Upp emot en och en halv miljon svenskar har dagligen, under Corona-krisen, mottagit ny kunskap och hörsammat rekommendationer från expertmyndigheterna. Då denna typ av kommunikation visat sig effektiv bör andra expertmyndigheter använda sig av samma modell. Klimatfrågan är ett ännu större problem, som kräver ännu större åtgärder, under ännu längre tid. Det är tid att låta den frågan bli en del av folkdjupet, precis som Corona har blivit.

Vi accepterar inte att vår sommar och framtid skall bli förstörd. Vi lever under press av damm, buller, nedskräpning och trakasserier. Vad händer med vår miljö här om detta skall fortgå. Det finns tidigare miljöskuld på området, nu läggs nya miljögifter ovanpå. Ges alla tillstånd kan vi få 50 000 ton avfall mitt i vårt bostadsområde. Är det ingen som tänker på våra barns framtid längre.

Sedan 2011 har Karlstad Kommun drivit Karlstad Airport. Närmare en kvarts miljard av skattebetalarnas pengar har lagts på de förluster som flygplatsen har haft varje år sedan övertaget. Utöver det har flygplatsen begärt miljontals kronor till investeringar från kommunen för att vända det negativa resultatet, senast till en satsning för flyg till Thailand. För att täcka upp för de höga underskott som flygplatsen årligen gör tar kommunen vinst från andra kommunala bolag, som Karlstad Energi och KBAB. Det är pengar som istället skulle kunnat gått till bygget av fler kommunala hyresrätter eller tillskott till de kommunala nämnder som de kommande åren kommer behöva spara in på viktiga satsningar. Att politikerna i Karlstad Kommun fortsätter att bedriva en lokal flygplats som tar skattepengar från betydligt viktigare satsningar, och som enbart gynnar en allt snabbare utbränning av vår planet, är fullständigt orimligt. Därför bör flygplatsen läggas ner.

Stockholm har stått utan lånecyklar sedan sensommaren 2018. Efter många turer med upphandlingar, överklaganden och skumma företag inblandade så blir det inga cyklar i sommar heller. [1] Det är dags att vi stockholmare får vårt eget lånecykelsystem, varför inte ett där vi kan använda bibliotekskortet för att låna cyklarna? Upphandlingarna där företag som Voi - vilka också fyllt Stockholoms gator med elektronikskrot - varit inblandade har trots cykeltemat varit en bilkrasch att titta på. De enda som verkar ha den långsiktiga nyttan för ögonen är vi som ska använda cyklarna. Därför är det bättre om staden - i samarbete med våra grannkommuner - utvecklar ett eget system för lånecyklar. Kanske ett där man kan använda bibliotekskortet eller någon liknande enkel lösning. Utan reklam, vinstintresse eller byråkrati och med samhällsnyttan i fokus.

I omstarten efter Coronakrisen satsar EU på en hållbar återhämtning där klimatfrågan står i fokus. Koldioxidhalten i atmosfären har nått nya rekord - 417 ppm i maj som var den varmaste majmånaden som någonsin uppmätts. Ansvaret vilar tungt på våra politiker i stat, regioner och kommuner. Det är svåra frågor som kräver kunskap om teknik, ekonomi och miljö ihop med risk och konsekvenser. Visa våra politiker ditt stöd genom att ge din röst.

Att släppa ut avlopp med av avföring och rester av medicin, sjukdomar, kemikalier, gifter och annat skräp är inte bra, inte minst med tanke på att det kan finnas Corona virus i de 200 simbassängerna med avlopp och avföring de tänkt att släppa ut i sundet, men också på grund av att vi befinner oss i en värld där varenda bit av ekosystem är en bristvara. Vi kan inte fortsätta förstöra vårt gemensamma livsutrymme och samtidigt sitta och klia oss i huvudet på toppmöten där man försöker lösa hur man ska sluta förstöra jorden innan det är för sent. Detta är ett sådant tillfälle där man visar hur man slutar skita ner. Kom på något nytt, briljera med innovation, rening, låt förnuft råda, gör något som de kommer göra i framtiden. Detta är beteende från förra årtusendet som har fått följa med 20 år för långt.

Dalaområdet/ Lekevi, Johannesbergsskogen, Lillängsskogen och Katthavsviken är några av de aktuella områden där det finns planer på förtätning. Dessa områden ligger på promenad- och cykelavstånd för stora delar av befolkningen. Att marken används för promenader, orienteringsträning, löprundor, av hundägare, scouter och skolklasser kan vi se dagligen. Detta är friskvård av bästa märke. Med tanke på det korta avståndet till där man bor blir tillgängligheten maximal. Utmed E20 planeras det stora industriområden. Här finns mycket skog som kan komma att avverkas. Hur påverkar detta den biologiska mångfalden, ekosystemtjänster och koldioxidbindning? Allt detta måste ses i ett sammanhang! Vi behöver en grönplan som säkrar tätortsnära natur också för våra barnbarn!

Skarpnässkogen är idag en av Nackas viktigaste naturtillgångar. Unik skärgårdsskog omväxlande med djupa sprickdalar, magiska sjöar, höjder och sänkor präglar naturen. Även hällmarkerna- täckta av mossor och lavar, liksom fantastisk lövskogsnatur är utmärkande för Skarpnäs. Djurlivet med rådjur, räv, hare är rikt. Kummelbergets industriområdet har redan expanderat alltför mycket, natur-och kulturmark har överexploaterats. Vi måste hjälpas åt att spara återstående änglamarker i Skarpnäs!!!!!

