Endometrios är en kronisk sjukdom och den tredje vanligaste bland personer med livmoder. Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas lida av sjukdomen. Det innebär en tiondel av alla i fertil ålder. Trots detta är sjukdomen svårupptäckt och det tar ofta lång tid att få en korrekt diagnos. Patienter är därför ofta fel- eller obehandlade i många år innan de får rätt diagnos. Idag upplever många patienter att deras sjukdomstillstånd inte tas på allvar när de väl kommer i kontakt med sjukvården. Mötet resulterar istället i att patienten känner sig klassad som ”inbillningssjuk” och tvingas därför att själv bli den som utreder sitt tillstånd. Detta förhållande är något som inte bara resulterar i en misstro mot vården utan även försämrar patientens tillit för sin egen upplevelse av sjukdomen. Idag tar det vanligtvis 5-10 år för att ställa korrekt diagnos på en endometriospatient. När rätt diagnos uteblir ges inte heller rätt behandling, vilket leder till onödigt lidande och ytterligare försvårande komplikationer – vanligt är sammanväxningar mellan, och skador på, inre organ såsom äggstockar, urinblåsa och tarmar. Utöver detta är nervsmärtor, svårigheter att bli gravid och bestående smärta vid samlag vanligt förekommande. Detta är bara några exempel på vad endometrios kan orsaka … Sverige ligger för närvarande flera år efter andra jämförbara länder, t.ex. Danmark, när det gäller forskning och kunskapsutveckling om endometrios. Detta beror på nämnda brister i vården men det beror också på att för få endeometrioscenter etablerats i landet. Forskning om sjukdomen är lågt prioriterad och det är svårt att få forskningsmedel även när engagemang finns. Avsaknaden av nationella riktlinjer och ett erkännande av sjukdomen gör att människor blir sjukare än vad de behöver bli. 2011 inträffade det första kända dödsfallet i Sverige till följd av endometrios. Vi accepterar inte att endometrios fortfarande ses som ett “ointressant kvinnoproblem” och inte som en sjukdom år 2015. Vi kräver förändring nu. Vi vill att: - Socialstyrelsen erkänner endometrios som en folksjukdom. Att nödvändiga nationella riktlinjer sätts upp för att kunna säkerställa rätt vård i hela Sverige! Konkreta riktlinjer med särskilda krav på kunskap inom vården. - Särskilt forskningsstöd skall ges för att hitta både orsak och symptom för endometrios – och i det långa loppet hitta bättre behandlingsmetoder. - Endometrios ska vara en obligatorisk del av sexualundervisningen i skolan. Unga måste få kunskap om sjukdomen och därmed kunna få rätt vård i tid. Det ska finnas tillgänglig information och kunskap hos skolhälsovården, gynekologer, ungdomsmottagningar och kvinnoavdelningar över hela landet. Skriv under och hjälp oss att höras! /Maria Henriksson, Period, i samarbete med Endometriosföreningen Sverige, Endometriosforum Sverige, Endometrios i Sverige, Mensen, Medsystrar, 2.6miljonerklubben

Efter decennier av kamp infördes den nuvarande abortlagstifningen 1974. I 40 år har den varit ett skydd för kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar. Nu föreslår Kristdemokraternas nya partiledare Ebba Busch Thor att intentionerna med denna lag ska kunna kringgås. Ebba Busch Thors förslag är att vårdpersonal ska kunna vägra att utföra den vård som kvinnan önskar. Detta är inget annat är en lagligt sanktionerad vårdvägran. Om förslaget skulle gå igenom kommer det få konsekvenser för den som söker vård. Den måste fundera över om representanten för vården dömer henne och hennes val på den privata moralens grund - så kan vi inte ha det. Tafsa inte på aborträtten Ebba Busch Thor. Till resten av Sveriges partiledare säger jag: stå upp för aborträtten. Fotocredd: Frankie Fouganthin, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported Läs mer: https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/busch-thor-gast-i-bara-politik http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20690230.ab Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:EPP_Congress_Madrid_-_22_October_(21759928033).jpg

