Skarpnässkogen är idag en av Nackas viktigaste naturtillgångar. Unik skärgårdsskog omväxlande med djupa sprickdalar, magiska sjöar, höjder och sänkor präglar naturen. Även hällmarkerna- täckta av mossor och lavar, liksom fantastisk lövskogsnatur är utmärkande för Skarpnäs. Djurlivet med rådjur, räv, hare är rikt. Kummelbergets industriområdet har redan expanderat alltför mycket, natur-och kulturmark har överexploaterats. Vi måste hjälpas åt att spara återstående änglamarker i Skarpnäs!!!!!

Efter årsskiftet har nyheterna kommit allt tätare om Bolsonaroregimens i Brasilien hårdföra politik med flerdubbelt ökad skövling av Amazonas. Syftet med skövlingen är att få mer mark till industrijordbruk samt få inkomster från virket. Amazonas skogar spelar en nyckelroll för att vidmakthålla klimatet på jorden och den intensifierade skövlingen hotar det idag mycket sårbara ekosystemet Det riskerar att kollapsa med oöverblickbara följder för klimatet på jorden. Amazonas är också hem för ursprungsbefolkningar som lever av det som skogen ger. Men deras livsmiljö är starkt hotad av skogsnedhuggningen som tränger sig allt närmre deras byar. En stor del av skogsskövlingen sker illegalt, liksom för den delen etableringen av gårdar för köttdjur och för sojaodling. Men regeringen ser genom fingrarna med detta. Ursprungsbefolkningen försöker skydda skogen och sina byar, men dessa skogens väktare blir i ökande antal mördade. Dessa brott förblir i de flesta fall ouppklarade och knappast någon fälls för morden. Vi kräver av Sveriges regering För att uppnå målen i Parisavtalet och upprätthålla mänskliga rättigheter Stoppa importen av brasilianskt kött och soja! Att inte stoppa denna import är ett skamligt brott mot livet på jorden och mot Brasiliens ursprungsbefolkningar. Att Brasiliens regim är känslig för sådana påtryckningar det har redan bevisats av att man inte lämnade Parisavtalet med hänsyn till rädsla för att exporten skulle skadas. Sverige måste agera nu! Och inte ta den tid som inte finns för att t.ex. EU ska enas om importstopp. Fridays For Future Falköping genom Rebecca Sjödahl och Birgitta Hedström

Valboåsen är vår enda tillgång till färskvatten för Gävle Kommuns 88.000 invånare och Ängsberg är en del av den. Läcker det ut transformatorolja i vattentäkten i Ängsberg blir den delen av täkten oanvändbar i många år framöver. Valboåsen är också klassad som riksintresse för dricksvattenförsörjningen av Havs- och vattenmyndigheten.

Genom att stoppa bygget av tunneln och istället bygga ut och förbättra befintliga reningsverk - Bromma, Henriksdal och Himmerfjärden uppnår man följande fördelar: 1. Lösningen är minst 12 miljarder billigare - samma summa som för hela Slussenbygget! 2. V/A taxan behöver bara höjas med runt 50 % istället för 100 %. 3. Man slipper hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år genom tätbebyggda områden i Bromma och Sickla. 4. Man undviker risk för allvarliga arbetsplatsolyckor som tyvärr är vanliga i samband med tunnelbyggen. 5. De boende i Bromma, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Johanneshov och Sickla slipper skador på sina fastigheter samt reducerat eller förstört uttag från bergvärmeanläggningar till följd av den grundvattensänkning som tunneln beräknas medföra. Dessutom: Nedläggningen av Bromma reningsverk innebär även att Norrenergi i Solna, som idag producerar fjärrvärme till 100 000 invånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd ur det renade avloppsvattnet från Bromma, kommer att behöva ersätta energin med eldade värmepannor som kräver att tusentals ton pellets forslas dit med båt som bränsle (troligen från Ryssland eller Baltikum), och att tusentals ton aska ska köras därifrån med lastbil (förmodligen till övergivna gruvhål i Norrland). Dessutom kommer stora mängder koldioxid, koloxid, kväve och svavel att genereras. Det kommer att kosta flera miljarder kronor i ökade avgifter. Stockholm Vatten menar att dessa konsekvenser och kostnader inte ingår i deras uppdrag och att de därför inte behöver ta hänsyn till dem i sina beräkningar. Sammanfattning av konsekvenser: Alternativ 1. Lägg ner Bromma reningsverk (Det beslutade alternativet): Led allt avloppsvatten i en tunnel till Henriksdal. Konsekvenser: Kapacitetsökning 30%. Total kostnad ca 20 miljarder kronor. Nytt reningsverk behöver börja byggas 2040. Stoppade leveranser till 100 000 personer i med en mängd olika miljökonsekvenser samt ökade fjärrvärmekostnader. Alternativ 2. Behåll Bromma reningsverk (Det kostnadseffektivare och miljömässigt skonsammare alternativet): Bygg ut alla tre reningsverken – Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden. Konsekvenser: Total kostnad högst 8 miljarder. Kapacitetsökning 75% räcker till 2075. Ingen avloppstunnel. Bibehållna leveranser till Norrenergi för produktion av miljövänlig fjärrvärme till 100 000 personer i Solna, Sundbyberg och Danderyd. Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.

