Barn som har funktionsvariationer som gör att de har rätt till särskola har inte allt för sällan även tid lagd på fritids. Skälen kan variera, men oftast för att föräldrarna ska kunna sköta sina arbeten, för visst avlastningssyfte, eller inte allt för sällan för att pedagogerna i särskolan uppmuntrar till fritidstid för att vidareutveckla motorik och social kompetens hos barnen med funktionsvariationer. Fritids för barn med funktionsvariationer är inte att jämföra med fritids för barn utan funktionsvariationer. Där andra barn kan befinna sig på fritids under lov och studiedagar av rent omsorgsbehov är sanningen den att för barn med funktionsvariationer sker vidareutveckling som är fördelaktig för skolan när den återupptas efter loven och studiedagarnas slut. I de fall barnen har en diagnos inom autismspektrat kan det handla om att upprätthållandet av vardagsrutinen att bege sig till sin skola/fritids även under loven är direkt sund för barnen. Stör man rutiner och planerade bestyr för ett barn i autismspektrat skakar man existensen i grunden, där allt faller som ett korthus. Fritids för barn med funktionsvariationer är alltså ofta något som föräldrar inte använder för att det är ett nödvändigt val, utan för att det är ett val som är det bästa för deras barns utveckling. Som det fungerat tidigare år har skolskjuts skett till särskolornas fritids även under lov och studiedagar. Barnen har fortsatt åka - i de flesta fall - med samma bilar och samma chaufförer. Inga extra procedurer har krävts. Med beslutet som trätt i kraft får man nu söka färdtjänst via Skånetrafiken för att få skjuts till fritids under lov och studiedagar. En extra procedur, och en inte helt osmidig och okomplex sådan. Först ska man söka tillstånd. Efter handläggningstiden på allt från 2 veckor till en månad får man besked om ens barn anses ha rätt till färdtjänst. Om det nekas följer en överklagan, vilket utan större överdrift kan medföra att barnet inte får någon skjuts när det behövs. Om det bifalles fortsätter den osmidiga proceduren där man får boka tider då barnet ska åka med färdtjänsten. Har man otur finns det inga bilar tillgänglig tiderna man har behov av det. Då uteblir skjutsen helt enkelt. Har man tur och man får bekräftelse på att turer är bokade till de tider ditt barn har behov av kan man endast boka 13 dagar framåt. Det vill säga, skulle en förälder råka med det mänskliga misstaget att glömma boka för kommande dagar på dag 13, så uteblir skjutsen dag 14. Nu har jag turen att jag är född och uppvuxen i Sverige och ganska duktig på byråkrati. Man blir härdad som förälder till barn med funktionsvariationer. Jag förstår hur det här med färdtjänst funkar med nöd och näppe nu. Men för de föräldrar som är nyanlända och kanske inte hunnit lära sig svenska i en större utsträckning, för tro mig, jag har två barn med funktionsvariationer. Skulle någon be mig lära mig arabiska finns det inte en suck till en chans att det blir en arabiska värd namnet de kommande åren i alla fall. Skulle någon då dessutom be mig att sätta mig in i arabisk byråkrati genom att läsa mig till det? Glöm det. Vart jag vill komma med det här är att jag känner till att det i detta nu finns barn med funktionsvariationer som går i särskola, som skulle gått på fritids i sommar, som inte gör det för att man inte har förstått upplägget i vad förändringen innebär och kräver. Och vet ni, det är som sagt knappt jag fattar något själv. Vi fick reda på det här i april svart på vitt. Beslutet har flugit under radarn i medier. För tro mig, hade jag fått snus om det här tidigare hade ni sett den här protesten tidigare också. Föräldrar till barn med funktionsvariationer lever inte allt för sällan en vardag under extremt högtryck. Utmattningsdepressioner är inte allt för ovanliga i hemmen. Jag har själv varit där. Min fru har varit där. Jag kan faktiskt inte peka på en familj hos alla mina bekanta med barn som har funktionsvariationer som INTE har drabbats av utmattningssyndrom. Färdtjänsten blir en extra procedur, en extra last. En extra last som kan bli det som knäcker en. Vi kräver inte en gräddfil. Vi kräver inte att någon ska torka oss i rumpan. Vi kräver förutsättningar för att kunna ge våra barn de bästa förutsättningarna de kan få i livet. Ett sånt här beslut tillför inte ett uns positiv energi till livssituationen, där alla plus på energikontot är livsviktiga. Jag tror inte att man sett alla perspektiv och den påverkan beslutet har. Och det är okej, politiker är inga experter som kan precis allt. Man försöker sätta sig in i situationerna och besluten man får framför sig och göra de beslut man tror att väljarna blir nöjda med, eller i alla fall minst påverkade av. Ibland så blir det fel, som nu. Och då kommer en protest, som den här. Jag förstår att kostnaderna måste fördelas. Men om man måste justera en sådan här kostnad som skoltaxi till fritids under lov och studiedagar finns det andra vägar att gå, där min och så många andra hårt pressade föräldrars vardag påverkas så extremt mycket som den gör nu. Vi vill att man återinför skoltaxi till fritids under lov och studiedagar, helt enkelt. Med vänliga hälsningar Johan Rönn, förälder till en autistisk 10-åring och en autistisk 8-åring