Sedan arbetarrörelsens barndom har kravet på kortare arbetstid funnits där. Detta verkar ha försvunnit de senaste decennierna. Arbetstidsförkortning är ett krav som har haft och har starkt stöd bland stora grupper. När Kommunal undersökte vilka som var de viktigaste frågorna för medlemmarna kom förkortad arbetstid som tredje viktigaste fråga. I Göteborg har Toyota i över ett decennium framgångsrikt haft sex timmars arbetsdag. De har fått både sänkt sjukfrånvaro och lägre personalomsättning, kort sagt nöjdare personal. Samtidigt har kvalitén ökat vilket har lett till ökad kundnöjdhet och högre omsättning. Vi lever i tider av massarbetslöshet där stora grupper är utestängda från den ordinarie arbetsmarknaden. Många arbetar allt mer medan andra inte har jobb alls. Samtidigt ser vi kraftigt ökade ohälsotal, framför allt då psykisk ohälsa. Denna utveckling måste brytas. Jobbar vi kortare tid öppnar vi för fler individer att komma in på arbetsmarknaden, vi får lättare att klare det allt stressigare livspusslet. Ernst Wigforss sade: ”Om målet med samhälls¬utvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka." Jag tror detta har lika stor bärighet idag. Vi lever inte för att arbeta. Vi arbetar för att leva.

För att många som har verkligen har inte det pengar som ska betala så mycket pengar för kollektivtrafiken varje dag eller månad. 

Fyrverkerier orsakar varje år enormt lidande. Djur dör av skräck, hästar skenar i panik, husdjur bryter ihop av stress, vissa så svårt att deras hjärtan inte orkar mer.  Detta är inte olyckor – det är konsekvenser av något vi vet orsakar skada, men ändå tillåter. Samtidigt tvingas människor med PTSD, autism, demens och annan psykisk ohälsa leva i rädsla i sina egna hem.  För många innebär fyrverkerier panik, sömnlösa nätter och en känsla av total maktlöshet. Barn och äldre drabbas hårt, ofta i tystnad. Detta handlar inte om glädje eller tradition – det handlar om lidande som hade kunnat undvikas. Ingen ska behöva vara rädd i sitt eget hem. Inget djur ska behöva dö för några minuters underhållning. Det finns redan tryggare, tystare och mer respektfulla sätt att fira. Att förbjuda försäljning av fyrverkerier är ett nödvändigt steg för att skydda liv, trygghet och värdighet.

Jag har 14 utbildningar och har sökt 7000 jobb i mitt land Sverige. Jag har aldrig fått hjälp av socialen trots att jag ibland behövt det.  Systemet tvingar människor till fusk och brottslighet men jag har aldrig hamnat där. Jag har jobbat både obetalt och betalt i olika konstiga anställningsformer. På grund av detta är jag vid som 40 åring på väg att lämna Sverige. Sverige tappar resurser.  Det går inte att människor varken har rätt till försörjningsstöd eller a-kassa eller måste delta i arbetsmarknadens praktikprogram och förlita sig på en inkomst mellan 4000-7000. Föräldrar ska inte behöva bli försörjda av sina barn för att klara av att hyra under praktik.  Alla kommer inte att kunna få jobb när automatiseringen ökar.  Att i oändlig tid skapa fler lönejobb fungerar inte. Basinkomst handlar om att ta nästa nödvändiga steg och återinföra det meningsfulla arbetet. Meningsfullt för individ, samhälle och klimat. Arbetslinjen fungerade under tidig industrialism. Idag blir bristerna allt mer uppenbara och förödande för, klimat, folkhälsa och samhälle.  En basinkomst i form av en ekonomisk grundtrygghet skulle ta till vara alla människors potential, något som samhället behöver mer än någonsin. Överallt i världen görs försök med basinkomst. Försök som ger samma positiva resultat överallt. Den ekonomiska tryggheten gör människor friskare gladare, mer benägna att starta och företag eller utbilda sig. Mer benägna till produktivt arbete, både avlönat och icke avlönat. Basinkomst tillför inte samhället några arbetsmoment utan rationaliserar bort onödig administration. Därför är det inte något problem att räkna hem finansieringen av basinkomst. Flera sådana beräkningar har gjorts för en svensk basinkomst. Med en ekonomisk grundtrygghet kan människor skapa sina egna jobb och lösa inte bara sina egna problem utan även de utmaningar samhället står inför.  Vi behöver inte mer byråkrati eller fler konstgjorda jobb utan en ekonomisk grundtrygghet i form av basinkomst.

