Våldsutsatthet är ett stort folkhälsoproblem som ofta osynliggörs. Möjligheten att få specialiserad behandling är redan starkt begränsad runt om i landet. Sveriges kommuner och regioner (SKR) har utrett hur mottagningar för personer som utsatts för sexuella övergrepp fungerar och kan utvecklas. Asta-mottagningen har i den utredningen uppmärksammats som ett gott exempel. Jämställdhetsministern var därför på besök på Asta-mottagningen och var mycket positiv till verksamheten. Asta-mottagningen har lyfts fram under #metoo-rörelsen som en förebild då den erbjuder specialistbehandling för vuxna som utsatts för våldtäkt, sexuella övergrepp i barndomen, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i partnerrelation. Mottagningen utgör en av landets ytterst få offentligt finansierade behandlingsenheter som vänder sig till dessa brottsoffer. Trots det har beslutande politiker förändrat verksamheten. Teamet är splittrat och därmed saknas förutsättningar för Asta-mottagningens beprövade behandlingsmetoder. Politikerna måste nu gå till handling för att återställa och utveckla Asta-mottagningen. Asta-teamets arbete bygger på lång erfarenhet och specialistkompetens som måste bevaras och spridas. Den 9 december 2020 ska regionpolitiker få information om verksamhetens situation. Vi uppmanar därför politikerna att göra om och göra rätt! * (Se uppdatering) Vi kräver att: Politiker i Region Västerbotten stoppar avvecklingen av Asta-mottagningen. Asta-mottagningen behöver återställas och utvecklas för att behandlingsmetoderna ska nå brottsoffer i Västerbotten och i hela landet. * UPPDATERING 2020-12-21 Efter sammanträde 2020-12-09 har beslutande politiker i Region Västerbotten fortfarande inte säkerställt att Asta’s framgångsrika behandlingsmetoder kommer finnas kvar. Aktuell forskning visar att det behövs riktade mottagningar till sexuellt våldsutsatta brottsoffer. I den nya organisationen har Asta’s samlade kompetens och det multidisciplinära teamet splittrats och försvunnit. Därför fortsätter kampen för återupprättande och utveckling av Asta-mottagningen i sin tidigare form! * UPPDATERING 2021-07-26 Det finns en motion av Fullmäktigeledamot Elmer Eriksson (M) - ”Återstarta ASTA-mottagningen”. Beslut i ärendet är planerat att fattas vid sammanträde i Regionfullmäktige i Västerbotten den 21 september. Denna namninsamling kommer därför stängas den 20 augusti, och därefter överlämnas till berörda mottagare.

