Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!

I de kommande klimatförändringar som väntar oss så är havet en otroligt viktig faktor.  I senaste rapporten från IFBES menar man att vi behöver skydda 30-50 % av hav, land och sjö för att minska klimatförändringarnas verkan. EU nu har implementerat att vi ska skydda 30 % vilket Naturvårdsverket har ansvar för att det ska ska genomföras till 2030. -Vi stöttar de pågående arbetet med ansökan till UNESCO om att Öresund ska bli ett skyddat biosfär område/maritim nationalpark, och vill också att man arbetar utifrån EU:s vattendirektiv, att alla hav, sjöar och vatten ska ha god status 2027.  Att Lynetteholm på allvar hotar även Östersjön har tydliggjorts av danska experter offentligt nu, och eftersom Östersjön redan har komplexa problem så är det högprioritet att uppmärksamma behovet av att skydda även Östersjön.  Det vi skulle vilja lyfta fram är tex. att en ung dansk arkitekt har skapat en helt annan mer klimatvänlig lösning mot stormfloder och havshöjningar, vilket är den ursprungliga anledningen som anges för anläggandet av Lynetteholm, att det ska skydda Köpenhamn från stormfloder; namn; Svaneholm; www.byrummonitor.dk/Nyheder/art8896796/%C2%BBDet-virker-t%C3%A5beligt-at-udbygge- K%C3%B8benhavn-n%C3%A5r-havene- stiger%C2%AB?fbclid=IwAR0UtwXQuLaVHQ333nYn5Hg25_BjwghIKr0iD_wBsjAJtwZhI6kH EkRo6iohttps://byrummonitor.dk/Nyheder/art8896796/%C2%BBDet-virker-t%C3%A5beligt- at-udbygge-K%C3%B8benhavn-n%C3%A5r-havene- stiger%C2%AB?fbclid=IwAR0UtwXQuLaVHQ333nYn5Hg25_BjwghIKr0iD_wBsjAJtwZhI6kH EkRo6io

Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin har det visat sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var bolagen tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser.

Under Mars 2021 så införde Länstrafiken ytterligare höjda priser för kollektivtrafiken i Örebro, och idag ligger en biljett på 37 kronor respektive 25 kronor vid förköp för en vuxen. Det går inte att förneka att det för varje år blir dyrare och svårare att åka kollektivt i Örebro, och ifall en är någon som helt och hållet är beroende av att åka buss dagligen så är det "ekonomiska" alternativet ett månadskort på 615 kronor per månad. Detta är givetvis helt fel riktning för Örebros kollektivtrafik. Kommunen behöver visa att de är seriösa i klimatfrågan, och de behöver framhäva de miljövänliga alternativ som vi har, vilket många städer redan gjort. Örebro är idag en studentstad, och studenterna bör också betraktas som att de bor i en. Idag har studenterna inga som helst förmåner inom kollektivtrafiken, och att betala ett minimum på 615 kronor per månad för ett busskort är en utgift som ingen student ska behöva betala på sin redan väldigt begränsade budget. Studenterna i Örebro uppmuntras till att cykla, men detta kan bara appliceras till de områdena närmast till universitetet. De stora satsningarna på studentbostäder har bidragit till att många studenter idag bor på långt avstånd från universitetet, vilket innebär att de mer än ofta är helt beroende av kollektivtrafiken. Rent ekonomiskt så skulle inte nolltaxa i Örebro betyda en särskild belastning för kommunbudgeten. Givetvis så kommer ju inkomsten från biljettpriserna att försvinna, vilket egentligen är själva syftet. Men med biljettinkomster så tillkommer även administrativt arbete och biljettkontroller – utgifter som skulle försvinna med dessa avgifter. Givetvis kan detta medföra en höjning av kommunalskatten, men dessa höjningar rör sig om ören, och det är något som skulle gynna varenda Örebroare som åker buss minst en gång i månaden. Kollektivtrafiken ska inte behöva kosta, varken för pensionärer, barn, studenter eller vuxna.

Om det kvarvarande öppna natur- och kulturlandskapet i Rifallet planteras igen med skog. Så försvinner det unika landskap som finnarna skapade på 1600-talet, högt beläget långt ute i skogen. Utblickarna tas bort samtidigt som livsmiljöerna för en mängd växter och djur utplånas. Platsen övergår från att vara en gammal by med ett imponerande landskap till en samling hus utmed en väg i skogen. Det öppna landskapet i form av gammal ängsmark, hagmark, åkermark, vall, betesmark mm. är den landskapstyp som hastigast försvinner i Sverige idag. En enskild markägares intresse av att få plantera igen 2HA jordbruksmark med skog, kan inte anses överväga det allmänna intresset att bevara kulturmiljön och landskapet på platsen.

