Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger. SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu. Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest. Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek. Källor: Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18). Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18). Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20). Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20). Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20). Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).

Deklarationen om urfolksrättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån, och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för de själva och deras samhällen. Urfolket samerna måste därmed få råda över gruvplanerna i Gállok/Kallak. Laponias status som världsarv hotas. Om infrastukturen byggs ut till Gállok blir med tiden också Jokkmokk Mining District verklighet. Det är är gruvnäringens önskedröm. Också den titan- och järnmalmsgruva som Beowulf Mining 2006 först skaffade undersökningstillstånd för, på berget Ruotevare, inne i världsarvet Laponia norr om Kvikkjokk, kommer då exploateras och Laponias status som världsarv upphävs. Renskötseln i området spolieras. Människorna i byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, fördrivs om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer sprängs bort. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade kontinuitetsskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun blir förstört. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna lär hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar nedströms med i översvämningen. En ekologisk och humanitär katastrof. Luftkvalitén för Jokkmokks kommun kommer dramatiskt att försämras. I den förhärskande västliga vinden sprids fina dammpartiklar två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. Utsläppen av klimatgaser ökar markant. Mineraler är ändliga resurser. Det är synnerligen kortsynt och egoistiskt att de generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna. Med vänliga hälsningar Tor Tuorda, talesperson nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Sedan 2016 har portot på ett vanligt brev ökat med 100% (från 6:50 kr till 18 kr från 1 januari 2024). Samtidigt har servicen blivit sämre och breven delas ut varannan dag i hela landet (om man har tur). Det betyder att något viktigt som ska skickas med vändande post kan ta en vecka. Det betyder att veckotidningar kan komma veckan efter. Det betyder att vi har ett opålitligt postsystem. Många använder andra kommunikationssätt än brev numera, men brev är fortfarande ett bra alternativ för att nå människor. Det är oberoende av plattformar och massövervakning. Det är dessutom trevligt att få ett vykort eller ett brev i brevlådan. Postnord AB bör därför läggas ner och Postverket upprättas. Ett statligt verk kan ta intäkterna från paket och täcka upp för breven exempelvis. Det finns inga krav på vinst, utan bara krav på att viktig samhällsservice ska fungera.

