Thar al-Kofi, 35, har bott i Sverige i åtta år, han talar svenska obehindrat och har sedan tre år tillbaka ett fast jobb på Melleruds Skrot och Maskin AB, ett jobb som flera svenskar säkerligen inte skulle vilja ha, men även med dessa meriter får han inte stanna kvar, Migrationsverket har nämligen beslutat att Thar ska utvisas tillbaka till Irak, de vill alltså att han ska boka en biljett direkt till döden. GT skrev redan 2010 om Thar al-Kofi, en konstnär som flydde från Bagdad efter att hans närmaste vänner blivit avrättade. En vecka innan dådet hade Thar själv blivit misshandlad och knivhuggen i huvudet av maskerade män som inte gillade hans yrke eller sätt att leva. Thar och hans advokat har lämnat in nya dokument som bevisar att han hotas till livet i Irak. Dokumenten kommer från den irakiska polismyndigheten och bekräftar det som Thar tidigare har berättat om hur hans närmaste vänner mördades 2004, detta skriver Ttela som har tagit del av dokumenten. Migrationsverket öppnade fallet för en omprövning men beslutet om utvisning står fast eftersom man inte anser att de nya uppgifterna är tillräckliga. Thar berättar själv att han inte kan komma med mer papper. De senaste dokumenten kommer från polisen i Irak och han har kämpat för att kunna hämta dem och det tog väldigt lång tid. Det är oerhört svårt att kontakta polisen nere i Irak och han har ingen aning om hur han ska kunna lösa det här. Nu har Migrationsverket även dragit in Thars arbetstillstånd och lämnat över ärendet till polisen eftersom de, enligt Ttela, ”bedömer att tvång är nödvändigt för att genomföra utvisningen”. Enligt ansvarig för Migrationsverkets presstjänst är brist på samarbete från den utvisade personen oftast också anledningen till att personer får sitt arbetstillstånd indraget. ”En person som har fått ett utvisningsbeslut kan fortsätta arbeta under tiden, så länge personen medverkar och samarbetar med Migrationsverket. Men om personen inte gör det så kan arbetstillståndet dras in.” Thar menar att han gör vad han kan för att vara Migrationsverket till lags. ”Jag försöker samarbeta med Migrationsverket. Jag kommer alltid när de kallar mig och jag har varit där fler gånger än vad jag kan räkna till”

Endometrios är en kronisk sjukdom och den tredje vanligaste bland personer med livmoder. Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas lida av sjukdomen. Det innebär en tiondel av alla i fertil ålder. Trots detta är sjukdomen svårupptäckt och det tar ofta lång tid att få en korrekt diagnos. Patienter är därför ofta fel- eller obehandlade i många år innan de får rätt diagnos. Idag upplever många patienter att deras sjukdomstillstånd inte tas på allvar när de väl kommer i kontakt med sjukvården. Mötet resulterar istället i att patienten känner sig klassad som ”inbillningssjuk” och tvingas därför att själv bli den som utreder sitt tillstånd. Detta förhållande är något som inte bara resulterar i en misstro mot vården utan även försämrar patientens tillit för sin egen upplevelse av sjukdomen. Idag tar det vanligtvis 5-10 år för att ställa korrekt diagnos på en endometriospatient. När rätt diagnos uteblir ges inte heller rätt behandling, vilket leder till onödigt lidande och ytterligare försvårande komplikationer – vanligt är sammanväxningar mellan, och skador på, inre organ såsom äggstockar, urinblåsa och tarmar. Utöver detta är nervsmärtor, svårigheter att bli gravid och bestående smärta vid samlag vanligt förekommande. Detta är bara några exempel på vad endometrios kan orsaka … Sverige ligger för närvarande flera år efter andra jämförbara länder, t.ex. Danmark, när det gäller forskning och kunskapsutveckling om endometrios. Detta beror på nämnda brister i vården men det beror också på att för få endeometrioscenter etablerats i landet. Forskning om sjukdomen är lågt prioriterad och det är svårt att få forskningsmedel även när engagemang finns. Avsaknaden av nationella riktlinjer och ett erkännande av sjukdomen gör att människor blir sjukare än vad de behöver bli. 2011 inträffade det första kända dödsfallet i Sverige till följd av endometrios. Vi accepterar inte att endometrios fortfarande ses som ett “ointressant kvinnoproblem” och inte som en sjukdom år 2015. Vi kräver förändring nu. Vi vill att: - Socialstyrelsen erkänner endometrios som en folksjukdom. Att nödvändiga nationella riktlinjer sätts upp för att kunna säkerställa rätt vård i hela Sverige! Konkreta riktlinjer med särskilda krav på kunskap inom vården. - Särskilt forskningsstöd skall ges för att hitta både orsak och symptom för endometrios – och i det långa loppet hitta bättre behandlingsmetoder. - Endometrios ska vara en obligatorisk del av sexualundervisningen i skolan. Unga måste få kunskap om sjukdomen och därmed kunna få rätt vård i tid. Det ska finnas tillgänglig information och kunskap hos skolhälsovården, gynekologer, ungdomsmottagningar och kvinnoavdelningar över hela landet. Skriv under och hjälp oss att höras! /Maria Henriksson, Period, i samarbete med Endometriosföreningen Sverige, Endometriosforum Sverige, Endometrios i Sverige, Mensen, Medsystrar, 2.6miljonerklubben

