I veckan kom ännu en upprörande friande dom, som dessvärre är korrekt enligt nuvarande lagstiftning. Hovrätten konstaterar visserligen att offret befunnit sig i en särskilt utsatt situation på grund av allvarlig rädsla, men eftersom mannen trodde att flickan sov - och därmed inte insåg att hon var vaken och allvarligt rädd - kan han inte sägas ha utnyttjat hennes allvarliga rädsla. Han kan inte heller dömas för att ha utnyttjat det faktum att hon sov då hon ju de facto inte sov. Att flickan inte givit sitt samtycke till de sexuella handlingarna, någonting som uppenbarligen stått klart för mannen, spelar enligt dagens lagstiftning ingen roll. Därför kan han inte dömas för våldtäkt. Domen visar tydligt på de brister som finns i dagens sexualbrottslagstiftning. Sedan Fattas start 2013 har vi krävt samtycke i lagstiftning och praktik. Vi har också jobbat för att oaktsamma handlingar ska vara straffbara. Tyvärr har vi sedan dess fått se alldeles för många exempel på hur straffvärda handlingar som kränker en annan människas kroppsliga och sexuella integritet inte är kriminaliserade. Ett uppmärksammat fall är den så kallade “BDSM-domen” i Lund, där en man friades trots att kvinnan skrek "nej" och "sluta". Enligt mannen hade de dominanssex, där protesterna var en del av spelet, varpå rätten menade att det inte kunde bevisas att han förstått att kvinnan inte ville ha våldsamt sex. Ett annat exempel är domen från Jönköpings tingsrätt, där den misstänkte gärningsmannen friades trots att han “passat på” genom att utnyttja kvinnans utsatta - men inte särskilt utsatta - situation. Fall som dessa visar tydligt att lagstiftningen i sin nuvarande utformning inte räcker; den ger inte den sexuella självbestämmanderätten ett fullgott skydd. Dock har Fattas envisa kamp, tillsammans med andra organisationer, experter och en bred folklig opinion, gett resultat. Den 28 augusti 2014 tillsattes en sexualbrottsutredning som i november samma år ombildades till en parlamentarisk kommitté. Kommittén presenterade sitt förslag i oktober 2016. Nu är utredningen ute på remiss, med deadline 31 januari. Efter detta datum är det upp till vår justitieminister att påskynda processen att lägga fram en proposition för omröstning i riksdagen. Därefter ligger det på våra folkvalda riksdagsledamöters bord att rösta igenom en lag som bygger på frivillighet och som kräver aktsamhet. Med andra ord: vi är ännu inte i mål. Det är dags att kraftsamla ytterligare. Morgan Johansson och de övriga i justitiedepartementet får inte låta denna process dröja; lagförslaget måste prioriteras. Det är inte rimligt att straffvärda handlingar som kränker en annan människas sexuella integritet inte kan leda till juridiskt ansvar. Remissinstanserna ska säga sitt, men vi vill också ge folket en rättmätig röst. Därför startar vi idag en namninsamling för att visa att vi är många som tycker att läget är akut och att vi måste påskynda processen med att införa en lag som tydligt säger att allt annat än ett JA är ett NEJ.

Migrationsverket måste stoppa utvisningen av Amina Mideaiva och låta henne och hennes familj stanna i Sverige. Amina är väl integrerad, sköter skolan, kan språket och har hela sin framtid här tillsammans med sin klass och sina vänner.

Varför ska HON OCH HENNES familj tvingas bli utvisad. Deras barndom och framtid är här. För det ska inte ta slut bara för att migrationsverket säger det.