1. Det är en förlust för det svenska samhället ​När vi utvisar människor som redan arbetar och betalar skatt förlorar Sverige viktig kompetens och arbetskraft. Det drabbar arbetsgivare som satsat på sin personal och det innebär förlorade skatteintäkter som annars skulle gått till skola, vård och omsorg. ​2. Det splittrar liv och skapar mänskligt lidande ​Att tvingas lämna ett land där man har byggt upp ett hem, skaffat vänner och kanske bildat familj är ett enormt trauma. Det är djupt omänskligt att rycka upp människor som har gjort allt rätt, följt lagar och blivit en del av vår gemenskap, bara för att skicka dem till en plats där de inte längre har något. ​3. Det skapar otrygghet och sänker moralen ​Ett rättssäkert system bör belöna integration. När de som kämpar och etablerar sig ändå utvisas, skapar det en känsla av hopplöshet och otrygghet – inte bara för de drabbade, utan även för grannar, kollegor och vänner som ser orättvisan ske på nära håll.

Folkbiblioteken är en samhällstjänst vars ändamål är att verka för det demokratiska samhällets utveckling. Genom att stänga lördagar minskar möjligheten för vissa att få tillgång till biblioteket och det minskar också Söderköpings arena för kultur. Se inslag här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/efter-nya-lagen-biblioteket-i-soderkoping-minskar-oppettiderna

Zahra jobbar på Södersjukhuset i Stockholm och beskrivs av sina kollegor som en av de mest erfarna operationssjuksköterskorna på hela sjukhuset. Under pandemin hyllades hon som en hjälte. Nu ska hon utvisas. Zahra kom tillsammans med man och barn till Sverige som politiska flyktingar från Iran för tio år sedan. De har lärt sig svenska, jobbat, burit välfärden på sina axlar och gjort allting rätt. Det är ovärdigt att vi behandlar människor som flytt förföljelse och förtryck på det här sättet.

Sjukvården i Sverige brottas med brist på sjukvårdpersonal, speciellt sjuksköterskor och läkare. I Socialstyrelsens rapport från 2022 uppgav samtliga regioner att de hade brist på både läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor;ffa inom intensivvård, operation, psykiatri och barn och unga. SCB har beräknat att efterfrågan på specialistsjuksköterskor beräknas öka med 25% fram till år 2035. Tillgång på specialistsjuksköterskor är även en yrkesgrupp som utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson lyft fram som en prioriterad grupp när det gäller att rekrytera personer med spetskompetens till Sverige.  Det medför en stor frustration när vi i vården ser hur Sverige numera behandlar invandrare med erfarenhet och utbildning inom vårdsektorn.