Vi är många som tycker att det är rena stölden att - genom ombildningar - sälja allmännyttiga hyreslägenheter, som alla vi göteborgare tillsammans äger och förvaltar. Dessa ska nu INTE få säljas till några få som i sin tur kan sälja dem vidare och kamma hem personlig vinst. Vi kommer ALDRIG att kunna ersätta dessa hyresrätter som nu försvinner. På nittiotalet såldes stora delar av Göteborgs allmännyttiga hyresfastigheter ut. Det rörde sig både om försäljning till privata fastighetsbolag, (som i sin tur har misskött och sålt dem vidare i flera led) och hyresrätter som ombildats till bostadsrätter. Eftersom produktionen av nya hyresrätter i stort sett legat stilla sedan tidigt nittiotal och ända fram tills nu så har det skapats ett stort underskott. Förutom de utmaningar som bostadsbrist skapar för den enskilde så drabbas även offentlig och privat verksamhet som inte kan få tag på rätt kompetens på grund av att människor som vill söka dessa jobb inte hittar lediga hyresrätter inom rimlig tid i hela göteborgsområdet. Minsta kötid på Boplats är fem år, och upp till elva år för centrala lägen. Vi ska inte glömma att Göteborg även är en universitetsstad och studenter som inte hittar bostad på studieorten har svårt att få någon studiero. ________________________________________________________ 👉 I Göteborg har man under perioden 2000 – 2020: Ombildat 15 157 hyreslägenheter byggt 16 637 nya hyresrätter (av dessa är c:a 4000 specialbostäder, och räknar vi bort dessa är antalet nybyggda hyresrätter endast 12 637) Dvs hyresbeståndet har MINSKAT med c:a 2500 hyresrätter under den 20-åriga perioden! ___________________________________________________ 👉 För att ta ett exempel på hyr dyr nybyggnation är kan vi nämna att den förhandlade hyran för en nybyggd liten 3:a på ca 67 kvm (OBS! Ej lyxbygge utan en helt vanlig hyresrätt) som Göteborgs största allmännyttiga bostadsbolag har byggt bredvid spåret vid Frölunda Torg är ca 13 000 kr/månad. Så, NEJ, argumentet att man ersätter ombildningar med nybyggnation håller INTE!!! Varken låginkomsttagare, sjukskrivna, studenter, arbetssökande eller pensionärer har råd med dessa hyror. ________________________________________________________ 👉 Hur mycket har befolkningen i Göteborg ökat de senaste tjugo åren? För att ta ett exempel är antalet barn som har fötts sedan millennieskiftet i Göteborg som redan fyllt 18 är idag utan tvekan mer än 20 000. Hur många av dessa unga vuxna hade inte gärna velat kunna flytta hemifrån och ha en egen hyresrätt att bo i? ________________________________________________________ 👉 Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter minskar det totala antalet hyresrätter vilket kommer att försvåra våldsutsatta kvinnors möjlighet att lämna destruktiva och till och med livsfarliga förhållanden. Här kan alltså skillnaden mellan liv och död vara en vecka, inte fem års väntetid i Boplats kö. ________________________________________________________ 👉 Även de som äger sitt boende kan någon gång under livets lopp, på grund av oförutsedda händelser (till exempel skilsmässa, ha behov av att snabbt flytta till en hyresrätt. Med tanke på att minsta antal ködagar är fem år, hur ska man då inom rimlig tid kunna hitta en lägenhet?) ________________________________________________________ Hjälp oss att stoppa ombildningar genom att skriva under, dela och be dina vänner och bekanta och grannar skriva under namninsamlingen, och viktigast av allt, kom till Gustav Adolfs Torg senast kl.17 protestdagen den 28 oktober I Facebookgruppen Stoppa utförsäljningen av allmännyttan i Göteborg finns mer information att ta del av. Här är länken: https://www.facebook.com/groups/897653184471934/ Vi som är initiativtagare till namninsamlingen och Facebookgruppen är den ideella föreningen Alla ska kunna bo kvar Bostaden är en mänsklig rättighet, inte en handelsvara!

Länkar till vidare information: 1. https://www.peta.org/issues/ 2. https://nutritionfacts.org/topics/animal-protein/ 3. https://www.plantbasednews.org/lifestyle/-china-boycotts-salmon-linked-covid-19-outbreak?fbclid=IwAR0mIUfJb_3lSVNk73r2verxkmxJToguiMn-uFMyjU7NnWQlKBgHaOVNZ3w 4. https://www.milliondollarvegan.com/time-to-meat-tax-for-our-planet-animals-health/?fbclid=IwAR2IvQOrqO1Ayqs5tKed9phlGFZ2AU8znBEzOe9B18ezRAAlTRvszXDNbIA 5. https://vegnews.com/2022/4/online-toolkit-animal-farmers-plants 6. https://www.foodingredientsfirst.com/news/european-parliament-to-discuss-potential-sustainability-charge-for-meat-as-new-report-urges-price-hikes-by-2022.html?fbclid=IwAR1erVluFxoIXK4HJr11BSvsJV_NDaDJanYO6w8NTU1MqK3w5JT1u11UPW8 7. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/elisabeth-svantesson/ (bildkälla) 8. https://www.who.int/

Låt oss vara med och göra vår röst hörd för att skapa ett vänligare mindre hänsynslöst trafikklimat i Stockholm. Ett trafikklimat där vi inte riskerar att skadas helt i onödan av människors framfart på ett oreglerat, ogenomtänkt s.k. Nytt trafikslag. Det skapar osäkerhet, ilska, skador och höga sjukvårdskostnader.

Enligt FN:s barnkovention skall alla beslut i första hand fattas med barnens bāsta som utgångspunkt. Barnen är experter på sin egen miljö och skall därför vara delaktiga i beslutsprocessen.