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

När Region Stockholm ska spara pengar slår det hårt mot människor med funktionsnedsättning! Samtidigt som Region Stockholms bokslut visar ett överskott på 3,2 miljarder kronor vill man spara in på hjälpmedel för en utsatt grupp i samhället! Högkostnadsskyddet slopas dessutom! Den blå-gröna majoriteten i Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att människor med funktionsnedsättning själva ska betala för sina hjälpmedel. Som anledning anges minskade skatteintäkter på grund av pandemin och förändringarna i det kommunala utjämningssystemet, den så kallade Robin Hood-skatten. Vi kan inte göra någon annan tolkning än att de blå-gröna tycker det är bättre att enskilda behövande betalar mycket, istället för att vi solidariskt tar ett gemensamt ansvar. Många människor med funktionsnedsättning har ofta ett eller flera hjälpmedel. Samtidigt har många en liten inkomst, i flera fall bara sjukersättning baserad på en halvtidstjänst eller mindre. Alla de med bostadstillägg är i princip fattigpensionärer eller motsvarande. Vi pratar med andra ord inte om några höginkomsttagare. Underlaget för kommande beslut är ett tjänsteutlåtande undertecknat av Region Stockholms högsta tjänsteman: Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. I tjänsteutlåtandet presenteras de hjälpmedel som ska ha egenansvar (muggar, bestick, saxar, duschpallar utan armstöd, förhöjningsdynor, tyngdtäcken, mm) respektive de hjälpmedel som ska ha en kostnad per år för att låna (ex elrullstolar, ortopediska inlägg/fotbäddar, arm- och bentränare). Till hjälpmedel som det föreslås bli egenansvar för ingår även bilanpassning. Egenansvar för hjälpmedel, vilket innebär att du köper dina hjälpmedel själv, är på väg att införas från 1 januari 2021 på en rad hjälpmedel som tidigare förskrivits gratis. Högkostnadsskyddet på hjälpmedel som varit 2 000 kronor tas samtidigt bort. Motiveringen till att ta bort detta skydd är enligt Ella Bohlin (Kd) att det blir för dyrt att införa ett digitalt system för sammanställning av de nya kostnader som uppstår när fler hjälpmedel avgiftsbeläggs. En slags dubbelbestraffning tycker vi. Först införs extra kostnader sedan tas livlinan i form av högkostnadsskyddet bort. När beslut ska fattas som påverkar människors liv är det mycket viktigt att göra en ordentlig och ingående konsekvensanalys, alltså att undersöka hur ett förslag till beslut kommer påverka enskilda i deras vardag samt att se vilka ytterligare kostnader som kan tillkomma. Det finns inte någon konsekvensanalys i detta beslutsunderlag. Exempelvis, vad händer för dem som inte har råd att betala flera tusen kronor för att köpa ortopediskt utprovade korrekta skor med inlägg? Ska de istället efter ett tag belasta sjukvården med nedsatt känsel, dålig blodcirkulation eller söka sig till fysioterapeuterna med sina felställningar/missbildningar? Ska de som inte har råd att köpa en egen duschstol, ramla och bryta lårbenshalsen, vad kostar inte det? Tyngdtäcken som kostar mycket pengar för den enskilda och som kräver utprövning övergår till egenansvar, det påstås att det inte finns någon evidens att tunga täcken fungerar men det finns visst sådan evidens. Varför hänvisar region Stockholm till kanadensisk forskning när de själva beställt en undersökning från Karolinska, kan det vara för att den svenska forskningen – visar på att tyngdtäcken har effekt? När Region Stockholm ska spara pengar slår det hårt mot människor med funktionsnedsättning! Samtidigt som Region Stockholms bokslut visar ett överskott på 3,2 miljarder kronor vill man spara in på hjälpmedel för en utsatt grupp i samhället! Högkostnadsskyddet slopas dessutom! I våra ögon rimmar detta förslag till beslut väldigt illa med FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige skrev under och sedan också ratificerade redan 2009. Där framgår tydligt rätten till tillgänglighet och lika valmöjligheter för alla även de med funktionsnedsättning. Om alla ska kunna delta i samhället på lika villkor är hjälpmedel en förutsättning och att alla har ekonomisk möjlighet att skaffa sig dessa hjälpmedel. Beslutet att få ner Region Stockholms kostnader för hjälpmedel, på bekostnad av människor med funktionsnedsättning, är tänkt att gälla från 1 januari 2021, men i själva verket sker det redan nu. Av en slump upptäcktes att det är förskrivningsstopp för tyngdtäcken redan från 1 november i år, och detta är ju något som helt föregriper beslutet med två månader. Gäller det fler hjälpmedel? Beslutet i sig visar på en besparing på ynka 64 miljoner på en hjälpmedelsbudget på drygt 2 miljarder. Det måste finnas annat att spara in på? Vi kräver att en ordentligt utförd konsekvensanalys måste göras och att hänsyn till mänskliga rättigheter måste tas. När Region Stockholm går med 3,2 miljarder plus ska det inte sparas på hjälpmedel och högkostnadsskyddet ska finnas kvar. Tycker du som vi? Skriv under! DHR Stockholms Läns Distrikt Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm Hjärnkraft Stockholms län Huvudvärksföreningen Stockholm Neuroförbundet Stockholms Län Parkinson Förbundet Stockholm Personskadeförbundet RTP - Stockholms läns distrikt Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Stockholms län (RBU Stockholm) Stockholms län reumatikerdistrikt Strokeföreningen i Stockholms län