Utbyggnaden kommer att innebära en sexfilig motorväg som kommer öka trafiken och därmed utsläppen av växthusgaser. Istället för att satsa på hållbart resande, som billigare och mer lättillgänglig kollektivtrafik, väljer Lunds kommun att kasta pengar på att tvinga in folk i ytterligare fossilberoende med ökad privatbilism. Detta samtidigt som kommunen försöker utmåla sig som en framåttänkande kommun med ambitioner att bli klimatneutrala. I dagens läge står transportsektorn för den största källan av utsläpp inom kommunen. Om Lunds kommun är seriösa med sina klimatmål borde de minska sin största utsläppsfaktor istället för att öka den.

Djurlivet i området är rikt och vi är många som nyttjar slingan dagligen för löpturer, hundpromenader, cykling off-trail och promenader. Vi har gemensamt underhållit denna skogslinga genom att lägga ut trampplattor och förhindrat att den vuxit igen i syfte att kunna bruka en året runt. Det vore därför mycket sorgligt om denna vackra skog, som är ett hem för många djur såsom rådjur, rävar och fåglar, skulle avverkas för att bli "lagringsplats".

Många människor sätter sin tillit till Skuruparken. Den är ett angeläget område för förskolor och skolor, och för vuxna människors rekreation. De gamla ekarna ger parken mycket höga naturvärden, enligt Skogsstyrlesen. Parken är överraskande vacker och på 1700-talet anlades här en engelsk landskapspark. Ett kulturarv och en klenod av riksintresse! Tusentals nya invånare kommer att flytta in på Sicklaön. Då behöver vi än mer Skuruparken – vår gröna lunga. I 15 år har Nacka kommun arbetat på att göra parken till naturreservat. Två gånger har kommunen beslutat reservat, som rivits upp på grund av formella brister. Sedan ett par år har den arbetat på ett tredje reservat. I februari i år kom blixtnedslaget: Naturreservatsarbetet för Skuruparken ska avbrytas. Detta beslut togs av Natur-och trafiknämnden i Nacka som första instans. Det är ett oerhört LÖFTESBROTT: Före och efter valet 2018 lovade politikerna att Skuruparken skulle bli naturreservat. Som motivering anges det höga priset circa 100 milj, som markägaren JM Bygg ska ha begärt. Detta pris är helt orealistiskt, då JM inte har några byggrätter i Skuruparken och nästan hela området är strandskyddat. Själva marken är värderad till 6 milj. Vi begär en opartisk värdering av marken. Vi ska göra ett grönområde i stället, säger politikerna. Ett sådant har inget juridiskt skydd och kan upphävas genom ett enda kommunfullmäktigebeslut. Därefter kan det vara fritt fram för byggbolag i parken. Kommunen har redan börjat ge bygglov till hus i parken. Reservatsarbetet kan bli avbrutet DEN 18 MAJ i kommunfullmäktige. Om istället en majoritet där önskar det, kan Skuruparksärendet bli återremitterat till kommunstyrelsen för förnyad beredning av reservatsfrågan. Vi arbetar hårt för denna lösning. Tiden är kort. Det kan bli svårt och vi behöver din hjälp. Det brinner i knutarna! Vill du göra en insats för att Rädda Skuruparken? Stöd då fortsatt reservatsarbete och återremittering till kommunstyrelsen. DU KAN GÖRA DET GENOM ATT: Skriva under detta upprop där du kräver att Skuruparken ska bli naturreservat. Skicka det sedan snabbt vidare. Vi sänder det därefter till politikerna. Mejla till politikerna: Hans Peters (C), Karin Teljstedt (KD), Gunilla Grudevall-Steen (L), Sidney Holm (MP), Mats Gerdau (M), Cathrin Bergenståhle (M), Christina Ståldal (NL), Khashayar Farmanbar (S), Esa Örmä (SD), Tomas Ottosson (V). Varmt tack för ditt stöd! Det betyder mycket för oss. Tillsammans kan vi rädda Skuruparken. Skuruparkens vänner, Gunilla Ingmar Nacka Naturskyddsförening, Ronny Fors Nacka Miljövårdsråd, Jan Åman