Efter årsskiftet har nyheterna kommit allt tätare om Bolsonaroregimens i Brasilien hårdföra politik med flerdubbelt ökad skövling av Amazonas. Syftet med skövlingen är att få mer mark till industrijordbruk samt få inkomster från virket. Amazonas skogar spelar en nyckelroll för att vidmakthålla klimatet på jorden och den intensifierade skövlingen hotar det idag mycket sårbara ekosystemet Det riskerar att kollapsa med oöverblickbara följder för klimatet på jorden. Amazonas är också hem för ursprungsbefolkningar som lever av det som skogen ger. Men deras livsmiljö är starkt hotad av skogsnedhuggningen som tränger sig allt närmre deras byar. En stor del av skogsskövlingen sker illegalt, liksom för den delen etableringen av gårdar för köttdjur och för sojaodling. Men regeringen ser genom fingrarna med detta. Ursprungsbefolkningen försöker skydda skogen och sina byar, men dessa skogens väktare blir i ökande antal mördade. Dessa brott förblir i de flesta fall ouppklarade och knappast någon fälls för morden. Vi kräver av Sveriges regering För att uppnå målen i Parisavtalet och upprätthålla mänskliga rättigheter Stoppa importen av brasilianskt kött och soja! Att inte stoppa denna import är ett skamligt brott mot livet på jorden och mot Brasiliens ursprungsbefolkningar. Att Brasiliens regim är känslig för sådana påtryckningar det har redan bevisats av att man inte lämnade Parisavtalet med hänsyn till rädsla för att exporten skulle skadas. Sverige måste agera nu! Och inte ta den tid som inte finns för att t.ex. EU ska enas om importstopp. Fridays For Future Falköping genom Rebecca Sjödahl och Birgitta Hedström

Valboåsen är vår enda tillgång till färskvatten för Gävle Kommuns 88.000 invånare och Ängsberg är en del av den. Läcker det ut transformatorolja i vattentäkten i Ängsberg blir den delen av täkten oanvändbar i många år framöver. Valboåsen är också klassad som riksintresse för dricksvattenförsörjningen av Havs- och vattenmyndigheten.

Genom att stoppa bygget av tunneln och istället bygga ut och förbättra befintliga reningsverk - Bromma, Henriksdal och Himmerfjärden uppnår man följande fördelar: 1. Lösningen är minst 12 miljarder billigare - samma summa som för hela Slussenbygget! 2. V/A taxan behöver bara höjas med runt 50 % istället för 100 %. 3. Man slipper hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år genom tätbebyggda områden i Bromma och Sickla. 4. Man undviker risk för allvarliga arbetsplatsolyckor som tyvärr är vanliga i samband med tunnelbyggen. 5. De boende i Bromma, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Johanneshov och Sickla slipper skador på sina fastigheter samt reducerat eller förstört uttag från bergvärmeanläggningar till följd av den grundvattensänkning som tunneln beräknas medföra. Dessutom: Nedläggningen av Bromma reningsverk innebär även att Norrenergi i Solna, som idag producerar fjärrvärme till 100 000 invånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd ur det renade avloppsvattnet från Bromma, kommer att behöva ersätta energin med eldade värmepannor som kräver att tusentals ton pellets forslas dit med båt som bränsle (troligen från Ryssland eller Baltikum), och att tusentals ton aska ska köras därifrån med lastbil (förmodligen till övergivna gruvhål i Norrland). Dessutom kommer stora mängder koldioxid, koloxid, kväve och svavel att genereras. Det kommer att kosta flera miljarder kronor i ökade avgifter. Stockholm Vatten menar att dessa konsekvenser och kostnader inte ingår i deras uppdrag och att de därför inte behöver ta hänsyn till dem i sina beräkningar. Sammanfattning av konsekvenser: Alternativ 1. Lägg ner Bromma reningsverk (Det beslutade alternativet): Led allt avloppsvatten i en tunnel till Henriksdal. Konsekvenser: Kapacitetsökning 30%. Total kostnad ca 20 miljarder kronor. Nytt reningsverk behöver börja byggas 2040. Stoppade leveranser till 100 000 personer i med en mängd olika miljökonsekvenser samt ökade fjärrvärmekostnader. Alternativ 2. Behåll Bromma reningsverk (Det kostnadseffektivare och miljömässigt skonsammare alternativet): Bygg ut alla tre reningsverken – Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden. Konsekvenser: Total kostnad högst 8 miljarder. Kapacitetsökning 75% räcker till 2075. Ingen avloppstunnel. Bibehållna leveranser till Norrenergi för produktion av miljövänlig fjärrvärme till 100 000 personer i Solna, Sundbyberg och Danderyd. Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.

Utbyggnaden kommer att innebära en sexfilig motorväg som kommer öka trafiken och därmed utsläppen av växthusgaser. Istället för att satsa på hållbart resande, som billigare och mer lättillgänglig kollektivtrafik, väljer Lunds kommun att kasta pengar på att tvinga in folk i ytterligare fossilberoende med ökad privatbilism. Detta samtidigt som kommunen försöker utmåla sig som en framåttänkande kommun med ambitioner att bli klimatneutrala. I dagens läge står transportsektorn för den största källan av utsläpp inom kommunen. Om Lunds kommun är seriösa med sina klimatmål borde de minska sin största utsläppsfaktor istället för att öka den.