Det är viktigt att kämpa för att bevara lunchrestaurangen i Oskarström eftersom den inte bara erbjuder näringsrika måltider, utan också fungerar som en ovärderlig mötesplats för våra äldre. Ensamhet och social isolering är stora problem bland äldre, och denna restaurang ger dem möjlighet att bryta isoleringen, knyta kontakter och känna sig som en del av samhället. Om restaurangen stängs riskerar vi att förlora mer än bara en matplats – vi riskerar att försvaga vår gemenskap och lämna våra äldre utan ett viktigt stöd i vardagen. Att delta i kampanjen handlar om att stå upp för mänsklig värdighet, medkänsla och solidaritet. Genom att gå med i denna kampanj visar du att du bryr dig om våra äldre, att du värdesätter samhörighet och att du är villig att kämpa för ett samhälle där ingen lämnas ensam. Tillsammans kan vi göra skillnad och visa beslutsfattarna att vi prioriterar våra medmänniskors välmående.

Varför vi kräver att Sverige ska erkänna Västsahara Västsahara är ett land som ligger på Afrikas västkust. Landet kallas även för Afrikas sista koloni. Från 1880-talet var Västsahara en spansk koloni. Vid 1975 skulle Västsahara bli avkolonialiserat men Spanien överlämnade Västsahara i ett illegalt avtal till Marocko och Mauretanien. Båda de länderna gick beväpnat in i Västsahara, som hade sin egen befrielserörelse Polisario sedan två år tillbaka. Marocko vann över både Mauretanien och Polisario. Polisario befinner sig än idag i exil i grannlandet Algeriet. Därifrån utropade de den självständiga staten Sahrawi Arab Democratic Republic (SADR) år 1976, som borde inkludera hela Västsahara, i nuläget är det den östra tredjedelen av landet som är nästintill obebodd. De bor tillsammans med ungefär 200 000 västsaharier i flyktinglägrena som byggdes upp vid Marockos invasion 1975, för nästan 50 år sedan.  Västsahara är rikt på naturresurser och därmed av stort ekonomiskt intresse för Marocko. All vinst från fisk, grönsaker, förnyelsebar energi och fosfat som produceras på västsaharisk mark går till Marocko. Det pågick en väpnad konflikt mellan Marocko och Polisario från att Marocko invaderade 1975. Vid 1991 blev det ett eldupphör då båda länderna undertecknade ett avtal från FN om vapenvila. I avtalet ingick det även att det skulle hållas en folkomröstning där västsaharierna skulle välja mellan att vara ett självständigt land eller att tillhöra Marocko. FN har ännu inte genomfört denna folkomröstning. En av anledningarna till det är Marockos starka band till Frankrike. Frankrike har en permanent plats och vetorätt i FN:s säkerhetsråd, och blockerar gång på gång omröstningar vars utfall missgynnar Marocko. På en del kartor finns inte ens Västsahara som land, den landytan räknas istället till Marocko. Marocko har sedan 2004 även sagt nej till att Västsaharas självständighet är ett alternativ. Det, tillsammans med att FN inte har genomfört folkomröstningen, är en av orsakerna till att Polisario och Marocko avbröt vapenvilan 2020. Idag är dessa två stater i krig mot varandra. Genom Västsahara går världens längsta aktiva mur på 2 700 km, vilket är den näst längsta muren efter kinesiska muren. Att muren är aktiv betyder att Marockos militär och landminor befinner sig där. Väster om den ligger det område som är under marockansk kontroll, ungefär två tredjedelar av landets yta. Dit får varken journalister eller oberoende observatörer resa. Alla nyheter och uppdateringar om vad som händer väster om muren kommer från västsaharier, som riskerar sin egen säkerhet för att dokumentera och sprida information till omvärlden. I den ockuperade delen blir västsaharier nekade jobb och bostäder enbart för sin etnicitet. De blir även straffade, det vill säga, misshandlade, fängslade och ibland mördade av Marockos militär för att visa västsaharas flagga, filma och ha fredliga demonstrationer. Sveriges riksdag beslutade 2012 att Sverige skulle erkänna Västsahara som en egen stat. Det har ännu inte skett. Med den här namninsamlingen vill vi sätta press på regeringen att fullfölja riksdagsbeslutet från 2012. Erik Christiansson, Saga Gabrielsson, Linn Karpsten Klangevik, Kyoka Ogata, Mei Sakai, kursdeltagare på Res och förändra världen-kursen, Färnebo folkhögskola Louise Lindfors, generalsekreterare Afrikagrupperna  Susanne Gerstenberg, Kvinnor för Fred Adolfo Ovalle, ordförande Latinamerikagrupperna Paul Carlsson, ordförande Praktisk Solidaritet Matts Mattsson, Solidaritet Nordost Benjamin Ladraa, medgrundare av Solidarity Rising Klas Sellström, verksamhetsledare Svalorna Latinamerika

