En regnskog som mår bra är en av jordens bästa försvar mot klimatförändringar. Världens tropiska skogar, och Amazonas är den största av dessa, absorbera för närvarande cirka 20 procent av den koldioxid som produceras från förbränning av fossila bränslen. En femtedel av allt sötvatten på planeten finns i Amazonas och det spelar en viktig funktion i regleringen av de globala och regionala klimatförändringarna. Vattenkondensering, avdunstning och transpiration över Amazonas är centrala drivkrafter för den globala atmosfärens cirkulation. Ovan foto från skövlingen i Amazonas: Paulo Whitaker/Reuters

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Uppskattningsvis 80 000 ton bröd slängs varje år. Det blir 260 000 brödskivor i timmen, dygnet runt, året om! Hushållen står för 30 000 ton av svinnet, men pga den ovanliga affärsmodellen för brödförsäljning, är brödsvinnet i butikerna nästan lika stort. Efter frukt och grönt är bröd det som slängs mest i butikerna. Som ett effektivt sätt att minska mängden svinn har flera butiker har börjat sälja frukt och grönt med kort hållbarhet till nedsatt pris. Historiskt sett har de största brödtillverkarna i Sverige (Pågen, Fazer och Polarbröd) slutit avtal med butikerna om att butikerna endast betalar för brödet som säljs till konsumenten, resten hämtas tillbaka av producenten. Detta kallas för returrätt och används även för tidningar. Metoden har varit lönsam för butikerna och gör brödtillverkarna konkurrenskraftiga. Bröduppropet menar att returrätten leder till en enorm överproduktion av bröd och att en stor del av brödet aldrig hamnar hos konsumenten. Kanske har du själv någon gång spanat efter brödpaketet med längst hållbarhetsdatum, istället för att ta den som bakades för flest dagar sedan? Brödet som hämtas tillbaka från affärerna omvandlas till biogas, bioetanol, jäst, fjärrvärme eller foder för grisar. Brödtillverkarna hävdar att det här är ett hållbart sätt att handskas med svinn. Det är definitivt bättre att återvinna brödet än att kasta brödet i soporna. Men dagens system bidrar till att enorma mängder energi går åt limpor som vi sedan matar våra grisar med. För att inte ens nämna resurserna som går åt till all förpackning och transport. Det är 10 gånger mer effektivt ur klimatsynpunkt att förebygga matavfall än att använda matavfallet i biogasproduktion, enligt Livsmedelsverket. Dessutom säger EU:s avfallsdirektiv att vi ska sträva mot att minska mängden avfall. ETT BÄTTRE ALTERNATIV FINNS Producenten Fazer has slutit ett avtal med Lidl, där butikskedjan har huvudansvaret för brödhyllan: från beställning till brödsvinn, med bland annat prisreduktion på limpor som närmar sig bäst-före-datumet. Resultatet visade på ett halverat brödsvinn redan under första månaden. Fazers och Lidls nya approach utmanar andra företag att förbättra hållbarheten av sina system: Det mest klimatvänliga alternativet vore att helt enkelt sluta producera bröd som inte säljs. Vi kommer inte att kunna uppnå FN:s globala mål för hållbarhet om vi fortsätter kasta mat. Vi måste halvera det globala matsvinnet per person i butik - och konsumentledet. Och för detta krävs att alla drar sitt strå till stacken. Skriv under du med!

Precis som samtliga länder i världen står vi inför kommande och redan komna klimatförändringar. Stora som små så måste vi ta steg för att beskydda vårat hem. Särskilt viktigt är det för mig att den gemene människan förstår att många av de vardagsprodukter som vi använder ofta medför stora och ibland irreversibla skador mot naturen. Om vi kan börja med att få bort giftiga ämnen ur våra vardagsprodukter kan vi snart börja våran väg mot klimatpositiv påverkan.

Ett hotellbygge skulle innebära för stor påverkan och hotar de natur- och kulturvärden som finns kring Jonsereds herrgård. Det skulle innebära mer trafik på en redan hårt belastad väg. Ett hotell finns dessutom idag i fabriksområdet. Vi som skriver under detta dokument har ett krav: lägg ner planerna på ett hotell i stallet vid Jonsereds Herrgård. Kostnaden uppskattades av kommunen tidigt i processen till 70 miljoner. Sedan dess har omfattande krav gällande byggnationstid och anpassning för skyddade arter såsom fladdermöss tillkommit. Det kommer bli 36 rum, varav två VIP-rum till fladdermöss. Om kommunens uppskattning 2017 stämmer, kommer kostnaden bli 2 miljoner kr per hotellrum.

En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

På väg mot ett hållbart samhälle är transporten ett viktigt steg. Vi stödjer principen att kunna ta sig fram utan miljöskadande utsläpp. Kalmar region bör ställa sig bredvid detta, med sina mål att utveckla klimatsmart och hållbar transport. Att öppna Ölandsbron till cyklar är ett självklart steg! Bron har hållit cykeltrafik tidigare, men i och med en hastighetshöjning för bilarna - från 70 till 90 km/h - ansågs det för farligt för cyklar att vistas där. Hastighetshöjningen innebär minimal tidsvinst för bilister. Om vi sänker farten till 70 km/h igen kan cyklarna komma tillbaka! En liten skillnad för bilarna, stor skillnad för cyklar! Framtidens transport kan inte cirkulera runt bilar. Gå med oss på bron till hållbarhet - öppna Ölandsbron till cyklar!

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.