Fri kollektivtrafik är rättvist Med fri kollektivtrafik får alla åka med, alla betalar efter förmåga och ingen tvingas stanna hemma eller planka. Från fattigpensionären som får rörelsefrihet till barnfamiljen som minskar sina transportkostnader är det rättvist att kollektivtrafiken finansieras gemensamt. Segregationen är stor nog utan att vi medvetet behöver bygga murar mellan våra förorter och stadsdelar! Biljettkontroller som tillsammans med ordningsvakter eller polis tar i med hårdhandskarna är ett onödigt våld som vi helt kan slippa, tillsammans med de klämspärrar som finns på våra tunnelbane- och pendeltågsstationer. Fri kollektivtrafik räddar klimatet Klimatmålet om att minska utsläppen med 70% till 2030 kräver att vi förändrar resandet – särskilt i storstäderna. Istället för att bilpendla måste kollektivt, cykel och gång öka. Ett sätt att göra detta är att befria kollektivtrafiken från avgifter. Elbilar kan få en viss påverkan också men de fossila bilarna kommer dominera länge än. Dessutom är våra tunnelbanor och pendeltåg också elfordon – fast mycket mer effektiva än bilar. För att elen ska användas rätt måste fler åka kollektivt. Bilisterna som måste fortsätta köra kommer därmed få mer utrymme på vägarna, och det behövs inga dyra utbyggnader av motorvägar (dessa pengar kan gå till kollektivtrafik istället). Den bilist som betalar mer skatt när kollektivtrafiken blir fri, betalar därmed för utrymmet. Och får, som alla andra, fri tillgång till kollektivtrafiken alla dagar hen inte kör. Fri kollektivtrafik är effektivt Under coronapandemin visade det sig hur bräcklig avgiftsfinansieringen är. Helt plötsligt var SL tvungna att köra full trafik fast med färre resenärer. En stabil finansieringsmodell via skatten klarar sig undan såna kriser. Biljettsystem, -spärrar och -kontroller. Det finns en lång lista med kostnader förknippat med avgiftssyftemet. Det är inte bara dyrt, utan sinkar ofta ner trafikflödena rejält – särskilt på bussar. Med skattefinansiering blir det fritt att köra, och inga speciella åtgärder krävs för att trycka biljetter eller säkra intäkter. Ett effektivare och säkrare system. Enligt en opinionsundersökning från 2020 (Miti/Novus) vill 49% av Stockholmarna redan ha fri kollektivtrafik. Förutom de skäl vi nämnt ovan finns det säkert tusentals till. Nu är det dags att denna stora opinion får genomslag i politiken. Inga fler avgiftshöjningar, och hög tid att växla in på rätt spår – det som leder till fri kollektivtrafik. Men bryr sig politikerna om namninsamlingar? De bryr sig om de blir tvungna. Många namn kan vara viktigt, men ännu viktigare är att du prenumererar på våra mejl så bygger vi en folkrörelse som inte går att ignorera.

Vi behöver få politikerna att agera i klimatkrisen.

Inspirerade av diskussioner om en Green New Deal, eller en grön ny giv, i USA påbörjade EU arbetet med en grön ny giv under coronapandemin. Som en del av EU:s nya gröna giv satsar man på att styra investeringar mot hållbara mål. Ett medel för detta är den så kallade gröna taxonomin, som är en form av klassificering i syfte att guida investerare i form av exempelvis fonder till hållbara verksamheter. Det mycket märkliga är att somliga fossilberoende länder vill rättfärdiga sitt fossilberoende genom att försöka lägga till fossilgas (under namnet “naturgas”) i denna taxonomi, för att ersätta kolkraft som har högre utsläpp än fossilgas. Det är ingen ursäkt med tanke på att fossilgas är ett fossilt bränsle som inte borde höra till framtidens energiförsörjning. Det minsta man kan begära är att fossilt ska inte ersättas med fossilt! Vad detta innebär är att EU kan begå ett historiskt misstag genom att rättfärdiga och bana väg för långtgående greenwashing, som kan få inverkan i dina och mina pensionsfonder och hela finansmarknaden. Sveriges regering måste säga ifrån mot dessa bakvända planer och göra allt i sin makt för att strypa fossilgasens framtid!

Att kvoten minskas till 50 000 ton!!! Att strömmingen kan fortplanta och återhämta sig!!! Så det inte blir ett dött hav!!!!! Att bevara kustnära fiskare längs kusten,så kunder och turism kan köpa fisk av en lokal yrkesfiskare!!!! Att surströmming inläggningar blir kvar så att man kan köpa surströmming,den som är så god,Norrlands dilekates!!!

Deklarationen om urfolksrättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån, och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för de själva och deras samhällen. Urfolket samerna måste därmed få råda över gruvplanerna i Gállok/Kallak. Laponias status som världsarv hotas. Om infrastukturen byggs ut till Gállok blir med tiden också Jokkmokk Mining District verklighet. Det är är gruvnäringens önskedröm. Också den titan- och järnmalmsgruva som Beowulf Mining 2006 först skaffade undersökningstillstånd för, på berget Ruotevare, inne i världsarvet Laponia norr om Kvikkjokk, kommer då exploateras och Laponias status som världsarv upphävs. Renskötseln i området spolieras. Människorna i byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, fördrivs om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer sprängs bort. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade kontinuitetsskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun blir förstört. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna lär hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar nedströms med i översvämningen. En ekologisk och humanitär katastrof. Luftkvalitén för Jokkmokks kommun kommer dramatiskt att försämras. I den förhärskande västliga vinden sprids fina dammpartiklar två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. Utsläppen av klimatgaser ökar markant. Mineraler är ändliga resurser. Det är synnerligen kortsynt och egoistiskt att de generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna. Med vänliga hälsningar Tor Tuorda, talesperson nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Genom att bidra till att skydda en kustnära skog med höga naturvärden och som är av riksintresse! Området är viktigt att bevara både för den biologiska mångfalden,det rika fågellivet,området är även mycket viktigt för flyttfåglar och är del av en spridningskorridor som riskerar att förstöras! Området är även viktigt för rekreation och friluftsliv!

Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54