Hägersten förtätas ytterligare och förlorar ett värdefullt park- och skogsområde som lockar till lek och rörelse. Den oas där barn och unga idag kan leka, gunga, cykla, sparka boll, grilla korv, utforska naturen och röra sig fritt ska ge plats åt 10 flerbostadshus samtidigt som det planeras ytterligare 900 nya bostäder i närområdet. VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT PÅVERKA? • Skriv under denna namninsamling. • Framför dina synpunkter till beslutsfattare så snart som möjligt (se nedan). Projektansvariga: [email protected] (projektledare) [email protected] (stadsplanerare) Beslutsfattande politiker i stadsbyggnadsnämnden: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Förslag på text att skriva till beslutsfattare: Jag/vi kontaktar er med anledning av byggplanerna för Hägersten 1:1 Klubbacken och vill härmed framföra min/vår skarpa protest mot planerna. Staden planerar bygga 150-200 bostäder i Mälarhöjdens enda riktiga park. Boende i området behöver parken för lek och rörelse. Parken är också mycket välbesökt av förskolor, dagmammor och skolor i området. 450 nya planerade bostäder längs med Selmedalsvägen ökar ytterligare behovet av parken. Tillgången till allmänna ytor där barn och ungdomar kan leka och sporta spontant blir extremt dålig om parken byggs igen. En ansvarsfull stadsplanering kräver därför att byggplanerna stoppas.

Vättern är Sveriges näst största sjö och har en stor betydelse som naturvärde. Naturskyddsföreningen i Motala skriver att Vätterns kyliga vatten i kombination med vindexponerade och syresatta stränder har skapat förutsättningar för sjöns unika artsammansättning. Anläggandet av en vattenanläggning innebär bland annat användning av kemiska ämnen under byggprocessen, vilket kan komma att ha negativa konsekvenser för vattenkvaliteten i Vättern. Den biologiska mångfalden i Vättern och dess ekosystem är helt beroende av sjöns vattenkvalitet. Planförslaget innebär även att naturmark exploateras. En naturvärdesinventering har gjorts och delar av området klassas som 1 (högt naturvärde motsvarande naturreservat) och 2 (mycket högt naturvärde). Att återplantera träd som kompensationsåtgärder för nedtagning av värdefulla tallar och lövträd som asp, lönn, ek, björk och fågelbär, är inte är tillräckligt. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram, där det beskrivs att en fladdermusinventering bör göras. Visar det sig att miljön är värdefull för fladdermöss efter att planerna har godkänts, kan det bli svårare att ta hänsyn till. Naturvärden måste gå före kortsiktig ekonomisk vinst. Hjälp till att stoppa planerna på att bygga Lalandia i Motala!

Trots att planområdet omfattas av fyra riksintressen* åsidosätts dessa till nackdel för allmänheten. Flertal svar i de handlingar som rör utredningen är mycket bristfälliga och/eller framförallt överslätande, där det förefaller att lagar och föreskrifter tolkas, så att detaljplanen endast svarar till förmån för markägarens intressen med samtidig stor hänsynslöshet mot natur-och kulturvärden och det allmännas intresse för området. Hänvisning till vetenskapliga studier för evidens saknas, varken vad det gäller skötsel av naturområden eller det som man hänvisar till; "inrättandet av skyddszon". Inte heller framgår syftet med "skyddszon". Det är ofattbart att man förlitar man sig en markägares frivilliga åtagande för att ”mildra effekten”. Förutom exploatering av ett unikt område, med stor påverkan på natur och kulturlandskapet där flera rödlistade arter påträffats, borde ansvariga istället slå vakt om möjligheten att låta detta strandnära område fortsättningsvis vara orört. Stranden, med sin vackra fond av skog har omnämnts som Blekinges vackraste, b.la. via kommunens webbplats. Några presumtiva fastighetsägare, ett fåtal personer, ges här företräde att nyttja ett unikt område, istället borde ansvariga utgå från att flertalet människor fortsatt får möjlighet att ta del av, och uppleva allt det unika detta område har att erbjuda. Genom att delta i namninsamlingen hoppas vi kunna visa Sölvesborgs kommun att det finns en stark opinion emot detaljplanen. Tack för ditt stöd och välkommen till Västra Torsö! *Riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap. 1 och 4 MB, Riksintresse för det rörliga friluftslivet enligt 4 kap 2§ MB, Riksintresse för naturvården enligt 3 kap. 6§ MB (Listerlandet-Hanö NK4), Riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6§ MB (Listerlandet-Hanö FK 02).