Vilhelmina kommun avverkar allas våra kommunägda fjällnära skogar och visar inget större intresse när de konfronteras med fakta om vilka naturvärden som finns i skogen eller när de uppmärksammas på vilken betydelse den orörda skogen har för friluftslivet och besöksnäringen. Avverkningarna gör att livsutrymmet för de arter som lever i skogen förstörs och att landskapsbilden drastiskt förändras. Förlusten av biologisk mångfald är ett av de mest allvarliga miljöproblemen och Vildmarksvägen, som varje år lockar tusentals turister, kantas snart av mer kalhyggen än vildmark. Den fjällnära skogen på Hästbergen utanför Saxnäs är bara ett av många exempel på kommunägd fjällnära skog som ska avverkas. I den gamla granskogen på Hästbergen finns många rödlistade arter och tjäderspel har setts i området. Ändå har kommunen beslutat att avverka, mitt under tjäderns häckningsperiod. Kommunen hänvisar till avkastningskrav och beslut om att den kommunägda skogen ska ha en ålder på max 100 år. Är det verkligen rimligt att naturvärden och landskapsbilden offras för några slantar i plånboken* eller för att man bestämt att skogen inte får vara äldre än 100 år**? * År 2018 fick kommunen endast ca 130 000 kr över för all avverkning av kommunens skog. ** Granar i Vilhelmina kommun blir ofta över 300 år, om de bara får stå kvar vill säga. Hjälp oss rädda den fjällnära skogen! Skriv under om du också tycker att kommunen bör hantera allas våra kommunägda fjällnära skogar mer varsamt.

Ågårdsskogen, Dalängsskogen, skogen bakom båtgården och Kartåsskogen mellan Majåker och Ringleden innesluter Lidköpings mer centrala delar i en grönskande krans. Denna lyckliga omständighet gör att lidköpingsbor som bor på båda sidor om dessa skogsområden har promenad- och cykelavstånd till naturen. Att marken används för promenader, orienteringsträning, löprundor, av hundägare, scouter och skolklasser kan vi se dagligen. Detta är friskvård av bästa märke. Med tanke på det korta avståndet till där man bor blir tillgängligheten maximal. Skogens förmåga att hindra blåst genom att vara vindfång är något vi haft glädje av inte minst under den gångna vintern. Man får heller inte glömma det globala perspektivet med våra stora koldioxidutsläpp. En enda hektar skog binder 7 ton(!) koldioxid under ett år.

Ute i leran i Göta Älv planeras ett underjordiskt parkeringsgarage med 700 parkeringsplatser som kommer att kosta minst 700 miljoner kronor. Projektet innebär dessutom att kommunen kommer att förlora ytterligare 800 miljoner (!) eftersom staden ska stå för trafiklösningar, park, ledningar etc. Exploatörerna som bygger garaget kommer tjäna på affären men kommunens skattebetalare får stå för notan. Totalt sett beräknas varje parkeringsplats kosta över 1 miljon, kalkyler som kan visa sig vara underdrivna då kostnaderna kan skena. Majoriteten av platserna är för besökande och de krävs inte för att fastigheter inne på kajen ska kunna lösa sitt P-behov. Alliansen har nu fått med sig Socialdemokraterna på förslaget och vill nu gå vidare med planen om detta underjordiska garage om 700 platser ute i älven trots att det finns alternativt förslag. Det går ordna de parkeringsplatser som behövs under fastigheterna som byggs, under parken eller vid Rosenlund. Dessutom är det värt att ifrågasätta huruvida ett så dyrt bygge av ett stort garage är att bygga för en hållbar framtida stad. Behövs det verkligen 700 nya parkeringsplatser när målet för Göteborg är att minska miljöpåverkan och bli fossilfria? Risken är stor att det underjordiska garaget kommer att bli ett tomt monument över omodern stadsplanering och det är ett gigantiskt slöseri med skattemedel och är dåligt ur klimat och miljösynpunkt! Varför ska göteborgarnas skattepengar kastas i älven? Låt oss stoppa mångmiljonprojektet Skeppsbrogaraget i Göteborg! https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/2ABAEB726A42823EC125852D004576F3/$File/2.1.17_20200325.pdf?OpenElement https://www.gp.se/nyheter/göteborg/alliansen-och-s-eniga-om-framtiden-för-skeppsbron-1.25719675 https://www.dn.se/asikt/stoppa-otidsenligt-parkeringshus-i-goteborg/ https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skeppsbron-prestigeprojektet-som-aldrig-blir-av-1.28524261 https://www.dn.se/nyheter/sverige/vanligtvis-i-diktaturer-som-politiker-foresprakar-specifika-byggstilar/ https://arkitekten.se/debatt/snedtankt-om-skeppsbron/

Idag står det redan klart att våra barn (och kommande generationer) kommer vara tvungna att jobba med att plocka ner växthusgaser från atmosfären. För varje ton växthusgas som vi idag släpper ut, så kommer våra barn att få jobba med att plocka ner just det tonnet växthusgas i framtiden. Detta är självklart helt ohållbart och därför behöver vi ställa om samhället så snabbt som möjligt.