Iris restaurang & café är en social verksamhet som drivs av Internationella Qvinnoföreningen i Värmland. I över 12 år har flera hundra kvinnor som stått långt från arbetslivet haft möjlighet att arbetsträna och språkträna i en trygg och utvecklande miljö på gamla Klaraborgs Herrgård på Kårgränd i Karlstad. Sedan hösten 2019 har föreningen stått utan stöd från både kommunen och arbetsförmedlingen. De har levt på restaurangintäkterna. Som de flesta känner till har restaurangbranschen drabbats hårt på grund av den rådande Covid-19-pandemin, så även den sociala verksamheten Iris vars intäkter nästan helt försvunnit. Två av deras tre heltidsanställda har avsagt sin lön, regeringen säger nej till att dela ut krispengar på grund av att de är en förening, och om inte hyran betalas tvingas de flytta ur sina lokaler innan hösten. Lokalen på Kårgränd 4 hyrs av Karlstads Kommun. Iris vädjar nu till Karlstad kommuns Arbetsmarknad- och socialnämnd att efterskänka hyran fram till nyår för att kunna fortsätta bedriva sina kärnverksamheter i lokalen. Och ge dem utrymme till att finna nya vägar till finansiering av sina verksamheter. Ärendet tas förhoppningsvis tas upp i nämndemötet den 17 juni. Internationella Qvinnoföreningen önskar att fortsätta hjälpa kvinnor i Värmland som av olika anledningar lever i utanförskap att ta steget tillbaka till samhället och närma sig egen försörjning. Det hade varit extremt dumsnålt att neka Iris hjälp med hyran, då det med största sannolikhet kommer vara svårt att hitta nya hyresgäster till lokalen innan det nya året. Titta gärna på filmen om Iris: https://www.youtube.com/watch?v=VIWKjskTwJo

Förra året flyttade Andrea Ricci Persson, 30, och hennes två barn, i dag ett och tre år gamla, till en lägenhet i Frölunda i Göteborg. Ganska snart märkte hon att något påverkade dem. - De fick eksem som kliade så att det började blöda, hade besvär med rinnande näsor och fick svårt att andas. Det var speciellt svårt om nätterna. Hon misstänkte att det var en ormhassel, en buske som växte lutad över uteplatsen som orsakade problemen, något Göteborg Direkt skrivit om. - Den gav ifrån sig mycket pollen. Så fort barnen fick lite på armen så fick de eksem. Andrea kontaktade Stena Fastigheters förvaltare flera gånger för att få råd om vad hon skulle göra, men fick inget svar. I våras, när ormhasseln återigen gav barnen samma besvär, gjorde hon en serviceanmälan. - I år kändes det ännu mer aktuellt att få bort den då jag inte ville att de skulle drabbas av andningsbesvär, och få corona på det. När Andrea inte heller den här gången någon respons tog hon saken i egna händer och sågade ner busken. Hon märkte direkt att barnens besvär försvann. Detta uppskattades dock inte av Stena Fastigheter. Förvaltaren kontaktade henne och meddelade att hon skulle betala en straffavgift på 9 000 kronor. - Jag bröt ihop, det är klart att man blir chockad och ledsen. Förvaltaren sa att jag kan bli polisanmäld och vräkt om jag inte betalar.

Stockholm har stått utan lånecyklar sedan sensommaren 2018. Efter många turer med upphandlingar, överklaganden och skumma företag inblandade så blir det inga cyklar i sommar heller. [1] Det är dags att vi stockholmare får vårt eget lånecykelsystem, varför inte ett där vi kan använda bibliotekskortet för att låna cyklarna? Upphandlingarna där företag som Voi - vilka också fyllt Stockholoms gator med elektronikskrot - varit inblandade har trots cykeltemat varit en bilkrasch att titta på. De enda som verkar ha den långsiktiga nyttan för ögonen är vi som ska använda cyklarna. Därför är det bättre om staden - i samarbete med våra grannkommuner - utvecklar ett eget system för lånecyklar. Kanske ett där man kan använda bibliotekskortet eller någon liknande enkel lösning. Utan reklam, vinstintresse eller byråkrati och med samhällsnyttan i fokus.

