Många människor sätter sin tillit till Skuruparken. Den är ett angeläget område för förskolor och skolor, och för vuxna människors rekreation. De gamla ekarna ger parken mycket höga naturvärden, enligt Skogsstyrlesen. Parken är överraskande vacker och på 1700-talet anlades här en engelsk landskapspark. Ett kulturarv och en klenod av riksintresse! Tusentals nya invånare kommer att flytta in på Sicklaön. Då behöver vi än mer Skuruparken – vår gröna lunga. I 15 år har Nacka kommun arbetat på att göra parken till naturreservat. Två gånger har kommunen beslutat reservat, som rivits upp på grund av formella brister. Sedan ett par år har den arbetat på ett tredje reservat. I februari i år kom blixtnedslaget: Naturreservatsarbetet för Skuruparken ska avbrytas. Detta beslut togs av Natur-och trafiknämnden i Nacka som första instans. Det är ett oerhört LÖFTESBROTT: Före och efter valet 2018 lovade politikerna att Skuruparken skulle bli naturreservat. Som motivering anges det höga priset circa 100 milj, som markägaren JM Bygg ska ha begärt. Detta pris är helt orealistiskt, då JM inte har några byggrätter i Skuruparken och nästan hela området är strandskyddat. Själva marken är värderad till 6 milj. Vi begär en opartisk värdering av marken. Vi ska göra ett grönområde i stället, säger politikerna. Ett sådant har inget juridiskt skydd och kan upphävas genom ett enda kommunfullmäktigebeslut. Därefter kan det vara fritt fram för byggbolag i parken. Kommunen har redan börjat ge bygglov till hus i parken. Reservatsarbetet kan bli avbrutet DEN 18 MAJ i kommunfullmäktige. Om istället en majoritet där önskar det, kan Skuruparksärendet bli återremitterat till kommunstyrelsen för förnyad beredning av reservatsfrågan. Vi arbetar hårt för denna lösning. Tiden är kort. Det kan bli svårt och vi behöver din hjälp. Det brinner i knutarna! Vill du göra en insats för att Rädda Skuruparken? Stöd då fortsatt reservatsarbete och återremittering till kommunstyrelsen. DU KAN GÖRA DET GENOM ATT: Skriva under detta upprop där du kräver att Skuruparken ska bli naturreservat. Skicka det sedan snabbt vidare. Vi sänder det därefter till politikerna. Mejla till politikerna: Hans Peters (C), Karin Teljstedt (KD), Gunilla Grudevall-Steen (L), Sidney Holm (MP), Mats Gerdau (M), Cathrin Bergenståhle (M), Christina Ståldal (NL), Khashayar Farmanbar (S), Esa Örmä (SD), Tomas Ottosson (V). Varmt tack för ditt stöd! Det betyder mycket för oss. Tillsammans kan vi rädda Skuruparken. Skuruparkens vänner, Gunilla Ingmar Nacka Naturskyddsförening, Ronny Fors Nacka Miljövårdsråd, Jan Åman

Annars kommer framtiden bli fruktansvärd för människor, djur och planeten.

För att inte förlora målen i Parisavtalet. För barnen deras framtid och samtid skull. För den biologiska mångfalden och vår rika och mångfaldiga jords skull. För vår egen skull och för överlevnad.

Vilhelmina kommun avverkar allas våra kommunägda fjällnära skogar och visar inget större intresse när de konfronteras med fakta om vilka naturvärden som finns i skogen eller när de uppmärksammas på vilken betydelse den orörda skogen har för friluftslivet och besöksnäringen. Avverkningarna gör att livsutrymmet för de arter som lever i skogen förstörs och att landskapsbilden drastiskt förändras. Förlusten av biologisk mångfald är ett av de mest allvarliga miljöproblemen och Vildmarksvägen, som varje år lockar tusentals turister, kantas snart av mer kalhyggen än vildmark. Den fjällnära skogen på Hästbergen utanför Saxnäs är bara ett av många exempel på kommunägd fjällnära skog som ska avverkas. I den gamla granskogen på Hästbergen finns många rödlistade arter och tjäderspel har setts i området. Ändå har kommunen beslutat att avverka, mitt under tjäderns häckningsperiod. Kommunen hänvisar till avkastningskrav och beslut om att den kommunägda skogen ska ha en ålder på max 100 år. Är det verkligen rimligt att naturvärden och landskapsbilden offras för några slantar i plånboken* eller för att man bestämt att skogen inte får vara äldre än 100 år**? * År 2018 fick kommunen endast ca 130 000 kr över för all avverkning av kommunens skog. ** Granar i Vilhelmina kommun blir ofta över 300 år, om de bara får stå kvar vill säga. Hjälp oss rädda den fjällnära skogen! Skriv under om du också tycker att kommunen bör hantera allas våra kommunägda fjällnära skogar mer varsamt.

Vill undvika sociala tillstånd liknande 30 talet. Samma systemfel behövs inte upprepas. Kapitalägarna är säkrade, de fått sina delar. Denna gång rädd medborgaren. Skapa utrymme för kulturell transformation från kapital till hållbart balanserad medvetetsamhälle. Balans mellan liv, företagande, kapital och ressurser.

Under Corona krisen ! Om ni verkligen vill bromsa spridningen av Corona. Så får ni underlätta för människor som kan använda sina egna bilar 🚘 Speciellt personalen inom vården och andra medborgare som kan undvika att möta större grupper när dom åker kommunalt. Varför ska man åka kommunalt och ta risker ? Varför ska sjukvårds personal betala just nu??

