För att många som har verkligen har inte det pengar som ska betala så mycket pengar för kollektivtrafiken varje dag eller månad. 

Under våren har en återkommande retorik etablerats i svensk offentlighet där trauma, kronisk smärta och psykisk skada beskrivs som överdrivet, kulturellt betingat, moraliskt klandervärt eller rent av samhällsskadligt. Detta sker trots omfattande vetenskaplig evidens om trauma, neuropati och långvarig smärta – och samtidigt som patienter i Sverige systematiskt nekas adekvat behandling. Vi som undertecknar detta upprop kräver att svensk vård, förvaltning och samhällsdebatt förhåller sig till etablerad medicinsk och psykologisk kunskap – och upphör med retorik som bagatelliserar eller misstänkliggör mänskligt lidande.

Fyrverkerier orsakar varje år enormt lidande. Djur dör av skräck, hästar skenar i panik, husdjur bryter ihop av stress, vissa så svårt att deras hjärtan inte orkar mer.  Detta är inte olyckor – det är konsekvenser av något vi vet orsakar skada, men ändå tillåter. Samtidigt tvingas människor med PTSD, autism, demens och annan psykisk ohälsa leva i rädsla i sina egna hem.  För många innebär fyrverkerier panik, sömnlösa nätter och en känsla av total maktlöshet. Barn och äldre drabbas hårt, ofta i tystnad. Detta handlar inte om glädje eller tradition – det handlar om lidande som hade kunnat undvikas. Ingen ska behöva vara rädd i sitt eget hem. Inget djur ska behöva dö för några minuters underhållning. Det finns redan tryggare, tystare och mer respektfulla sätt att fira. Att förbjuda försäljning av fyrverkerier är ett nödvändigt steg för att skydda liv, trygghet och värdighet.

Jag har 14 utbildningar och har sökt 7000 jobb i mitt land Sverige. Jag har aldrig fått hjälp av socialen trots att jag ibland behövt det.  Systemet tvingar människor till fusk och brottslighet men jag har aldrig hamnat där. Jag har jobbat både obetalt och betalt i olika konstiga anställningsformer. På grund av detta är jag vid som 40 åring på väg att lämna Sverige. Sverige tappar resurser.  Det går inte att människor varken har rätt till försörjningsstöd eller a-kassa eller måste delta i arbetsmarknadens praktikprogram och förlita sig på en inkomst mellan 4000-7000. Föräldrar ska inte behöva bli försörjda av sina barn för att klara av att hyra under praktik.  Alla kommer inte att kunna få jobb när automatiseringen ökar.  Att i oändlig tid skapa fler lönejobb fungerar inte. Basinkomst handlar om att ta nästa nödvändiga steg och återinföra det meningsfulla arbetet. Meningsfullt för individ, samhälle och klimat. Arbetslinjen fungerade under tidig industrialism. Idag blir bristerna allt mer uppenbara och förödande för, klimat, folkhälsa och samhälle.  En basinkomst i form av en ekonomisk grundtrygghet skulle ta till vara alla människors potential, något som samhället behöver mer än någonsin. Överallt i världen görs försök med basinkomst. Försök som ger samma positiva resultat överallt. Den ekonomiska tryggheten gör människor friskare gladare, mer benägna att starta och företag eller utbilda sig. Mer benägna till produktivt arbete, både avlönat och icke avlönat. Basinkomst tillför inte samhället några arbetsmoment utan rationaliserar bort onödig administration. Därför är det inte något problem att räkna hem finansieringen av basinkomst. Flera sådana beräkningar har gjorts för en svensk basinkomst. Med en ekonomisk grundtrygghet kan människor skapa sina egna jobb och lösa inte bara sina egna problem utan även de utmaningar samhället står inför.  Vi behöver inte mer byråkrati eller fler konstgjorda jobb utan en ekonomisk grundtrygghet i form av basinkomst.

