viktig tågsträckning påverkar även turismnäring, företagsresor och privat resande negativt. För att hela Sverige ska leva, behövs det tågtrafik som kopplar ihop norr och söder. Rädda nattågen mellan norra Sverige och Göteborg! Källor: 1. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nattagen-fran-goteborg-till-norrland-laggs-ner