Ragunda municipality has long distances and limited travel options. Today, many residents are completely dependent on cars or buses, which makes everyday life vulnerable – especially in winter when road conditions are difficult or traffic is disrupted. The railway that passes through the municipality is already in operation and is used daily for freight traffic. In the long term, also enabling passenger train traffic could strengthen accessibility, increase safety in the transport system and give more residents an alternative for travel to work, study, healthcare and public services. The issue is also important from a long-term perspective. In order for Ragunda to be able to retain and attract residents and businesses, a functioning and robust infrastructure is required. Keeping the issue of passenger train traffic alive in planning and dialogue at an early stage increases the possibility of acting if conditions change in the future.

Angående förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola: Barn- och skolnämndens förslag om avveckling av Vigelsjö gårds förskola väcker allvarliga frågor kring hur Norrtälje kommun lever upp till sina skyldigheter enligt Barnkonventionen, Skollagen och Läroplanen för förskolan (Lpfö 18). Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa ska vara en primär utgångspunkt vid alla beslut som rör barn (artikel 3). Vidare har varje barn rätt till utveckling, hälsa och utbildning som tar hänsyn till individuella behov (artiklarna 6, 23 och 28). Dessa principer är även tydligt införlivade i Skollagen. Det föreslagna beslutet motiveras med att en avveckling skulle skapa bättre pedagogiska förutsättningar och arbetsmiljö. Samtidigt saknas dokumenterad utredning som visar att den pedagogiska verksamheten eller arbetsmiljön vid Vigelsjö gårds förskola brister. Avsaknaden av en barnkonsekvensanalys strider mot kommunens ansvar att säkerställa att beslut fattas på saklig grund och med barnets bästa i fokus. Enligt Skollagen (1 kap. 4–5 §§) ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt anpassas efter barns olika förutsättningar. Likvärdig utbildning innebär inte likformighet, utan att varje barn ges förutsättningar att lyckas utifrån sina behov (1 kap. 9 §). För många barn, särskilt barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller hög känslighet för stora och röriga miljöer, är små barngrupper, kontinuitet i personal och lugna lärmiljöer avgörande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 18) betonar vikten av trygghet, omsorg, kontinuitet och anpassade lärmiljöer samt att barn i behov av särskilt stöd ska ges det stöd som deras situation kräver. Vigelsjö gårds förskola uppfyller i dag dessa kriterier genom sin begränsade storlek, stabila personalgrupp och sin pedagogiska miljö med nära tillgång till natur, vilket också ligger i linje med läroplanens skrivningar om utemiljöns betydelse för barns hälsa och lärande. En avveckling av Vigelsjö gårds förskola innebär i praktiken att dessa barn, som behöver en miljö utan buller från trafik och kringliggande verksamheter, placeras i större förskolor där man redan har utmaningar med barngruppernas storlek, personaltäthet och -omsättning samt icke ändamålsenliga lokaler. Detta riskerar att försämra både kvalitet och arbetsmiljö i flera förskolor samtidigt, vilket strider mot Skollagens krav på trygghet och en god utbildningsmiljö (8 kap. 2–3 §§). Det är även av vikt att beakta Barnkonventionens artikel 12, som fastslår barns rätt att komma till tals i frågor som rör dem. Barnens perspektiv och upplevelser inför ett eventuellt byte från nuvarande verksamhet har inte presenterats som en faktor man tagit i beaktande under processen med förslaget. Mot bakgrund av ovanstående uppmanas Barn- och skolnämnden att: 1. avstå från beslut om avveckling tills en grundlig barnkonsekvensanalys genomförts, 2. redovisa hur förslaget är förenligt med Barnkonventionen, Skollagen och Lpfö 18, samt 3. säkerställa att kommunen även fortsättningsvis kan erbjuda reella alternativ inom förskolan för barn med olika behov. Beslut som rör förskoleverksamhet får inte reduceras till att enbart innefatta ekonomiska överväganden. Kommunen har ett lagstadgat ansvar att säkerställa barns rätt till trygghet, utveckling och likvärdig utbildning.