Protest mot beslutet att avskaffa friskvårdstimmen inom vår resultatenhet Vi, medarbetare inom resultatenheten 556 SLSO bestående av Ungdomsmottagningarna, Stockholms mottagning för sexuell hälsa samt Stockholms mansmottagning, vill härmed formellt protestera mot att vår friskvårdstimme har tagits bort och, till skillnad från andra verksamheter inom SLSO, inte återinförts. Beslutet har motiverats med hänvisning till behovet av “lika villkor”. Samtidigt kvarstår faktum att flera delar av SLSO fortfarande har friskvårdstimmen kvar, vilket i sig motsäger likvärdighetsargumentet. Vi ifrågasätter därför starkt att man valt att avveckla denna hälsofrämjande förmån för vår resultatenhet, i stället för att aktivt söka lösningar för de verksamheter där friskvårdstimmen i dagsläget är svår att nyttja fullt ut. Att hantera organisatoriska skillnader genom att helt ta bort en arbetsmiljöförmån framstår varken som långsiktigt hållbart eller strategiskt rimligt. Det är särskilt relevant att en av SLSO:s överordnade chefer i en intervju med SVT uttryckt en tydlig förståelse för medarbetarnas reaktioner i denna fråga. Förvaltningschef och närsjukvårdsdirektör Maria Ohlson Andersson säger i artikeln: ““Det är viktigt att vara lyhörd inför kritik och feedback. Vi värdesätter våra medarbetares åsikter och har tagit till oss av den feedback vi fick under gårdagen. Vi hade missbedömt betydelsen av friskvårdstimmen för dem som kan nyttja den.”” Hon förklarar även bakgrunden till de tidigare planerna att dra in friskvårdstimmen: ““Olika verksamheter har olika förutsättningar att kunna lägga ut friskvårdstimmar, exempelvis om man arbetar i dygnet-runt-verksamhet eller annan schemalagd verksamhet vilket innebär att det kan upplevas orättvist mellan olika arbetsplatser.”” Det är mot denna bakgrund desto mer anmärkningsvärt att den valda lösningen blivit att ta bort friskvårdstimmen från de verksamheter där den faktiskt fungerar och uppskattas, snarare än att — i enlighet med den lyhördhet som uttrycks i artikeln — arbeta fram jämlika modeller för de delar av organisationen där förutsättningarna är mer komplexa. I ljuset av detta förväntar vi oss nu samma grad av lyhördhet, förståelse och vilja att ompröva beslutet även inom vår egen ledningskedja. Vi hoppas att vår verksamhetschef tar del av både kritiken och de konstruktiva förslag som lyfts, och visar den öppenhet som andra chefer inom SLSO har kommunicerat. Beslutet står även i direkt konflikt med SLSO:s eget styrande material. I SLSO:s värdegrund anges tydligt: ““Hälsofrämjande arbetsplatser ger läkande miljöer och trygghet.”” Det framstår samtidigt som särskilt motsägelsefullt att SLSO i sitt Budgetförslag för 2026 anger: ““Under 2026 införs flera förmåner för att stärka hälsa och arbetsmiljö.”” Att parallellt avveckla en redan etablerad och uppskattad hälsofrämjande förmån är därför logiskt inkonsekvent och strategiskt svårbegripligt. Den psykiska och fysiska belastningen inom vården är samtidigt väl dokumenterad. I DN Debatt den 26 november 2025 konstaterar Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw att arbetsmiljön inom svensk sjukvård i vissa fall är att betrakta som livsfarlig. Mot denna bakgrund framstår avskaffandet av friskvårdstimmen inte bara som olyckligt, utan som direkt kontraproduktivt ur ett arbetsmiljö- och hälsoperspektiv. Friskvård handlar inte enbart om fysisk träning. Det är en långsiktig investering i medarbetarnas arbetsförmåga, minskad sjukfrånvaro, stressreduktion och ökad arbetsglädje och motivation. När arbetsgivaren erbjuder utrymme för fysisk aktivitet under arbetstid signalerar man att medarbetarnas hälsa är en prioriterad fråga — något som detta beslut tyvärr inte förmedlar. Vår uppmaning: Gör om – gör rätt Vi uppmanar därför vår verksamhetschef att: • ompröva beslutet, • återinföra friskvårdstimmen inom vår resultatenhet, • rikta fokus mot att möjliggöra friskvård i de verksamheter där förutsättningarna idag är begränsade, • samt säkerställa att beslut och intern styrning sker i linje med SLSO:s värdegrund Att värna medarbetarnas hälsa i praktiken — inte enbart i styrdokument — är en grundläggande förutsättning för ett hållbart arbetsliv och för att SLSO fortsatt ska kunna vara en attraktiv arbetsgivare.

Många i Alvesta anser att barn och unga, pensionärer och personer med funktionshinder fortsatt ska kunna åka gratis. Det handlar inte bara om ekonomi – det handlar om klimat, gemenskap och möjligheten att ta sig till skola, träning, aktiviteter och vardagsärenden. Många kommer inte längre ha råd när bussresorna inte är gratis. Detta drabbar särskilt våra pensionärer och personer med funktionshinder. Vi måste stå upp för dem! Alvesta kommun, tänk om! Det måste finnas en bättre lösning.