Ågårdsskogen, Dalängsskogen, skogen bakom båtgården och Kartåsskogen mellan Majåker och Ringleden innesluter Lidköpings mer centrala delar i en grönskande krans. Denna lyckliga omständighet gör att lidköpingsbor som bor på båda sidor om dessa skogsområden har promenad- och cykelavstånd till naturen. Att marken används för promenader, orienteringsträning, löprundor, av hundägare, scouter och skolklasser kan vi se dagligen. Detta är friskvård av bästa märke. Med tanke på det korta avståndet till där man bor blir tillgängligheten maximal. Skogens förmåga att hindra blåst genom att vara vindfång är något vi haft glädje av inte minst under den gångna vintern. Man får heller inte glömma det globala perspektivet med våra stora koldioxidutsläpp. En enda hektar skog binder 7 ton(!) koldioxid under ett år.

Plast har med sina enastående egenskaper på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor, och är idag en självklar del av vår vardag. Men den har också orsakat stora problem för vår miljö. Haven är fulla med plastskräp – och tillförseln bara ökar. Plast består av polymerer, en kemisk förening med en kedja av upprepande mindre enheter. Olika plastsorter består av olika polymerer. Dessa kan i sin tur modifieras med tillsatsämnen för att plasten ska bli mer eller mindre mjuk, få olika färger, bli flamsäker med mera. Plaster tillverkas som mer eller mindre hållfasta. En del plaster tillverkas för att klara stora påfrestningar, andra ska lösas upp under vissa förhållanden. Varken traditionella plaster baserade på olja eller plaster baserade på förnybara ämnen försvinner om de hamnar i haven. Biologiskt nedbrytbara och komposterbara plaster kräver speciella förhållanden, som syre och mikroorganismer, för att brytas ner. I havet tar den processen mycket lång tid. Dags och börjar ta lite ansvar!

Flera föreningar har möten i lokalen och denna verksamhet skulle kunna utvecklas. Det finns ett stort behov i dagens samhälle att ha lokaler att mötas i och samverka. Detta framförallt för de unga människorna som hotas av att dras med i narkotikamissbruk och destruktiva sammanhang. Lokalen har ett kök och en scen och kan rymma ett hundratal personer och har så gjort då föredrag och större möten har anordnats. Byggnaderna har en vacker arkitektur dock behövs de renoveras och målas om. I flera år har miljöorganisationen Folk och Frö haft möten i lokalen. De har anlagt en örtagård.

Ute i leran i Göta Älv planeras ett underjordiskt parkeringsgarage med 700 parkeringsplatser som kommer att kosta minst 700 miljoner kronor. Projektet innebär dessutom att kommunen kommer att förlora ytterligare 800 miljoner (!) eftersom staden ska stå för trafiklösningar, park, ledningar etc. Exploatörerna som bygger garaget kommer tjäna på affären men kommunens skattebetalare får stå för notan. Totalt sett beräknas varje parkeringsplats kosta över 1 miljon, kalkyler som kan visa sig vara underdrivna då kostnaderna kan skena. Majoriteten av platserna är för besökande och de krävs inte för att fastigheter inne på kajen ska kunna lösa sitt P-behov. Alliansen har nu fått med sig Socialdemokraterna på förslaget och vill nu gå vidare med planen om detta underjordiska garage om 700 platser ute i älven trots att det finns alternativt förslag. Det går ordna de parkeringsplatser som behövs under fastigheterna som byggs, under parken eller vid Rosenlund. Dessutom är det värt att ifrågasätta huruvida ett så dyrt bygge av ett stort garage är att bygga för en hållbar framtida stad. Behövs det verkligen 700 nya parkeringsplatser när målet för Göteborg är att minska miljöpåverkan och bli fossilfria? Risken är stor att det underjordiska garaget kommer att bli ett tomt monument över omodern stadsplanering och det är ett gigantiskt slöseri med skattemedel och är dåligt ur klimat och miljösynpunkt! Varför ska göteborgarnas skattepengar kastas i älven? Låt oss stoppa mångmiljonprojektet Skeppsbrogaraget i Göteborg! https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/2ABAEB726A42823EC125852D004576F3/$File/2.1.17_20200325.pdf?OpenElement https://www.gp.se/nyheter/göteborg/alliansen-och-s-eniga-om-framtiden-för-skeppsbron-1.25719675 https://www.dn.se/asikt/stoppa-otidsenligt-parkeringshus-i-goteborg/ https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skeppsbron-prestigeprojektet-som-aldrig-blir-av-1.28524261 https://www.dn.se/nyheter/sverige/vanligtvis-i-diktaturer-som-politiker-foresprakar-specifika-byggstilar/ https://arkitekten.se/debatt/snedtankt-om-skeppsbron/

Idag står det redan klart att våra barn (och kommande generationer) kommer vara tvungna att jobba med att plocka ner växthusgaser från atmosfären. För varje ton växthusgas som vi idag släpper ut, så kommer våra barn att få jobba med att plocka ner just det tonnet växthusgas i framtiden. Detta är självklart helt ohållbart och därför behöver vi ställa om samhället så snabbt som möjligt.

Vi har påvisat att solidariska kylskåp är ett fungerande, effektivt och solidariskt sätt att dela ut bra mat som annars hade slängts. Vi står inför stora ekologiska utmaningar, ekonomiskt utsatthet ökar i samhället och vi måste börja ställa om nu! Det måste finnas plats för solidariska kylskåp på Frölunda Torg, framförallt hos verksamheter som påstår sig dela samma värderingar.