Jag vill härmed framföra en stark uppmaning om att det behövs en förändring i hanteringen av ärenden som rör individer som har etablerat sig i Sverige och bidrar till samhället på ett positivt sätt. Det är ett allvarligt problem när personer som har byggt upp ett liv här, som har arbete, familj och sociala nätverk, blir utvisade på grund av beslut som inte reflekterar deras faktiska bidrag till samhället. Många av dessa individer har levt och verkat i Sverige under lång tid. De betalar skatt, arbetar i viktiga samhällsfunktioner, och är aktiva medborgare. De skapar inte bara värde för sig själva och sina familjer utan även för Sverige som nation. Att utvisa dessa människor innebär inte bara en personlig tragedi för dem, utan det är också ett enormt slöseri med den kompetens och de resurser som de har investerat i att bygga upp här. Vi måste skapa ett system där de som verkligen vill bidra till samhället och har visat att de är engagerade och ansvarstagande, får möjlighet att fortsätta sin resa här i Sverige. Det måste vara en balans mellan att följa lagar och regler, men också att förstå och erkänna de mänskliga aspekterna i dessa beslut. Tack för er tid och ert engagemang. Med vänliga hälsningar, Tilda Andersson

För 10 år sedan hade Musikhjälpen temat "Ingen ska behöva fly undan klimatet" och vi fick då se och lära oss om de förödande konsekvenser som klimatförändringarna redan då hade för en stor del av jordens befolkning samt fick möjligheten att bidra till att hjälpa dessa människor.   De senaste 10 åren har klimatförändringarna accelererat. Värmerekord har slagits år efter år och flera extremväderhändelser har ägt rum. Översvämningarna i  Spanien där över 200 personer omkom och cyklonen chido som ödelagt ögruppen Mayotte är bara ett par exempel. Även här i Sverige börjar vi se klimatförändringarnas konsekvenser och forskare gick för några månader ut och varnade för att golfströmmen potentiellt kan komma att kollapsa på grund av smältande isar. Något som skulle kunna få katastrofala följder för livet i norden. År 2024 bedöms bli det första året som passerar 1,5 graders global uppvärmning och och forskare varnar för att vi  i nuvarande utsläppstakt passerar 3 graders uppvärmning innan århundradet är slut med katastrofala konsekvenser för möjligheterna till liv på stora delar av planeten. Klimatkrisen är här och kommer vara en stor del av våra barn och barnbarns liv om vi inte gör allt vad vi kan för att skydda dom nu.  Men vi har fortfarande chansen att agera om vi gör det nu. Musikhjälpen har en unik möjlighet att informera och engagera svenska folket om hotet som klimatförändringarna utgör men även lösningarna. Vi har sett otaliga exempel på att tillsammans kan vi göra skillnad genom att gå samman och bidra, ställa om samt genom att påverka våra beslutsfattare.  Tillsammans kan vi göra skillnad för människor här och nu samt för våra barn och barnbarn runt om i världen. För ingen ska behöva fly undan klimatet, varken nu eller i framtiden.   Musikhjälpen för barnens rätt till en levande planet, vad säger ni?

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

En liten flicka gråter sig till sömns och saknar sin mamma. Det är grymt och inhumant att skilja barn och föräldrar åt på det här sättet. Ruddys vittnesmål under asylutredningen har förvrängts av Migrationsverket, och en modig kvinna, en visselblåsare, har felaktigt pekats ut som ansvarig för handlingar hon själv inte har haft makt att påverka. Tror du på rättsstaten och att alla människor har rätt att få sitt fall prövat på ett rättssäkert sätt? Skriv då under den här namninsamlingen. 