Linbanan byggdes som en skidlift 1966. Runt millennieskiftet startades Nuolja Offpist, vilket har inneburit en helt unik möjlighet till liftburen offpistskidåkning inom ett lavinsäkrat och bevakat område. Inget liknande finns på annan plats i Sverige. Nuolja Offpist har blivit en kultursymbol, en plats som är avskalad, anspråkslös och inte gör sig till för någon. Skidområdet har ökat tillgängligheten av offpist-skidåkning i säkrad lavinterräng för allmänheten, men också varit otroligt viktigt för lokalbefolkningen. Nuolja Offpist har också varit ett hållbart och lokalt förankrat alternativ till heli-skiing, med mindre buller, lägre utsläpp och begränsad påverkan på djur och natur. Skidåkare har samlats på samma ställe istället för att spridas ut över fjället, samtidigt som daglig lavinsäkring med skidpatrull innebär att “ski cuts” kan utföras istället för att använda sprängämnen. Tidigare perioder när skidområdet varit stängt har heli-skiing ökat drastiskt.  STFs beslut att lägga ner skidområdet (sluta lavinsäkra, inte ha en anställd skidpatrull och att stänga linbanan för skidåkning) strider mot alla av STFs fyra riktlinjer och prioriterar internationell, flygburen norrskensturism över den småskaliga, lokala och hållbara turismen. Namnändringarna genom åren av toppstugan skildrar tydligt denna omprioritering: från “bergstation” till “Panorama Café” och slutligen till det nuvarande namnet “Aurora Sky Station”. Att verksamheten läggs ned anges bero på bristande lönsamhet och intresse. Men skidområdet har varit mycket dåligt marknadsfört och alternativa driftlösningar har inte utretts tillräckligt. Platsen förtjänar en annan inställning, med långsiktighet som sträcker sig förbi trender och snabba besparingar och ett ansvarstagande som prioriterar säkerhet och en stark lokal närvaro. Vi har försökt att få tydliga svar från STFs rikskansli utan framgång.

Stoppa de stora barngrupperna – ge våra barn trygghet och fler pedagoger! Trosa kommun hävdar att pga demografi samt ekonomi så skulle 3 förskolor stängas... detta har i praktiken lett till att fler barn trängs ihop på färre förskolor. Detta har resulterat i att Trosa kommuns förskolor bryter mot de flesta av skolverkets riktvärden och barnens trygget, rättigheter och behov nu inte uppfylls. Likaså är arbetsmiljön för våra pedagoger under all kritik. Vi som skriver under reagerar starkt på den utveckling vi ser i Trosa kommuns förskolor. Barngrupperna har blivit så stora att barnens trygghet, lärande och välmående riskeras varje dag. I vissa grupper är det fler barn än Skolverkets riktmärken tillåter, och ofta finns för få pedagoger för att skapa en lugn och trygg miljö. När barngrupper slås ihop, när vikarier ersätter fasta pedagoger och när personalen går på knäna drabbas barnen hårdast. Många är små. De behöver stabila relationer, närvarande vuxna och en miljö där de kan leka, utvecklas och känna sig trygga. Vi accepterar inte: • stökiga och stressiga miljöer • för många barn på samma yta • för få utbildade pedagoger • otrygghet och bristande kontinuitet Barnen förtjänar bättre. Pedagogerna förtjänar bättre. Trosa förtjänar bättre. För mer ingående information samt siffror från skolverkets riktvärden m.m. kan läsas nedan ___________________________________________________________________ Mer ingående information med siffror 1. Barngrupperna överskrider Skolverkets riktmärken 1. Skolverket anger tydliga riktmärken för vad som anses vara trygga och utvecklingsmässigt lämpliga gruppstorlekar: 1. 12 barn i grupper med yngre barn (1–3 år) 2. 15 barn i grupper med äldre barn (3–5 år) 2. I flera av Trosa kommuns förskolor har grupper nu 10–50 % fler barn än riktmärkena, ibland med ännu fler barn när avdelningar slås ihop på grund av personalbrist. Detta ökar risken för stress, konflikter, otrygghet och sämre förutsättningar för lärande. 3. Skolverket är tydliga: stora barngrupper påverkar både barns trygghet och personalens arbetsmiljö negativt. 2. För låg personaltäthet strider mot nationella rekommendationer  1. Skolverket rekommenderar dessutom att bemanningen bör ligga runt: • 1 pedagog per 5 barn i grupper med yngre barn • 1 pedagog per 6–7 barn i grupper med äldre barn 2. När grupper slås ihop och fasta pedagoger ersätts av vikarier eller lämnas utan ersättning, hamnar bemanningen i praktiken ofta betydligt sämre än dessa nivåer. Det innebär att barn inte får tillräcklig vuxennärvaro, att pedagogerna tvingas prioritera “akuta behov” framför pedagogiskt arbete, och att kvaliteten sjunker oavsett personalens kompetens och engagemang. 3. Stökiga och otrygga miljöer påverkar både barn och personal 1. När många barn vistas på samma yta, särskilt om personalgruppen är ny eller varierande, ökar risken för: 1. hög ljudnivå och stress 2. Konflikter och oro 3. Olyckor (min son hade rymt utanför staketet en dag, aldrig hänt tidigare. Vad hade hänt om inte ett annat barn sagt till, vart var pedagogerna?) 4. Att barn inte blir sedda eller hörda 5. Att trygghet och relationer bryts när personal byts ut 2. Det är inte en arbetsmiljö som någon pedagog vill eller kan arbeta långsiktigt i, och det är inte en miljö där små barn kan utvecklas tryggt. 4. Förskolan ska utgå från barnens bästa – inte anpassas till nedskärningar Skollagen kräver att utbildningen ska vara trygg, likvärdig och utformas så att varje barn får det stöd det behöver.  När barngrupperna blir för stora och personalstyrkan för liten blir detta omöjligt, oavsett hur professionell personalen är.