Det är med stor förvåning och sorg som vi i nyligen nåddes av nyheten att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, planerar att fatta ett inriktningsbeslut för att inleda en försäljningsprocess av både Tensta gymnasium och Tensta Träff den 27 april. Vem som köper fastigheten, för vilka ändamål fastigheten kommer att användas och vilka verksamheter som kommer att ta plats är alltså helt ovisst i detta nu. Beslutet kommer som en chock för boende och aktiva i området och går emot de behov av en gemensam samlingslokal som vi vet stärker lokalsamhället. Vi uppmanar därför SISAB att stoppa beslutet om att sälja Tensta gymnasium och Tensta Träff. Folkets Hjulsta-Tensta BK Bussenhus Tenstamammorna Gesguud Blå Akademiker Tenstaflickorna Somaliska föräldrar- och modersmålsföreningen Hjulsta Somaliska föräldrar föreningen Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta Systrami Galdem A Talk Folkets Husby Rinkeby Folkets Hus Tensta Konsthall ABF Stockholm Ideell Kulturallians i region Stockholm Folkets Hus och Parker Imenella Mohamed, artist Meron Mangasha, författare Seluah Alsaati, författare Hashim Jama, Tenstaprofil Alexandra Pascalidou, författare och journalist Liban Guleed, socionom Samatar Abdullahi, beteendevetare Isatou Aysha Jones, entreprenör & grundare av Black lives matter Sweden Jihan Mohamed, läkare Abdukadir Ali Salad, f.d .enhetschef för Sociala insatsgruppen Taha Ali, allsvensk fotbollsspelare Örebro SK Bilal Hussein, allsvensk fotbollsspelare, AIK Sami Ibrahim, Universal Music Group Elias Durmaz, Vasalund IF Adam Id Salem, Vasalund IF Alexander Andue, Vasalund IF Jeffrey Adewale Jakob Ige, Tenstabo & Paralympisk silvermedaljör Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH, initiativtagare till Tensta Bo 2006 och KTH i Tensta arkitekturskola och f.d. tenstabo Lisa Kings, lektor i socialt arbete, Södertörns högskola Nazem Tahvilzadeh, lektor i Statsvetenskap, Malmö universitet Hanna Sahlin Lilja, doktorand, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet. Jonathan Metzger, Professor i urbana och regionala studier, KTH Sara Ferlander, Lektor i sociologi, Södertörns högskola Dominika V. Polanska, Lektor i socialt arbete, Södertörns högskola Leandro Schclarek Mulinari, lektor i kriminologi, Stockholms universitet

Två år har gått sedan januariavtalet slöts. Planerna på fri hyressättning i nyproduktion har öppnat ett nytt kapitel i svensk politik. Fri hyressättning leder till marknadshyra när hyresvärdar kan välja bort att förhandla om hyran. Men motståndet har opinionen med sig, marknadshyra saknar folkets stöd. [1] Människor är väl medvetna om att marknadshyra kommer innebära högre hyra och sämre trygghet vilket fördjupar segregationen. Marknadshyror är även ett hot mot landets pensionärer som knappt klarar hyran idag, mot kvinnor som tvingas fly en våldsam man och mot alla som vill separera. Inte minst är förslagen ett hot mot klimatpolitiken eftersom själva hyresrätten som boendeform hotas med marknadshyror. Hyresrätten är idag den mest klimatvänliga boendeformen. Trots detta pågår ett politiskt arbete som kan leda till lagstiftning om fri hyressättning. MEN NU SÄTTER VI STOPP! Hyresgäster över hela landet har gått samman i nätverk, föreningar och intresseorganisationer. Vi uppmanar alla hyresgäster, föreningslivet i bred bemärkelse, folk- och arbetarrörelsen att resa motstånd. Anslut dig till motståndet genom att skriva under vår namninsamling och därefter mejla bostadsministern. Delta sedan i våra protester på gator och torg! För att hitta till nästa planeringsmöte eller manifestation, besök oss på https://raddahyresratterna.se/2021/05/10/sa-gar-nej-till-marknadshyra-vidare/ Tillsammans ska vi stoppa hotet om marknadshyra. Källor: [1] Arbetaren, “Liberaler mest positiva till marknadshyror”. 7 sept 2018. https://www.arbetaren.se/2018/09/07/liberaler-mest-positiva-till-marknadshyror/