LIDL är ett företag som inte bara säljer israeliska produkter till exempel blöjor och våtservetter från Lupilu men även felmarkerar dessa för att undvika att konsumenter ska kunna bojkotta deras varor. Morocco World News rapporterade 2023 att "video documents the customer showing avocado products labeled as 'from Morocco'. Upon inspecting the box, the label shows that the product is actually from Israel". Som konsumenter måste vi stå upp för vår rätt att ha tillgång till fullständig information när vi ska handla. Människorättsorganisationen Amnesty International har slagit fast att Israel begår ett folkmord mot den palestinska befolkningen. Vi kan inte med gott samvete handla våtservetter med bilder på leende småbarn samtidigt som tiotusentals barn lider under brinnande krig. Gå med i vår kampanj och få LIDL att sluta sälja varor producerade i en folkmordsstat. Källförteckning: Morocco Wolrd News BDS Belfast Amnesty International

För att folk ska kunna bo kvar i sina hem! 

Mariams utvisningsbeslut har överklagats till domstol. Vi anser att Mariams långa tid här och starka anknytning inte beaktats ordentligt. Inte heller hennes oro och ångest inför framtiden har beaktats tillräckligt. Snälla, hjälp till att dela detta vidare!

En tvångsutvisning kan strida emot individens rättigheter enligt konventioner som Europakonventionen eller FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Att utsättas för tortyr eller omänsklig behandling i sitt hemland är förbjudet enligt dessa konventioner. Genom en tvångsutvisning kan man aldrig säkerställa att någon inte kommer att utsättas för det.  barn och unga som byggt en anknytning till samhället kan drabbas väldigt hårt av en tvångsutvisning. Det finns forskning på att det kan ha långsiktiga negativa effekter på deras psykiska och fysiska mående.   Enligt dem juridiska aspekterna så finns det en lagstiftning i många länder  där beslut om utvisning ska göras med ett noggrant beaktande av en individs rättsliga situation.  Oftast finns det möjlighet till att överklaga eller pröva beslutet i en domstol. En del personer plockas ifrån gatan och sitter bara någon vecka i förvar innan de sitter på ett flygplan där dem kommer att tvångsutvisas. Det uppfattas som ett väldigt orättvist beslut i vissa av fallen. 

Genom att stå upp för elevers rätt till mobiltelefon i skolan ser du till att alla elever får en trygg skoldag, utan oro och med bra kommunikation inom skolan och mellan elever. Att inte göra det ignorerar hur läget i skolan är idag. Mobilen spelar inte bara en viktigare roll i ungdomars privatliv, utan även i skolan. Tiderna har ändrats, och så måste våran synpunkt på mobiler. De är inte distraktion, utan ett verktyg. 

Rätt till priv-och familjeliv 

Det handlar om ett barn, ett barn som är född i Sverige - Gelila är viktig!  Sverige har bestämt att invandringen ska minska, men det enda man gör är en enkel rensning för statistikens skull. Migrationspolitiken måste förändras!   It's about a child, a child who was born in Sweden - Gelila is important!   Sweden has decided that immigration will decrease, but the only thing they are doing is a simple purge for the sake of statistics.  Migration policy must change! 