I Hässleholm finns något unikt Hörselförskolan Syrsan, en del av Silviaskolan, har under lång tid byggt upp en verksamhet med djup kunskap och stor erfarenhet inom hörselpedagogik. Verksamheten leds av en rektor med specialiserad hörselkompetens, och här får barn med nedsatt hörsel det stöd de behöver i rätt tid och på rätt sätt. Nu har Hässleholms kommun beslutat att Syrsan inte längre ska tillhöra Silviaskolan. Vi föräldrar menar att detta riskerar att få allvarliga konsekvenser för barnens utveckling, av flera skäl: Tidigt stöd är avgörande Barn med nedsatt hörsel behöver tidiga insatser för att utveckla språk, samspel och trygghet. Utan rätt stöd i förskoleåldern riskerar barnen en försenad språkutveckling som kan påverka både skolgång och välmående. Expertis riskerar att gå förlorad Syrsan och Silviaskolan har tillsammans byggt upp en helhet av kunskap och erfarenhet som är mycket ovanlig. Om verksamheten delas upp försvagas stödet till de barn som är i störst behov av särskild pedagogik för sin språkliga och sociala utveckling. Barnen har rätt till specialiserad kompetens Forskning visar att barn med hörselnedsättning behöver rätt pedagogiskt stöd, en anpassad miljö och tillgång till teckenspråk. En ny ledning utan hörselspecifik kompetens kan enligt vår mening inte säkerställa den omsorg och det stöd som barnen har rätt till enligt skollagen.

Brukets förskola är och har alltid varit en väldigt omtyckt förskola. De har en fantastisk högkvalitativ pedagogisk verksamhet, en otrolig utemiljö med skogsdunge som skuggar dygnets varmaste timmar på sommarhalvåret, kuperad gård som ger barnen motorisk utveckling, nära till skog och andra fina naturmiljöer i ett lugnt område långt från trafikerade vägar. Pedagogerna är de bästa tänkbara och bedriver ett fantastiskt arbete! De besöker skogen och biblioteket varje vecka och har många givande och utvecklande aktiviteter för barnen. Det finns ingen bättre förskola! Bevara Brukets förskola som är så bra på så många olika sätt och så omtyckt i Kramfors!

4H-gården ger en närhet till det lantliga i staden. Den ger barn en plats där ansvar känns på riktigt, där vardagen får andas och där relationer till djur och vuxna byggs utan krav på perfekta prestationer.  Att låta 4H-gården vara kvar är ett strategiskt beslut för framtiden.  Det ger en attraktiv, fungerande stadsdel och skapar en livsviktig miljö för våra barn som behöver mer än klassrum och skärmar för att må bra. Skriv under du också och hjälp oss se till att politikerna tar rätt beslut! 

Namninsamling mot nedläggning av allmän linje på Folkhögskolan i Lycksele och i Vindeln. Hela landet ska leva och hela landet ska ha lika tillgång till välfärd och utbildning! Varför är det dem längst ner som ofta får stå tillbaka när det ska prioriteras om? Jag kommer att spara namnen i min mobil och sedan skicka namnen till Västerbottens region 31 december. Efter det raderar jag samtliga personuppgifter, jag följer självklart GDPR.  Jag heter Stina Fjellström och ni når mig på [email protected]  eller 0730975183. Tack för ditt stöd! 