Hyresgäster på Mariehem i Umeå förväntas tömma sina lägenheter, flytta till evakueringslägenhet 6 mån, fortsätta betala ordinarie hyra och sedan flyttstäda inför tillbakaflytten. I området bor barnfamiljer, ensamstående, studenter och äldre. Hyresgästerna meddelades brevledes 30 dec 2019, knappt två månader innan första huset fick hem avtalen. Till hösten ska dessa ombyggnationer påbörjas. De boende har inget att säga till om; de så kallade Godkännande-avtalen har ingen praktisk betydelse. Hyresnämnden godkänner nästan alltid till hyresvärdens fördel. Vid infomötet 15 jan i år väntade väktare i dörren, och media var inte välkomna. Rikshems lokala fastighetschef mottog skarp kritik, som för det mesta förblev obesvarad. RIKSHEM ÄGS AV VÅRA PENSIONSPENGAR -AP4 (en av de statliga AP-fonderna) -AMF (ägs till hälften av LO). AMF, AP4 och etikrådet för AP-fonderna har mottagit en skrivelse från Samrådsgruppen på Mariehem. Ägarna beklagar dålig kommunikation men ”ser med tillförsikt framåt”. 2012 och 2016 slog boende i Gränby (Uppsala) larm till fonderna om liknande renoveringar och agerande. Fondernas svar då är slående likt vad de nu svarar Mariehem. Inför Gränby bekostade Rikshem en kulturhistorisk utredning som rekommenderade varsam renovering för att värna om klimat och social hållbarhet. Denna tog Rikshem inte hänsyn till, utan försökte istället förbjuda hyresgästerna att sprida utredningen till media. Rikshem tilldelades under Almedalsveckan 2015 priset Årets Greenwasher av föreningen Jordens Vänner. Forskning har senaste åren dokumenterat stora negativa konsekvenser av renovräkning, exempelvis flyttar 1/3 från området (främst resurssvaga). Rikshem och pensionsfonderna kommunicerar höga ekologiska och sociala hållbarhetsmål, i linje med Agenda 2030. Vi menar att Rikshems agerande i våra bostadsområden går på tvärs med dessa mål. Renovräkning är vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt hållbart. Vi vet redan att AP-fonderna globalt investerar i vapen, folkrättsbrott, landgrabbing och miljöförstöring (se schysstapensioner.se). Vi måste lyfta diskussionen kring hur våra pensionspengar obemärkt investeras i ett svensks bostadsbolag som späder på gentrifiering, segregation och strukturell hemlöshet. RENOVERINGARNA I PRAKTIKEN Rikshem planerar på Mariehem, liksom de gjort i många andra bostadsområden i Sverige, att byta ut fungerande inredning av god kvalitet, och ersätta med nyproducerat. Detta gör de inte för att det behövs, utan för att det ger rätt att höja hyran. Boende på Mariehem ifrågasätter detta, liksom Rikshems hyresgäster i bland annat Uppsala, Solna och Västerås gjort innan dem. Byten av slitna avloppsrör och omdragning av el, det ingår i sedvanligt underhåll. För detta har hyresgästerna redan betalt, genom sin hyra. Många av lägenheterna på Mariehem är delvis renoverade. Rikshem tar varken hänsyn till detta eller till de behov hyresgästerna kommunicerar. Boende pekar på brister i löpande underhåll under lång tid, och efterfrågar byte av dragiga fönster och underhåll av sprickande fasader/väggar. Även detta ska ingå i sedvanligt underhåll. HYRESGÄSTFÖRENINGEN AVRÅDER HYRESGÄSTER FRÅN ATT GODKÄNNA Det finns en samrådsgrupp med syftet att lyfta/förhandla om det som är viktigt för hyresgästerna. I praktiken har det dock blivit tydligt att det inte är ett samråd eftersom gruppen inte har något inflytande i dagsläget. Styrelsen för Hyresgästföreningen i södra Västerbotten avråder nu alla boende från att godkänna renoveringarna eftersom Rikshem inte möjliggör boendeinflytande.