Följande citat är vittnesmål från undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom högspecialiserad vård på ett sjukhus i Stockholms län. Genom att lyssna till dessa blir det tydligt hur omfattande problemen är.  "Jag har arbetat treskift i nästan hela mitt yrkesliv, och jag har aldrig varit så trött som jag är nu sedan de nya schemareglerna infördes. Aldrig tid för återhämtning. Personligen lägger jag ju gärna kväll, dag, kväll, dag. Då får jag vila mellan dag- till kvällspasset och dessutom kontinuitet med patienterna." - SSK "Jag har nog aldrig varit så trött som jag är nu, sedan dom nya schemareglerna infördes... och tänk på alla som har småbarn, när träffar dom sina barn?"  - USK  "Aldrig känt mig så trött. Känner mig deprimerad på grund av arbetstiderna." - USK "För att få ihop mina timmar måste jag schemalägga så att jag börjar redan klockan 12 när jag jobbar kväll. Till det vill jag säga att jag avskyr att börja klockan 12 men ser inte att jag har något annat val. Dessutom har passbyten blivit svårare. Ibland händer det saker i livet som gör att man behöver vara ledig en dag alternativt byta pass från dag till kväll. Det är nu nästan omöjligt på grund av schemareglerna. Det betyder att jag missar att gå på kalas, delta i olika evenemang, gå på middagar och så vidare. Jag känner mig oerhört begränsad över att inte kunna få bestämma mer över min egen arbetstid, JAG vet bäst SJÄLV hur jag bör arbeta för att må bra." - SSK "Jag tycker att man blir tröttare efter de nya schemareglerna och det känns som att man jobbar fler timmar än tidigare. Dom påverkar också mitt privatliv på ett negativt sätt. Jag har inte tid lägre att träffa mina barn eller träna som tidigare." - USK "Arbetstiderna för personer inom vårdyrken var redan innan denna arbetstidsregel infördes väldigt begränsande. Små möjligheter till att styra när du vill börja eller sluta ditt arbetspass och inga möjligheter till distansarbete försvårar att få ihop familjelivet. Detta är nu ännu svårare efter införandet av 11-timmars dygnsvila. " - SSK "Var ska jag börja? Jag hinner sällan träffa min sambo, hund eller annan familj/vänner. När jag väl är hemma är jag ofta så pass trött att jag helst inte vill göra någonting alls utom att vila." - USK "Mitt familjeliv lider oerhört. Jag kan inte vara med på mina barns träningar, uppvisningar eller tävlingar för jag näst intill alltid arbetar. Det är inte möjligt att byta pass. Vi överväger att dra ner på barnens träningar för att få ihop familjelivet sedan dygnsvilan infördes. Jag är rädd att det ska riskera att barnen hamnar i dåligt sällskap och mindre aktiva. Utöver detta känner jag en stor stress och ett dåligt samvete över att inte ha tid att vara hemma med min familj" - SSK "Ibland blir man satt att arbeta kväll och natt så många pass per vecka att det känns som om mina barn inte kommer känna igen mig. Överväger att bytas bana helt på grund av dessa regler från högre instanser som anser sig veta vad som är bäst för andra människor" - SSK "Tidigare gymmade jag flertalet gånger i veckan. Det känner jag att jag inte har tid för numera. Eller det blir snarare bort prioriterat, som så mycket annat. Försöker få ihop allt på min lediga tid men det är svårt. Eller så är jag för trött." - USK "Jag jobbar mycket kvällar på grund av att många undersköterskor på vår avdelning, efter den nya arbetstidslagen, endast vill jobba förmiddagar. Det är ju ingen som vill jobba kväll när man sen ska gå på ledighet. Därför blir det ibland att jobbar bara kvällspass 3 veckor i sträck." - USK "Innan den nya arbetstidslagen kom kunde vi avsluta med ett förmiddagspass innan ledighet och börja efter ledighet med kvällspass. Då blev ledigheten förlängd och man fick mer tid för återhämtning. Det är inte längre möjligt på grund av de nya reglerna." - USK "Byten av pass blir nästan aldrig godkända på grund av de nya schemareglerna, så ibland känns det inte ens värt att försöka. Därför kan jag mer sällan vara med på olika privata tillställningar eller gå på läkarbesök." - USK "Personligen tycker jag, precis som många andra, att det är svårt med byte av pass med varandra och det är svårt att få till ett bra schema. Jag har mindre kontroll över mitt privatliv och jag missar saker som familjemiddagar och träningspass jag gärna vill gå på. Det är helt enkelt jobbet som styr det mesta. För några år sedan pratade man om hur vi ska blir en mer attraktiv arbetsgivare, definitivt inte med de reglerna som gäller nu. Jag är en av de som gillar att jobbar kväll och dag efter varandra. Mer flexibilitet i schema tack!" - SSK "För mig som jobbar med att schemalägga kan jag säga att korrigering av schema har blivit betydligt svårare. Till exempel, när man täckt luckor och därefter gör en slutgiltig kontroll så är det ofta fel på veckovilan. Då behöver jag ta bort pass, vilket skapar nya luckor och pass jag inte vet var jag ska lägga in dom. Dessutom är det idag så gott som omöjligt att få till pass-byten i ett fastställt schema - som är efter en anställds önskemål. Arbetsgivaren kan dock genomföra dessa byten oavsett. Detta har skapat missnöje hos personalgruppen som märks tydligt för mig som jobbar med schemaläggning." - USK/Admin