Att ta ifrån barnen sin trygghet i vardagen och splittra deras relationer till kompisar och pedagoger är en stor grej som vi anser  behöver undvikas. Att det dessutom blir mindre barngrupper gör att barnen får mer tid med pedagogerna, skapar mindre stress och mer trygga barn. Vi vill hävda till Barnkonventionens principer artikel 3: Barnens bästa ska Alltid beaktas. Vid alla beslut som rör barn – från politiska beslut till enskilda myndighetsärenden – ska barnets bästa vara en avgörande och vägledande princip.

Kulturvärd är deras yrkestitel i Agora Café men de är de första man träffar när man har ärende i lokalen.  De är ansiktet utåt som välkomnar med ett leende och som gör reklam för events, hjälper de som vill boka lokaler för studier eller musikskapande, tillhandahåller biljetter och hoppar in för att hjälpa till med det tekniska. De har den språkliga och kulturella kompetensen som behövs i Skäggetorp eftersom majoriteten av de som bor här inte har svenska som modersmål.  Sedan har de det som man inte kan köpa för pengar, nämligen passionen för vad de gör och lokalkännedom. De löser eventuella konflikter, tröstar barn och ser till att äldre seniorer känner sig sedda där många endast har Agorafiket som sin mötesplats där de kan träffa andra från flera generationer.  Utan dem befarar vi att cafét kommer att drabbas av sämre öppetider, om det ens kommer att finnas kvar. Vi vet att den service som vi får som bor i Skäggetorp eller verkar på Agora kommer även drabbas av ett helt annat bemötande än det vi är vana vid. Det kommer även drabba våra möjligheter att anordna events eftersom det kommer öka otryggheten och riskera att dessa events helt enkelt inte blir av. Det kommer också skapa en onödig belastning på övrig personal på Agora.  Utan Agora Cafés personal kommer vi förlora tilltron, känslan av trygghet och det kommer att garanterat minska besöken till Agora och öka otryggheten. Kommunens medborgarlöfte för området riskeras med detta beslut så det enda rätta och riktiga är att låta dem vara kvar!

Arbetslösa förtjänar trygghet, inte sänkta ersättningar! Vi protesterar mot regeringens nya regler som sänker ersättningsnivåerna för deltagare i Arbetsförmedlingens program. Dessa regler innebär att människor som redan har begränsad ekonomisk trygghet får ännu mindre att leva på. Det är märkligt och orättvist att systemet verkar uppmuntra de som redan har gott om pengar genom att ge ännu mer, medan de som redan har lite ekonomiskt stöd får mindre ersättning när de försöker göra rätt för sig och delta i arbetsmarknadsprogram. Resultatet blir lägre ersättning och sämre ekonomiskt skydd för de som redan har begränsade resurser. Detta drabbar både arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadsprogram och leder till ökad ekonomisk utsatthet och stress. Forskning visar att det inte finns ett klart och generellt samband mellan lägre ersättningsnivåer och lägre arbetslöshet. Internationella jämförelser visar att länder med höga ersättningar kan ha bland de lägsta arbetslösheterna (dagensarena.se). Dessutom visar studier att sänkta ersättningsnivåer kan få allvarliga hälsoeffekter. En svensk studie från 2006–2010 visade att försämrad arbetslöshetsersättning korrelerade med ökad ekonomisk stress och fler sjukhusinläggningar relaterade till psykisk ohälsa och alkoholproblem (BMC Public Health, 2022). Det är alltså både orättvist och riskfyllt att sänka ersättningen – inte bara för ekonomin, utan även för människors hälsa. Uppmaning: Skriv under om du också vill att människor som deltar i arbetsmarknadsprogram ska ha en rimlig och trygg ersättning. Tillsammans kan vi visa regeringen att dessa regler måste ändras.

Den pågående utvecklingen påverkar inte bara våra plånböcker – den hotar människors trygghet, hälsa och välmående. I en tid då inflationen har sjunkit och hushållens ekonomi redan pressas av höga räntor, ökade matkostnader och elpriser, riskerar ytterligare hyreshöjningar att slå hårt mot vanliga familjer, ensamstående och pensionärer. Många kommer helt enkelt inte att ha råd att bo kvar. Samtidigt leder den bristande fastighetsskötseln till kalla lägenheter, fukt, dålig ventilation och problem med mögel – faktorer som direkt påverkar hälsa och livskvalitet. Ett hem ska vara en trygg plats, inte en källa till stress, oro och ekonomisk utsatthet. Det är därför avgörande att vi gemensamt sätter stopp för orimliga hyreshöjningar och kräver att hyresvärdar tar sitt ansvar för både boendestandard och människors välbefinnande.