I mars beslutade sig Region Stockholm för att stänga framdörren på sina bussar. Det var ett bra beslut och efter påtryckningar för att skydda busschaufförerna från covid19. Bra såklart. En effekt av det blev att de som reser med reskassa inte kan blippa sitt kort då läsaren sitter längst fram i bussen. Under en tid har regionen inte bötfällt de som åker buss och som inte kunnat blippa. Nu vill Region Stockholm ta i med hårdare tag, främst mot äldre. Läs mer: https://www.dn.se/sthlm/kritikstorm-mot-sl-efter-skarpning-av-biljettregler/ Äldre hör av sig till tidningar och pensionärsföreningar och gråter. Många äldre har långt till närmsta knutpunkt med flera kilometers gångavstånd och svårt att gå. Dessutom har många äldre inte bankID och smartphone som löser problemet för de flesta yngre. I region Sörmland och Västmanland löstes frågan snabbt och lätt genom att de flyttade kortläsarna bak i bussen. De började redan i april medan dumsnåla politiker i Stockholm inte lyft ett finger. Istället ska de jaga pensionärer som vill göra rätt för sig men inte kan. Det är inget annat än äldrediskriminering.

Sedan ett år tillbaka finns en mötesplats för unga hbtq-personer i Skärholmen - Egalia. En trygg plats där unga kan träffa andra hbtq-ungdomar och ledare med liknande erfarenheter. En plats där de slipper bli ifrågasatta för att de är homo, bi, trans eller queer. Nu står Egalia utan fortsatt finansiering. Region Stockholm som var finansiär inför uppstarten och hela det första året menar att det inte är deras ansvar att finansiera fritidsverksamhet, utan kommunens. Vi hoppas därför att kommunen kliver in och tar ansvar för att säkra finansieringen så att Egalia kan finnas kvar i Skärholmen. De ungdomar som hittat dit behöver långsiktigt finansierade mötesplatser - inte kortsiktiga projekt som lägger ner efter ett år. Vi vet hur argumenten emot hbtq-mötesplatser brukar låta. Ofta hör man att separata mötesplatser inte borde behövas - att hbtq-ungdomar borde kunna vara på vilken fritidsgård som helst och ändå känna sig trygga. Även om grundläggande hbtq-kompetens på stadens övriga fritidsgårdar borde vara en självklarhet vill vi understryka att det inte är samma sak och att det inte räcker. Diskriminerade grupper har i alla tider funnit styrka i att träffas i egna rum och att dra undan mattan för de sammanhangen kommer inte göra behovet mindre. Det riskerar snarare att spä på isolering och psykisk ohälsa. Särskilt i Skärholmen där många unga växer upp i socioekonomisk utsatthet utan möjlighet att ta sig in till stan för att ta del av andra aktiviteter riktade till unga hbtq-personer. Med den här namninsamlingen vill vi göra ett medskick till det grönblåa styret i staden som just nu är i färd att förhandla stadens budget för 2021. Vi hoppas att Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna i de förhandlingarna väljer att stå upp för hbtq-ungdomars rätt till en meningsfull fritid genom att säkra medel till Egalia Skärholmens framtid!

Vi är många olika organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter som tillsammans har gjort granskningen. Vi har hittat många brister men i rapporten finns lika många förslag till förändringar. Låt oss tillsammans påverka funktionsrättspolitiken och skapa ett samhälle för alla!

