Hyresgäster på Mariehem i Umeå förväntas tömma sina lägenheter, flytta till evakueringslägenhet 6 mån, fortsätta betala ordinarie hyra och sedan flyttstäda inför tillbakaflytten. I området bor barnfamiljer, ensamstående, studenter och äldre. Hyresgästerna meddelades brevledes 30 dec 2019, knappt två månader innan första huset fick hem avtalen. Till hösten ska dessa ombyggnationer påbörjas. De boende har inget att säga till om; de så kallade Godkännande-avtalen har ingen praktisk betydelse. Hyresnämnden godkänner nästan alltid till hyresvärdens fördel. Vid infomötet 15 jan i år väntade väktare i dörren, och media var inte välkomna. Rikshems lokala fastighetschef mottog skarp kritik, som för det mesta förblev obesvarad. RIKSHEM ÄGS AV VÅRA PENSIONSPENGAR -AP4 (en av de statliga AP-fonderna) -AMF (ägs till hälften av LO). AMF, AP4 och etikrådet för AP-fonderna har mottagit en skrivelse från Samrådsgruppen på Mariehem. Ägarna beklagar dålig kommunikation men ”ser med tillförsikt framåt”. 2012 och 2016 slog boende i Gränby (Uppsala) larm till fonderna om liknande renoveringar och agerande. Fondernas svar då är slående likt vad de nu svarar Mariehem. Inför Gränby bekostade Rikshem en kulturhistorisk utredning som rekommenderade varsam renovering för att värna om klimat och social hållbarhet. Denna tog Rikshem inte hänsyn till, utan försökte istället förbjuda hyresgästerna att sprida utredningen till media. Rikshem tilldelades under Almedalsveckan 2015 priset Årets Greenwasher av föreningen Jordens Vänner. Forskning har senaste åren dokumenterat stora negativa konsekvenser av renovräkning, exempelvis flyttar 1/3 från området (främst resurssvaga). Rikshem och pensionsfonderna kommunicerar höga ekologiska och sociala hållbarhetsmål, i linje med Agenda 2030. Vi menar att Rikshems agerande i våra bostadsområden går på tvärs med dessa mål. Renovräkning är vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt hållbart. Vi vet redan att AP-fonderna globalt investerar i vapen, folkrättsbrott, landgrabbing och miljöförstöring (se schysstapensioner.se). Vi måste lyfta diskussionen kring hur våra pensionspengar obemärkt investeras i ett svensks bostadsbolag som späder på gentrifiering, segregation och strukturell hemlöshet. RENOVERINGARNA I PRAKTIKEN Rikshem planerar på Mariehem, liksom de gjort i många andra bostadsområden i Sverige, att byta ut fungerande inredning av god kvalitet, och ersätta med nyproducerat. Detta gör de inte för att det behövs, utan för att det ger rätt att höja hyran. Boende på Mariehem ifrågasätter detta, liksom Rikshems hyresgäster i bland annat Uppsala, Solna och Västerås gjort innan dem. Byten av slitna avloppsrör och omdragning av el, det ingår i sedvanligt underhåll. För detta har hyresgästerna redan betalt, genom sin hyra. Många av lägenheterna på Mariehem är delvis renoverade. Rikshem tar varken hänsyn till detta eller till de behov hyresgästerna kommunicerar. Boende pekar på brister i löpande underhåll under lång tid, och efterfrågar byte av dragiga fönster och underhåll av sprickande fasader/väggar. Även detta ska ingå i sedvanligt underhåll. HYRESGÄSTFÖRENINGEN AVRÅDER HYRESGÄSTER FRÅN ATT GODKÄNNA Det finns en samrådsgrupp med syftet att lyfta/förhandla om det som är viktigt för hyresgästerna. I praktiken har det dock blivit tydligt att det inte är ett samråd eftersom gruppen inte har något inflytande i dagsläget. Styrelsen för Hyresgästföreningen i södra Västerbotten avråder nu alla boende från att godkänna renoveringarna eftersom Rikshem inte möjliggör boendeinflytande.

Region Gävleborg ska vid möte 19 mars 2020 diskutera nedläggning av många bussturer på landsbygden. Regionen har ambitiösa mål för en levande landsbygd och hållbar trafik men vill nu spara 10 miljoner kronor årligen på busstrafiken. Föreslagna neddragningar, ca 100 turer per dag, skulle slå hårt mot många orter och försvåra klimatomställningen. För att fler ska resa miljövänligt behövs istället utvecklad trafik.

