Vi ser idag tydliga tecken på att både barn och vuxna påverkas negativt av långa skoldagar och arbetsdagar. stress, sömnbrist och psykisk ohälsa har ökat dramatiskt, och det är dags att vi agerar! Vi lever i en värld där stress och psykisk ohälsa ökar, både hos barn och vuxna. Dagens skolsystem och arbetsliv är utformade efter gamla strukturer som inte längre passar våra behov.  Det är dags för en förändring! Varför behövs förändring? Barnens hälsa: Studier visar att långa skoldagar och hög arbetsbelastning leder till stress, utmattning och koncentrationssvårigheter. Barn behöver mer tid för återhämtning, lek och familjeliv. Vuxnas välmående: Långa arbetsdagar påverkar mental hälsa, ökar risken för utbrändhet och minskar livskvaliteten. En kortare arbetsdag har visat sig öka produktivitet och minska sjukskrivningar. Bättre balans i livet: Genom att införa kortare dagar skapar vi ett samhälle där både barn och vuxna mår bättre, presterar bättre och får mer tid till hälsosamma aktiviteter och social samvaro. Så det är viktigt eftersom vi ser tydliga tecken på stress och ohälsa hos barn redan i förskoleåldern och lågstadiet. Många barn kämpar med trötthet, koncentrationssvårigheter och brist på motivation, vilket visar att de långa skoldagarna inte är anpassade efter deras behov. Denna press påverkar inte bara deras välmående i nuet, utan riskerar att skapa långvariga problem som följer med in i tonåren och vuxenlivet. Många barn skolkar på grund av stress och utmattning från långa och krävande skoldagar. Samtidigt ser vi att vuxna kämpar med ökande sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa och utmattning som är kopplade till långa arbetstider och obalans i vardagen. Detta är en tydlig signal på dagens system inte fungerar- varken för barn eller vuxna. Genom att införa kortare skoldagar och arbetstider kan vi skapa en vardag där både barn och vuxna må bättre, får tid för återhämtning och orkar prestera utan att bli sjuka. Minskad stress och färre sjukskrivningar skulle dessutom leda till ett starkare och mer hållbart samhälle där människor kan leva och arbeta utan att offra sin hälsa. Vi lever i ett samhälle där stress och utmattning blir allt vanligare-både hos barn oh vuxna. Skoldagar och arbetsdagar är ofta för långa och överstimulerande, vilket påverkar inlärning, koncentration och psykiskt välmående. Detta är särskilt svårt för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar /NPF) som ADHD, autism och koncentrationssvårigheter. Vi kräver: Kortare skoldagar och arbetstider- för bättre fokus, energi och psykisk hälsa. Införande av EFT/Tapping i skolor och på arbetsplatser- en evidensbaserad metod för att minska stress och öka välmående. Införa mer meditation och reflektion i skolor och på arbetsplatser-För att minska stress och öka koncentrationen. Fokusera mer på livskunskap-Lära barn och unga hur man behandlar andra med respekt och förstå vilka konsekvenser mobbning och kränkningar kan få för individen och samhället. Ta bort onödiga ämnen och anpassa utbildningen till verkliga behov-Ge elever verktyg för att hantera livet, snarare än att tvinga dem att memorera information de aldrig kommer att använda. Varför detta är viktigt: Långa skoldagar och arbetsdagar leder till utmattning och försämrad inlärning. Kortare dagar ger mer återhämtning och ökad effektivitet. EFT/Tapping har visat sig minska stress, förbättra fokus oh hjälpa vid ångest och oro. Vi vill se en förändring som gynnar alla- men framför allt de som kämpar mest! Skriv under vår namninsamling och hjälp oss göra skillnad! Din röst gör skillnad! Vi kräver politisk handling för att skapa ett samhälle där vi inte enbart arbetar och studerar utan också lever. Genom att skriva under denna namninsamling visar vi att vi står enade i frågan om en bättre framtid för oss och våra barn. Skriv under idag och var med och förändra!

Man ska inte förlora sitt jobb för att man har uttalat sig om ett folkmord

Det är viktigt att fler röster hörs i debatten eftersom en ensidig och negativ bild riskerar att skapa onödig oro och splittring. Skolornas framtid i Ängelholm påverkar oss alla – våra barn, deras utbildning och där med hela samhället.

En skyddande lagstiftning behövs därför att allt fler barn lockas in i nikotinberoende. Sedan 2016, då det vita snuset lanserades på marknaden, har bruket av vitt snus ökat lavinartat bland unga.   Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför en årlig skolundersökning. Förra årets undersökning visar att 40 procent av svenska gymnasieelever i årskurs två har använt någon form av tobaks- eller nikotinprodukt senaste månaden. Motsvarande siffra för elever i årskurs 9 är 23 procent. Det är viktigt att agera för att stoppa ökningen. Det är svårt att sluta med nikotin, ett ämne som är starkt beroendeframkallande, oavsett i vilken produkt den förpackas (cigaretter, e-cigaretter, brunt eller vitt snus. Tonårshjärnan är extra känslig, och unga riskerar att mycket snabbt utveckla ett beroende. Efter många års nedgång gällande nikotinbruk har trenden vänt kraftigt uppåt. Det behöver lagstiftande politiker göra något åt. Film som beskriver varför det är viktigt att hjälpa barn att säga nej: https://www.youtube.com/watch?v=4CJobSoxiBI&t=0s Animerad film om nikotin: https://youtu.be/TS3y0nIeYrQ?si=p3D9aSZcc7GCiX-g Animerad film om vitt snus: https://www.youtube.com/watch?v=ItKz0hieTuM