Efter decennier av kamp infördes den nuvarande abortlagstifningen 1974. I 40 år har den varit ett skydd för kvinnors rätt att bestämma över sina kroppar. Nu föreslår Kristdemokraternas nya partiledare Ebba Busch Thor att intentionerna med denna lag ska kunna kringgås. Ebba Busch Thors förslag är att vårdpersonal ska kunna vägra att utföra den vård som kvinnan önskar. Detta är inget annat är en lagligt sanktionerad vårdvägran. Om förslaget skulle gå igenom kommer det få konsekvenser för den som söker vård. Den måste fundera över om representanten för vården dömer henne och hennes val på den privata moralens grund - så kan vi inte ha det. Tafsa inte på aborträtten Ebba Busch Thor. Till resten av Sveriges partiledare säger jag: stå upp för aborträtten. Fotocredd: Frankie Fouganthin, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported Läs mer: https://www.expressen.se/nyheter/eu-valet-2019/busch-thor-gast-i-bara-politik http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20690230.ab Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:EPP_Congress_Madrid_-_22_October_(21759928033).jpg

Sedan arbetarrörelsens barndom har kravet på kortare arbetstid funnits där. Detta verkar ha försvunnit de senaste decennierna. Arbetstidsförkortning är ett krav som har haft och har starkt stöd bland stora grupper. När Kommunal undersökte vilka som var de viktigaste frågorna för medlemmarna kom förkortad arbetstid som tredje viktigaste fråga. I Göteborg har Toyota i över ett decennium framgångsrikt haft sex timmars arbetsdag. De har fått både sänkt sjukfrånvaro och lägre personalomsättning, kort sagt nöjdare personal. Samtidigt har kvalitén ökat vilket har lett till ökad kundnöjdhet och högre omsättning. Vi lever i tider av massarbetslöshet där stora grupper är utestängda från den ordinarie arbetsmarknaden. Många arbetar allt mer medan andra inte har jobb alls. Samtidigt ser vi kraftigt ökade ohälsotal, framför allt då psykisk ohälsa. Denna utveckling måste brytas. Jobbar vi kortare tid öppnar vi för fler individer att komma in på arbetsmarknaden, vi får lättare att klare det allt stressigare livspusslet. Ernst Wigforss sade: ”Om målet med samhälls¬utvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka." Jag tror detta har lika stor bärighet idag. Vi lever inte för att arbeta. Vi arbetar för att leva.