Skolorna i kommunen har inte de medel som krävs för att anställa extra resurser till våra sjuka barn. Istället ska befintlig personal på redan förstora barngrupper ta på sig detta enormt krävande arbete, vilket är omöjligt. Våra barn och lärare ska kunna ha en trygg miljö att vistas i stora delar av sitt liv. Det får de inte nu i Örnsköldsviks kommun. Bakgrunden till detta är att 2019 tog bildningsnämnden ett beslut om att ytterligare besparingar skulle göras för de som redan har det svårt i livet. Med stöd av en vinklad konsekvensanalys röstades förslaget igenom. Det innebar en besparing på 8 miljoner av det medicinska tilläggsbeloppet: stöd för sjuka barn under skoltiden. Analysen hävdade att det inte får någon negativ konsekvens i en redan underfinansierad verksamhet. Det är orimligt, felaktigt och utan underlag. Behovet minskar inte för att budgeten gör det. Vår dotter som snart fyller 6 år, har precis börjat förskoleklass och har en kronisk sjukdom som kräver ständigt tillsyn och aktivt arbete för att inte hamna i en livshotande situation. Hon kan inte ta något eget ansvar för sin sjukdom och den som tar på sig ansvar för henne under skoltiden behöver kunna läsa in signaler för hennes välmående, då det är en komplicerad sjukdom med många faktorer som spelar in utöver medicinering. Lärarna har inte en chans att sköta undervisning och samtidigt upprätthålla ett säkert medicinskt ansvar för det kroniskt sjuka barnet som kräver STÄNDIG tillsyn. Det går ut över resten av klassen som inte ges möjlighet till den/samma undervisning, stöd, behov dom har rätt till, då man måste sänka ambitionsnivån kraftigt. Man inte kan säkerhetsställa en trygg miljö varken för det sjuka barnet, lärarna eller resten av klassen. Det är skrämmande när man ser under vilka förhållanden våra barns lärare ska arbeta under. Det finns fler i samma situation som vi som har barn som behöver denna typ av hjälp eller stöd. Våra barn kommer leva med den här sjukdomen resten av livet, dom är fortfarande sjuka, och har fortfarande samma behov till stöd fast än pengar dras bort. Det är en självklarhet att ALLA barn ska ha en trygg skolgång och samma förutsättningar. Att VARJE lärare och pedagog ska ha rätt till en god arbetsmiljö. Den grundläggande tryggheten rycks bort under våra fötter. Lärarförbundet vittnar också om att lärarna under lång tid påtalat ohållbara arbetsmiljöer. Det går inte att blunda för längre. Vi föräldrar har det redan tufft som det är då vi bär ansvaret för våra barns sjukdomar all övrig tid, vi ska inte behöva känna rädslan för att våra barn ska fara illa när vi lämnar dem på skolan. Politiker och tjänstemän! Nu är det dags att visa vad för slags samhälle ni vill bygga upp för våra barn och lärare! Alla vi kommuninvånare, står vi bakom kommunen och bildningsnämndens beslut? Tycker vi att det hjälper till att skapa en attraktiv kommun att bo, arbeta i och flytta till? Har det gått så långt att det verkligen inte finns något annat att spara på än sjuka barn? Alla som haft extra resurser tidigare står nu i en väldigt utsatt situation. Hjälp oss genom att skriva under och sätta press på beslutsfattarna! Det här beslutet måste tas upp igen och pengar måste skjutas till! Nu kräver vi en tryggare miljö för alla. KÄLLOR: ÖA, Daniels diabetessjuka dotter utan assistans, 2020-09-05 https://www.allehanda.se/artikel/daniels-diabetessjuka-dotter-utan-assistent-besviken-pa-o-viks-kommun-sparar-in-pa-svart-sjuka-barn Protokoll 2019-06-18, se sida 12 Bristande konsekvensanalys samt att man inte kan lämna mer underlag. https://www.ornskoldsvik.se/kommunochpolitik/kallelserprotokollochsammantraden/protokoll#25e1ed6a85b733-9346dd0c781724837-25e1ed6a85b733-9346dd0c781724837-60a1828ebde455750-19db775352681700335 Dom FÖRVALTNINGSRÄTTEN I STOCKHOLM mål nr 19841-12 som visar på att man inte kan lägga över ansvaret på befintlig personal.

Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

Med busskort lär vi oss ungdomar att åka kollektivt. Annars får vi skjuts av våra föräldrar och det är inte bra för miljön. Ungdomar får lättare att mötas över gränserna. Det blir även tryggare i trafiken om vi ungdomar åker kollektivt. Alla föräldrar har inte råd att köpa busskort till sina barn och vi tycker inte att dålig ekonomi ska gå ut över oss ungdomar.