 Myndigheterna känns så långt bortifrån folket som betalar deras avgifter ibland. Med dessa ändringar har Livsmedelsverket direkt påverkat livsmedelsföretag som redan har svårt med ekonomin när livsmedel blir dyrare och dyrare.  Kommunerna skickar beslutet och fakturan och företagare kan överklaga, men avgiften måste betalas även om beslutet överklagas, dvs. den ekonomiska förlusten är redan gjord. Småföretagare inom livsmedelsbranschen känner att de inte kan göra sina röster hörda.  Stöd ditt lokala bageri, café, restaurang och andra genom att skriva under. Tillsammans kan vi arbeta för rättvisa och rimliga regler som främjar småföretagandet! 

Genom att sälja ut sitt bestånd försämrar Gotlandshem sina möjligheter att leva upp till sitt kärnuppdrag som allmännytta - att säkra trygga bostäder för kommunens invånare. Sedan 2018 har bolagets lägenhetsbestånd minskat med över 900 bostäder. Gotlandshem har höjt hyrorna kraftigt de senaste åren. Trots detta behöver man tydligen ännu mer pengar och vill därför sälja ytterligare 900 lägenheter. I februari kan regionpolitikerna fatta beslut om utförsäljningarna.    Inför valet 2022 lovade regionpolitikerna att stärka allmännyttan men nu gör de raka motsatsen. Nu är det upp till Gotlands politiker att stoppa utförsäljningarna och ta ansvar för gotlänningarnas rätt till en fungerande allmännytta.   Hyresgästföreningen ser att kommuner runt om i landet väljer att sälja allmännyttiga bostäder. Trots den alarmerande bostadsbristen och ett stort behov av hyresbostäder som vanligt folk har råd att efterfråga. Det är bra att det byggs, men de bostäder som säljs ut har betydligt lägre hyror än de nya som byggs, vilket gör det svårare för kommunerna att säkerställa bra och trygga bostäder som människor har råd att bo i.   De senaste årens utveckling har också visat att privata hyresvärdar, inte minst sådana som är ägda av riskkapitalbolag tenderar att köpa billiga bostäder och genomföra renoveringar för att chockhöja hyrorna. Inte sällan kan även underhållet bli sämre. Det förekommer också att privata fastighetsägare på Gotland sätter egna hyror utan förhandling.  Hyresgäst­föreningen har i en tidigare namninsamling bett hyresgäster berätta om hur kraftigt höjda hyror skulle slå mot dem. En av Gotlandshems hyresgäster berättade:  "Hur kan hyresvärden hela tiden höja hyrorna helt hänsynslöst! Önskar man kunde få veta vad våra hyror går till. Man säljer ju ut bostäder som är dåligt underhållna och bygger nya som de flesta inte har råd att flytta in i. Helt vansinnigt!”  Politikerna ska stå i gotlänningarnas tjänst. Då får det inte råda något som helst tvivel kring vad som bör prioriteras, nämligen gotlänningarnas möjlighet att ha ett bra och tryggt boende till en rimlig kostnad. Än är inget beslut fattat. Vi hoppas att Gotlands politiker fattar det enda rimliga beslutet och stoppar utförsäljningarna.    Skriv under för att stoppa utförsäljningarna. 

* Trafiken i centrum är farlig. Det är många gående och cyklister som riskerar livet var dag.  * Var dag tvingas vi andas in avgaserna från bilar och andra fordon som kör i centrum.   * Vi vill minska trafiken runt rönneskolan och centrum.  

Hon är trevlig och får oss att lära sig engelska. Jag tror att alla på skolan tycker om henne.

Vi protesterar och motsätter den nuvarande situationen för att kunna arbeta för en bättre framtid för våra barn och ungdomar. De stigande priserna, höjda hyrorna, ökande arbetslösheten och låga lönerna innebär att den svenska familjen riskerar att hamna under fattigdomsgränsen.

Vi psykologer och många andra professioner som har nytta av psykologisk kunskap vill ha den lättillgängliga kunskapskälla om psykologi som psykologiguiden och psykologlexikon har erbjudit under många år. Dessutom behöver psykologer ha ett neutralt förmedlingsinstrument till våra tjänster som inte styrs av privata vinstintressen. Vi vill att psykologförbundet ska fortsätta att erbjuda denna tjänst som många av oss använder i vårt arbete. 

Genom att skapa en social mötesplats på mark i området, så ger ett utegym en ökad folkhälsa, förbättrad trygghet i närområdet, möjligheten till ett socialt nätverkande, skapar en möjlig badplats och med mer människor som tar sig till området ett underlag för en utökad lokaltrafik, både buss och båt.

Tidöregeringen ger vården i Värmland 200 miljoner kronor mindre i år. Det handlar om 200 läkare, kirurger och undersköterskor som hade behövts för att korta köerna till operation. Är det rätt av Tidöregeringen att föreslå åtgärder som utökar vårdkön? Det tycker inte vi. Därför tar vi ansvar i Region Värmland och lägger 500 miljoner kronor på att stärka sjukvården.  Tidöregeringen behöver ta sitt ansvar och tillföra mer medel, inte mindre. Skriv på vår namninsamling genom att skanna QR-koden. Vi lämnar in insamlingen till Elisabeth Svantesson (M), Sveriges finansminister.