Regeringen planerar en omfattande AI-omställning av svensk offentlig sektor. En nationell strategi ska klubbas våren 2026, och tonen är brådskande: Sverige halkar efter, vi har inte tid att vänta. Men vi har sett det förut. När offentlig sektor digitaliserades stängdes medborgarkontor, telefontiderna krympte, och de mest serviceberoende - äldre, personer med funktionsnedsättningar, nyanlända - hamnade utanför. Samma misstag riskerar att upprepas, fast i större skala. Den här gången är insatserna markant högre. AI-system kan fatta eller förbereda beslut om våra bidrag, vår vård, våra tillstånd. Ett fåtal amerikanska techföretag kontrollerar tekniken som svensk välfärd föreslås bygga på. Och AI-kommissionen vill försvaga sekretesskyddet mellan myndigheter i en tid när AI kan analysera datamängder på helt nya sätt. Samtidigt saknas vi medborgare nästan helt i planen, utom som mottagare av förändringar andra beslutar om. Det behöver inte vara så. Sverige har tid att göra rätt. Men då måste grundläggande frågor besvaras innan strategin klubbas.

En tydlig markering om kyrkans politiska oberoende är nödvändig för att säkerställa att svenska myndigheter gör en korrekt och rättvis bedömning av kyrkans verksamhet, i enlighet med principen om religionsfrihet och åtskillnad mellan stat och religion.

Det är allmänt känt att ofrivillig ensamhet är utbrett bland seniorer och vad händer när Ljuspunkten stänger? Många har inte möjlighet att ta sig till Apelvikshöjd och när vi frågar våra gäster så blir svaret från många att de vill inte  dit.  Aktiviteterna på Ljuspunkten är oerhört betydelsefulla för de som kommer och frågan är varför det ska tas ifrån alla gäster som mangrat kommer alla dagar i veckan?

För att familjen har bott här i 10 år och har sitt liv här, har dotterns grav, job och allt. Hennes son har spenderat formativa år i Sverige. För familjen kommer det bli ett trauma att lämna dotterns grav,  jobb och allt.

För att Vilshultsborna och andra ska ha ett tryggt och säkert sätt att cykla till och från Olofström behövs en cykelväg.  I dagens samhälle känns det självklart att kunna ta cykeln till jobbet, skolan, fritidsaktiviteter och närmsta matbutik. Det är bra för kroppen, plånboken, turismen och miljön när människor har möjlighet att cykla istället för att behöva förlita sig på bil och buss.

Kurderna i Rojava utsätts just nu för attacker som hotar deras existens – det pågår ett folkmord. Civila dödas, samhällen förstörs och framtiden för kommande generationer riskerar att slås i spillror. Sverige måste agera nu för att skydda liv, utbildning och mänskliga rättigheter – tystnad är medskyldighet.

Kurder är en av världens största folkgrupper utan en egen stat och har under lång tid utsatts för förtryck, våld och kränkningar av sina mänskliga rättigheter. Enligt internationella människorättsorganisationer drabbas civila kurder av attacker, godtyckliga gripanden och brist på rättssäkerhet i flera länder i Mellanöstern.  Sverige säger sig stå upp för mänskliga rättigheter och internationell rätt, och därför är det viktigt att även kurdernas situation uppmärksammas och inte ignoreras. Kommuner har en viktig roll i demokratin genom att lyfta frågor om mänskliga rättigheter och påverka nationella beslutsfattare.

Idrottsprofilerna på Lillhagaskolan har varit en viktig del av skolans verksamhet och bidragit till elevers motivation, rörelse i vardagen och känsla av sammanhang. För många elever har profilen varit ett avgörande skäl till skolval och ett sätt att kombinera lärande med fysisk aktivitet utan att undervisningens kvalitet påverkas negativt. Att avveckla både hockey- och innebandyprofilen riskerar att minska skolans attraktivitet och ta bort en inkluderande möjlighet som inte alla elever kan ersätta med föreningsverksamhet efter skoltid. Beslutet påverkar nuvarande och kommande elever och bör därför inte genomföras utan dialog med berörda vårdnadshavare och elever.