Kan du inte be på BTH längre pga nya öppettiderna till stillarummet? Joina namninsamlingen! Tillsammans är vi starka och kan göra förändring. Då vi inte har fått respons från BTH, så är din röst superviktig för att få ledningen att förstå hur många som blir drabbade av nuvarande situationen! Rummet är en viktig resurs för många av oss här på BTH, då det erbjuder en plats för reflektion och återhämtning för en mångfald av behov och trosövertygelser. I dagsläget har Stilla rummet begränsade öppettider, vilket har orsakat bekymmer bland oss studenter som använder rummet dagligen för att utföra sina böner. Det är viktigt att notera att under sommarhalvåret sträcker sig de muslimska bönetiderna även till kvällen, vilket ytterligare förstärker behovet av att tillhandahålla ett tillgängligt utrymme för böner under senare timmar. Bönen är en viktig del av vår tro och personliga utveckling. För många av oss är det en tid för stillhet, återkoppling och andlig upplevelse som bidrar till vårt välbefinnande och fokusering. Meditation har även påvisats ha positiva effekter på studieprestationer och välmående. Vi anser det vara av yttersta vikt att institutionen strävar efter att tillgodose behoven hos alla studenter, oavsett deras trosövertygelser. Utan möjlighet att utföra våra böner på lämpliga platser kan vissa studenter tvingas söka andra utrymmen, vilket kan vara olämpligt för både dem och deras omgivning. Avsaknaden av ett avskilt utrymme för bön har dessutom ökat behovet för användning av utrymningsvägen i G-huset, som studenter har uppmanats att undvika. Med detta i åtanke skulle vi vilja föreslå att avskaffa öppettiderna för Stilla rummet eller i värsta fall förlänga det till kl 00 för att tillgodose behoven hos våra muslimska studenter, och säkerställa en inkluderande miljö för alla på högskolan. Detta skulle inte bara möjliggöra för studenter att utföra sina böner i rätt miljö, utan också främja en känsla av gemenskap och respekt för alla religiösa och kulturella traditioner.

Polisbrutaliteten är en av de flera markörerna för institutionell rasism och offer för polisbrutalitet dras med det resten av sina liv. Därför bör frågan om polisbrutalitet sättas omgående på den politiska dagordningen.

För att det är så många som drabbas av ett enormt lidande. Hela livet och livskvalitén påverkas och idag är det oerhört svårt/kostsamt att få hjälp! Psykvården måste omfattas av samma regelverk och vara lika tillgängligt som den vanliga vården är gällande fysiska åkommor.

För att det är så otroligt tröttsamt att vi helt normaliserat rampljuset som tillåts åt alla förövare. För att ingen vill höra på halvtaskiga ursäkter och existensiella odågor som förmildrande omständigheter åt varför en vuxen och välkänd man utnyttjar socioekonomiska glipor och maktstrukturer genom att begå ett brott i form av sexköp. Det finns inga gråzoner eller urskuldande variabler och ingen vill eller ska behöva få höra hans version utav hans brottsliga handlingar.

Tillfällig uppehållstillstånd bygger en barriär mellan dem och samhället och hindra integrationen. Barnen får hanterar på samma sitt som de som har kommit tidigare, de får känna sig hemma trygga och säkra. Flyktingar letar efter ett land och de villkor som krävs är jättesvårt att nå. Det blir mobbning, förtryck och tortyr. Eftersom de nästan omöjligt och man känner sig stressad och att är inte välkomna i Sverige. Barnen känner sig mindre än de andra.