1. Det är en förlust för det svenska samhället ​När vi utvisar människor som redan arbetar och betalar skatt förlorar Sverige viktig kompetens och arbetskraft. Det drabbar arbetsgivare som satsat på sin personal och det innebär förlorade skatteintäkter som annars skulle gått till skola, vård och omsorg. ​2. Det splittrar liv och skapar mänskligt lidande ​Att tvingas lämna ett land där man har byggt upp ett hem, skaffat vänner och kanske bildat familj är ett enormt trauma. Det är djupt omänskligt att rycka upp människor som har gjort allt rätt, följt lagar och blivit en del av vår gemenskap, bara för att skicka dem till en plats där de inte längre har något. ​3. Det skapar otrygghet och sänker moralen ​Ett rättssäkert system bör belöna integration. När de som kämpar och etablerar sig ändå utvisas, skapar det en känsla av hopplöshet och otrygghet – inte bara för de drabbade, utan även för grannar, kollegor och vänner som ser orättvisan ske på nära håll.

Folkbiblioteken är en samhällstjänst vars ändamål är att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Genom att stänga lördagar minskar möjligheten för vissa att få tillgång till biblioteket och det minskar också Söderköpings arena för kultur. Se inslag här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/efter-nya-lagen-biblioteket-i-soderkoping-minskar-oppettiderna

Zahra jobbar på Södersjukhuset i Stockholm och beskrivs av sina kollegor som en av de mest erfarna operationssjuksköterskorna på hela sjukhuset. Under pandemin hyllades hon som en hjälte. Nu ska hon utvisas. Zahra kom tillsammans med man och barn till Sverige som politiska flyktingar från Iran för tio år sedan. De har lärt sig svenska, jobbat, burit välfärden på sina axlar och gjort allting rätt. Det är ovärdigt att vi behandlar människor som flytt förföljelse och förtryck på det här sättet.

Sjukvården i Sverige brottas med brist på sjukvårdpersonal, speciellt sjuksköterskor och läkare. I Socialstyrelsens rapport från 2022 uppgav samtliga regioner att de hade brist på både läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor;ffa inom intensivvård, operation, psykiatri och barn och unga. SCB har beräknat att efterfrågan på specialistsjuksköterskor beräknas öka med 25% fram till år 2035. Tillgång på specialistsjuksköterskor är även en yrkesgrupp som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson lyft fram som en prioriterad grupp när det gäller att rekrytera personer med spetskompetens till Sverige.  Det medför en stor frustration när vi i vården ser hur Sverige numera behandlar invandrare med erfarenhet och utbildning inom vårdsektorn.