I Sverige finns idag cirka 1 200 lodjur och läget är skört för Europas största kattdjur. Vi har varit nära att utrota arten från Skandinavien vid ett par tillfällen sedan slutet av 1800-talet. Den första mars 2021 startar återigen en licensjakt som pågår under hela månaden. Vi kommer med största sannolikhet att förlora över 100 lodjur under denna period, vilket är cirka 10 % av hela populationen. Just nu är tiden då lodjuren möter en partner och några av honorna kan fortfarande leva tillsammans med förra årets ungar. I denna jakt räknas bara siffror och ingen hänsyn tas till individen eller hur den har valt sin livsmiljö och sitt livsmönster. Det rör sig om djur som har valt att leva i våra skogar och vissa har aldrig någonsin varit i närheten av människor. Vi ber nu alla som tror på den biologiska mångfalden och lodjurens rätt att leva att skriva vår lista. För framtiden.

https://www.ourplanet.com/en/voice/globe Ovan är länken till den globala namninsamlingen "Voice for the Planet", kopplad till serien "Our Planet" i samarbete med WWF och David Attenborough. Jag delar länken till en stor namninsamling här eftersom massor av människor på skiftet bryr sig om planeten och väldigt sannolikt vill vara med.

Vi vill att du tänker på att Preem:s verksamhet aktivt motarbetar skidåkning i Sverige. Sverige kommer att ta färre medaljplatser i framtiden om det blir så svårt att åka skidor på natursnö som det varit i år.

Sveaskog vill skjuta älgar från helikopter i Västerbotten, för att komma tillrätta med "skadorna" med vandringsälgar, som samlas under vintertid på områden med ungskog. Om de istället lät bli att röja bort alla lövträd från sina plantager, skulle inte älgarna behöva vara hänvisade till tall som enda återstående födokälla vintertid, när älgkorna dessutom är dräktiga. Att tillåta större andel löv förespråkas dessutom av Skogsstyrelsen, som ett sätt att klimatsäkra virkesåkrarna mot insekt- och svampangrepp, skogsbränder och stormfällning. Man skulle önska att åtminstone statliga Sveaskog tog till sig ny kunskap, istället för att sälla sig till utrotningskampanjen mot älgen, som de privata skogsbolagen bedriver. Källor: Svensk jakt, Sveaskog vill skyddsjaga älg från helikopter, https://svenskjakt.se/start/nyhet/sveaskog-vill-skyddsjaga-alg-fran-helikopter/ Folkbladet, Älgjakt med helikopter och drönare kritiseras, https://www.folkbladet.nu/2020-01-17/algjakt-med-helikopter-och-dronare-kritiseras

Idag styrs produkters och tjänsters värde av ett prissättningssystem som bygger på utbud och efterfrågan utan att beakta miljömässig och social påverkan. Detta faktum har resulterat i utvecklingen av konsumtionsmönster med förödande konsekvenser för allt liv på jorden. Ett betydande steg mot en hållbar framtid är därför att kräva att prissättningen tar hänsyn till miljö- och sociala aspekter genom en bonus-malus-beskattningsmodell som omfattar alla produkter och tjänster!

Klimatkrisen är akut. Vi har sett hur Australien och Amazonas brinner, människor dör eller blir hemlösa och får hela sina liv utraderade, arter utrotas och i Sverige har vi upplevt stora skördebortfall och angrepp av skadedjur som granbarkborre. Listan över eländet som följer med klimatkrisen kan göras lång och forskarna är eniga om att vi snabbt måste minska utsläppen av växthusgaser. Ändå har politikerna i Kalmar inte förstått allvaret utan är beredda att lägga miljontals kronor på att subventionera ökade utsläpp. Den 6 februari 2020 röstade regionpolitikerna i Kalmar län igenom förslaget att köpa halva Kalmar Öland Airport för 80 miljoner av skattebetalarnas pengar. De har varit tydliga med att pengarna till stor del ska gå till att ”utveckla flygplatsen” vilket i praktiken innebär en ökad flygtrafik. En ny reguljär flyglinje till Frankfurt med mellanlandning i Ronneby verkar vara högt prioriterat. Detta innebär såklart ett ökat utsläpp av koldioxid. Med tanke på den klimatkris vi står inför är det oetiskt av politikerna att använda våra skattepengar för att subventionera ökade utsläpp av växthusgaser. Vi kräver därför följande av politikerna: 1. Våra skattepengar (inklusive pengar från avgifter o dyl) ska inte subventionera ökade utsläpp av växthusger 2. Det ska i ägardirektiven till Kalmar Öland Airport finnas krav på en årlig minskning av utsläppen av växthusgaser, inklusive utsläpp från flygtrafik och biobränsle Politikerna påstår att de tar klimatkrisen på allvar, men det är verkligen dags att de visar att de menar det. Politikerna tycks även övertygade om att flygtrafiken kan bli klimatneutral och har kvar sitt mål att Regionen ska vara fossilbränslefri 2030. Därmed borde det vara rimligt att det i ägardirektiven finns krav på ett årligt minskat utsläpp av växthusgaser från flygverksamheten i regionen. OBS! I denna namninsamling finns det inga krav på att flygplatsen ska läggas ner. Det vi vänder oss emot är att våra skattepengar ska subventionera en ökad flygtrafik med ökade utsläpp av växthusgaser som följd. Politiker som inser allvaret i klimatfrågan borde inte ha några problem med att kräva att utsläppen från deras verksamheter årligen minskar.