Äldreupproret Manifest Den pågående Corona pandemin har visat på allvarliga brister dels i synsättet på äldre dels inom äldreomsorgen. Därför gör vi uppror, nu. Vi vill ha förändringar. Det finns 1,6 miljoner ”sjuttio plussare” nu, det är många! Och de flesta invånare i Sverige kommer att bli gamla. De problem och de brister som Corona pandemin visat på är egentliga inte nya eller okända, men de har blivit tydliga. Därför gör vi uppror. Vi vill ha förändringar, vi vill veta varför så många dog inom äldreomsorgen. Vi anser också att synen på äldre var felaktig, missvisande och fördomsfull. I uttrycket “Skydda våra äldre” ligger ett objektifierande passivt synsätt som strider mot grundvärderingar när det gäller mänskliga rättigheter. Man kan inte klumpa ihop 1,6 miljoner människor, utan att anse att de utgör ett slags kollektiv. 70+ är inget kollektiv, utan består av olika individer, med olika förutsättningar, önskemål, bakgrunder och behov. Det enda som binder dem samman är kanske ett sämre immunförsvar. Vi vill ha förändring, vi vill ha både kortsiktiga och långsiktiga förändringar. Vi gör uppror. Nu. Vi kräver: Kortsiktiga åtgärder: Regeringen bör omedelbart tillsätta en speciell kommission för utredning av om vad som hände inom äldreomsorgen när det gäller Coronapandemin. * Varför dog så många inom äldreomsorgen? * Hur gick smittspridningen till? * Saknades skyddsutrustning och varför i så fall? * Hade personalen tillräckliga kunskaper om smittspridning? * Bidrog osäkra anställningsvillkor till smittspridningen? Hur i så fall? * Hur var tillgången till medicinsk/läkare kompetens på äldreboenden? * Hur tydlig och professionell var ledningens förhållningssätt? * Fick äldre samma möjlighet till läkarbedömning och vård som yngre? * Var mörkades uppgifter till anhöriga och pressen? * Vad bidrog till att vissa boenden inte drabbades av smittan i någon större utsträckning? * Vi kräver att de brister som upptäcks börjar åtgärdas omedelbart, men även långsiktigare åtgärder skall initieras. Statusen på arbete med äldre måste höjas och det bl. a genom utbildning av personal, och utformande av möjligheter till kontinuerlig utveckling där både de äldres och personalens idéer tas till vara. Det skall vara tydligt vem som bär ansvar för olika delar av verksamheten. Långsiktiga åtgärder: Ett förändrat synsätt på äldre i det svenska samhället. Att bli äldre är i bästa fall en del av ett långt och händelserikt liv. Äldre har kunskap och erfarenheter som skall tillvaratas. Många äldre gör stora insatser i civilsamhället. Alla människor skall behandlas med respekt och värdighet. Det gäller också de äldre. Under Coronapandemin har det officiella synsättet visat på brist på respekt och värdighet. Därför kräver vi: Att en särskild ministerpost inrättas, en minister som har särskilt ansvar för äldrefrågor, oavsett boendeformer. Äldreministern skall särskilt bevaka äldres rättigheter i samhället. Ändring av Socialtjänstlagen skall genomföras, de äldre skall ha rätt till goda levnadsvillkor och inte endast skälig levnadsnivå, som det är i dagens socialtjänstlag. En särskild äldreplan skall tas fram, som skall styra samtliga frågor som berör de äldres rättigheter och skyldigheter i samhället. Nödvändiga resurser för genomförande av viktiga förändringar skall tillföras. Ingen skall behöva vara rädd för att bli gammal. Anna Hartmann, Initiativtagare Rosie Rothstein, Initiativtagare

RFSL har sett hur asylrätten i Sverige har försämrats avsevärt sedan den tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige infördes 2016, och därefter förlängdes. I juni 2019 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté som håller på att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Det vi just nu ser diskuteras i arbetet med Sveriges framtida migrationspolitik innebär inte bara att delar av den tillfälliga lagen görs permanenta, utan även andra långtgående förslag som kommer att försvaga asylrätten avsevärt och kommer att slå extra hårt mot utsatta grupper som till exempel hbtqi-personer. RFSL ser med oro på hur den parlamentariska migrationskommittén, som utsetts för att utforma Sveriges framtida asylpolitik, ignorerar vissa av UNHCR:s rekommendationer till Sverige och det civila samhällets kunskap om konsekvenserna i form av förlorade människoliv av en restriktiv asylpolitik. De långtgående förslag som den parlamentariska migrationskommittén just nu behandlar kommer att urholka asylrätten.

Du sitter där på en strand och har det gott. Badar, fikar och håller avståndet. Men helt plötsligt bryts tystnaden och stillheten! Det är en Jet SKIT som åker runt, runt och låter något fruktansvärt. Inte nog med att de låter och förstör för alla andra de orsakar en massa olyckor. Redan har 10 olyckor skett i år. Tänk hur många som kommer skada sig och dö innan sommaren är slut. Politikerna har för fem år sen sagt att det ska krävas förarbevis men sen har ingenting hänt. Nu efter alla olyckor säger de att det ska bli av. Men det är för lite och för sent. Vården är överbelastad och överarbetad. Det sista som behövs är idioter som skadar sig när de åker vattenskoter också. Dags att förbjuda Jet SKIT.