Protest mot beslutet att avskaffa friskvårdstimmen inom vår resultatenhet Vi, medarbetare inom resultatenheten 556 SLSO bestående av Ungdomsmottagningarna, Stockholms mottagning för sexuell hälsa samt Stockholms mansmottagning, vill härmed formellt protestera mot att vår friskvårdstimme har tagits bort och, till skillnad från andra verksamheter inom SLSO, inte återinförts. Beslutet har motiverats med hänvisning till behovet av “lika villkor”. Samtidigt kvarstår faktum att flera delar av SLSO fortfarande har friskvårdstimmen kvar, vilket i sig motsäger likvärdighetsargumentet. Vi ifrågasätter därför starkt att man valt att avveckla denna hälsofrämjande förmån för vår resultatenhet, i stället för att aktivt söka lösningar för de verksamheter där friskvårdstimmen i dagsläget är svår att nyttja fullt ut. Att hantera organisatoriska skillnader genom att helt ta bort en arbetsmiljöförmån framstår varken som långsiktigt hållbart eller strategiskt rimligt. Det är särskilt relevant att en av SLSO:s överordnade chefer i en intervju med SVT uttryckt en tydlig förståelse för medarbetarnas reaktioner i denna fråga. Förvaltningschef och närsjukvårdsdirektör Maria Ohlson Andersson säger i artikeln: ““Det är viktigt att vara lyhörd inför kritik och feedback. Vi värdesätter våra medarbetares åsikter och har tagit till oss av den feedback vi fick under gårdagen. Vi hade missbedömt betydelsen av friskvårdstimmen för dem som kan nyttja den.”” Hon förklarar även bakgrunden till de tidigare planerna att dra in friskvårdstimmen: ““Olika verksamheter har olika förutsättningar att kunna lägga ut friskvårdstimmar, exempelvis om man arbetar i dygnet-runt-verksamhet eller annan schemalagd verksamhet vilket innebär att det kan upplevas orättvist mellan olika arbetsplatser.”” Det är mot denna bakgrund desto mer anmärkningsvärt att den valda lösningen blivit att ta bort friskvårdstimmen från de verksamheter där den faktiskt fungerar och uppskattas, snarare än att — i enlighet med den lyhördhet som uttrycks i artikeln — arbeta fram jämlika modeller för de delar av organisationen där förutsättningarna är mer komplexa. I ljuset av detta förväntar vi oss nu samma grad av lyhördhet, förståelse och vilja att ompröva beslutet även inom vår egen ledningskedja. Vi hoppas att vår verksamhetschef tar del av både kritiken och de konstruktiva förslag som lyfts, och visar den öppenhet som andra chefer inom SLSO har kommunicerat. Beslutet står även i direkt konflikt med SLSO:s eget styrande material. I SLSO:s värdegrund anges tydligt: ““Hälsofrämjande arbetsplatser ger läkande miljöer och trygghet.”” Det framstår samtidigt som särskilt motsägelsefullt att SLSO i sitt Budgetförslag för 2026 anger: ““Under 2026 införs flera förmåner för att stärka hälsa och arbetsmiljö.”” Att parallellt avveckla en redan etablerad och uppskattad hälsofrämjande förmån är därför logiskt inkonsekvent och strategiskt svårbegripligt. Den psykiska och fysiska belastningen inom vården är samtidigt väl dokumenterad. I DN Debatt den 26 november 2025 konstaterar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw att arbetsmiljön inom svensk sjukvård i vissa fall är att betrakta som livsfarlig. Mot denna bakgrund framstår avskaffandet av friskvårdstimmen inte bara som olyckligt, utan som direkt kontraproduktivt ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv. Friskvård handlar inte enbart om fysisk träning. Det är en långsiktig investering i medarbetarnas arbetsförmåga, minskad sjukfrånvaro, stressreduktion och ökad arbetsglädje och motivation. När arbetsgivaren erbjuder utrymme för fysisk aktivitet under arbetstid signalerar man att medarbetarnas hälsa är en prioriterad fråga — något som detta beslut tyvärr inte förmedlar. Vår uppmaning: Gör om – gör rätt Vi uppmanar därför vår verksamhetschef att: • ompröva beslutet, • återinföra friskvårdstimmen inom vår resultatenhet, • rikta fokus mot att möjliggöra friskvård i de verksamheter där förutsättningarna idag är begränsade, • samt säkerställa att beslut och intern styrning sker i linje med SLSO:s värdegrund Att värna medarbetarnas hälsa i praktiken — inte enbart i styrdokument — är en grundläggande förutsättning för ett hållbart arbetsliv och för att SLSO fortsatt ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare.

Många i Alvesta anser att barn och unga, pensionärer och personer med funktionshinder fortsatt ska kunna åka gratis. Det handlar inte bara om ekonomi – det handlar om klimat, gemenskap och möjligheten att ta sig till skola, träning, aktiviteter och vardagsärenden. Många kommer inte längre ha råd när bussresorna inte är gratis. Detta drabbar särskilt våra pensionärer och personer med funktionshinder. Vi måste stå upp för dem! Alvesta kommun, tänk om! Det måste finnas en bättre lösning.

För Elevernas välmående och trygghet. 

Aktivering av busshållplatsen på Hermanstorpsvägen är avgörande för att ge de snabbt växande hushållen i Hermanstorp en rimlig, säker och hållbar tillgång till kollektivtrafik. När en färdig och fullt användbar hållplats finns endast 250 meter bort, är det orimligt att invånare hänvisas till en omväg på över en kilometer. Kommunen har redan utlovat trafikstart – och boende har visat att vägen klarar bussar och betydligt tyngre fordon. Kollektivtrafiken behöver nu komma ikapp utvecklingen, så att boende kan pendla på ett hållbart sätt och Haninge kan fortsätta vara en attraktiv kommun att leva och arbeta i.