I centralorten Lerum finns på gångavstånd runt 5000 personer som någon gång besöker badanläggningen därtill kommer skolklasser och barnfamiljer ända från Göteborg för att besöka äventyrsbadet i Lerum

Greta och ungdomar över hela jordklotet har börjat utmana vuxenvärlden och kräva att vi gör något för att stoppa klimatförändringarna. Omfattande omställningsåtgärder behövs för att mänskligheten ska klara krisen. Stockholm, till skillnad från t.ex Södertälje och andra platser, förvärrar klimatkrisen: t.ex. Istället för att bygga infrastruktur för lokal matproduktion, såsom bevattningssystem, bygger man Förbifart Stockholm. Stockholms kommun äger 250 hektar mark på Järvafältet  (”Hästa gård”) där större delen är odlingsbar. Men istället för att uppmuntra lokala odlingsinitiativ har man gett kontraktet till ett byggföretag – PEAB – som enbart ”sköter om” markytorna. Att, som Sverige gör, huvudsakligen leva på importerad mat är inte hållbart. Stadsodling behövs för att skapa lokal produktion, ett tryggt och inkluderande samhälle, gröna jobbtillfällen och friska ekosystem och biologisk mångfald.

Då SJ just förlorat en upphandling från Trafikverket, för tåg mellan Stockholm och Narvik, till norska statliga tågbolaget Vy, så uppstår svårigheter i att samordna tågtrafiken. Dessa svårigheter gör att även nattåg från Göteborg till norra Sverige. [1] Med tanke på de klimatutmaningar vi står inför, är sättet vi transporterar oss på av ytterst vikt. Det är oerhört problematiskt att ta beslut som sätter stopp för möjligheten att göra miljövänliga val. När nattågen mellan Sveriges andra största stad Göteborg och norra Sverige läggs ner kommer koldioxidutsläppen att öka, då människor tvingas till andra färdmedel än tåg när de ska hälsa på nära och kära på andra sidan Sverige. Att ta bort en såpass viktig tågsträckning påverkar även turismnäring, företagsresor och privat resande negativt. För att hela Sverige ska leva, behövs det tågtrafik som kopplar ihop norr och söder. Rädda nattågen mellan norra Sverige och Göteborg! Källor: 1. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/nattagen-fran-goteborg-till-norrland-laggs-ner

Hälsa, miljö och klimat är i fara när förnybart organiskt material från nu levande växter, djur och mikroorganismer behandlas med ohållbara metoder. Processer med höga temperaturer dödar allt levande och skapar föroreningar som skadar hälsa, miljö och klimat. Växtnäringsämnen går förlorade som kostsamma utsläpp och saknas på odlade marker. Det medför onödiga kostnader för lantbrukare som måste köpa importerade mineralgödsel. Vid produktion av biogas och biogödsel i lokala högteknologiska anläggningar påverkas positivt 10 av 17 hållbarhetsmålen i Agenda 2030 direkt och övriga indirekt. EXEMPEL: I blandning av mat-, toalett- och växtavfall från 10 000 invånare finns bioenergi och växtnäring. Biogasens ca 9 GWh bör omvandlas lokalt till el och värme/kyla. I biogödsel finns växtnäringsämnen kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) av värde minst 644 000 SEK/år. Organisk kol i biogödsel som läggs i marken motsvarar mellan 1 000 och 1 500 ton CO2/år. Värdet av övriga växtnäringsämnen, av ökad biologisk mångfald och av övriga ekosystemtjänster bör räknas fram. Mer information på www.biotransform.eu.