Läkarens intyg måste gälla. Ingen på Försäkringskassan ska kunna neka sjukskrivningar bara för att plocka ut bonusar. [1] Det pågår ett systematiskt våld mot oskyldigt svaga människor (en del tar sina liv) med hjälp av Försäkringskassan. Läkarutlåtanden förbises och den drabbade ställs inför socialbidrag (om man får det ens), trots att man behöver vara sjukskriven. Det sociala nätverket måste återupprättas och underlätta för de drabbade. Källa: [1] SVT, Handläggare på Försäkringskassan: Fler avslag ger högre lön, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon

Vi kan inte längre acceptera att aktiebolag gör obegränsat med vinst på våra skattepengar- pengar som ska gå till barns utbildning. Aktiebolagens vinster urholkar likvärdigheten i svensk skola och vi som samhälle blir fattigare. En likvärdig skola där jämlikhet och kunskap är i fokus är centralt för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är vad vi måste stå upp för och arbeta mot. Vi har under många år sett hur aktiebolagens profit och vinstintressen bidrar till en ojämlik skola där de familjer som redan har det tufft får de än tuffare. I ett land som är så rikt måste vi kunna ge varje barn en chans att få lyckas och förverkliga sina livsdrömmar oavsett ens ekonomiska förutsättningar. Nu behöver vi tillsammans ta kampen för att stoppa vinstjakten i skolan.

För att folkhögskolor att viktigt mötesplast för alla människor som intresserad att vidare utbildad sig. Folkhögskola erbjuder en unik skolform, där man utmana sig och utvecklas och träffa andra med samma intressen. Folkhögskola är viktigt för alla i Sverige och utomlands.

Det är ett fåtal lägenheter kvar på dessa orter anpassade för äldre och handikappade, lägenheterna är i markplan och lämpliga att t.ex. använda ramper för att komma in eller ut med en rullstol. Det är fel att spara på de svagaste grupperna för att utöka/renovera bostadsbestånden i andra delar av kommunen. Det är fel att förflytta riskgrupper till nya boenden i hyreshus under Coronapandemin. Det är nog oroligt för dem ändå och så ska det bli en tvångsflytt på det.

Folktandvården i Grängesberg är en välfungerande verksamhet. Vi känner oss förda bakom ljuset och vill att stängningen stoppas. Beslutet är genomfört i all hast och dessutom inte demokratiskt förankrat. Vi accepterar inte att högerstyret i regionen behandlar oss på det här sättet.

I nuläget testas inte all personal som arbetar inom vård- och omsorgsyrken för COVID-19 även om Folkhälsomyndigheten har uppmanat att detta ska ske. Detta betyder att personer som potentiellt bär på viruset utgör en hälsorisk för sin omgivning. Enligt Sveriges Statistikmyndighet SCB jobbar ca 135 300 anställda som undersköterskor inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboende. Statistiken visar att dessa viktiga människor arbetar inom Sveriges vanligaste yrke. I och med att de också jobbar med gruppen som utgör den största riskgruppen för COVID-19 blir denna yrkesgrupp den mest sårbara och utsatta för de negativa effekterna av COVID-19. De utgör en större risk för att bli smittade, en större risk för att smitta andra, och en större risk att vara hemma från arbetet med negativa konsekvenser för deras personliga ekonomi. I värsta fall kommer många inte kunna försörja sig själva och deras familjer. Det är otroligt viktigt att vi tillsammans som samhälle visar solidaritet och skyddar arbetare inom vården som konstant får vårt samhälle att rulla och fungera. Genom att skriva på denna namninsamling begär du att undersköterskor och annan personal inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboende testas för COVID-19, samt att de får ersättning så länge de socialt distanserar sig själva när de måste vara hemma från arbetet. Om de testas kan de skydda sig själva och andra, vilket är otroligt viktigt för att stoppa spridningen av COVID-19. Tillsammans kan vi!

Det är en mänsklig rättighet att ”fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner”. Kultur har stor betydelse för människans välbefinnande och kan för många vara ett existentiellt stöd. När äldre och sjuka nu isoleras och förbjuds besök blir kultur online allt viktigare. Men utan tillgång till internet och skärmar blir det omöjligt att ta del av de många initiativ till digital kultur som görs runt om i landet. Regeringen har tagit fram en bredbandsstrategi med målet att "hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband" till 2025. Men än är vi långt ifrån målet och idag saknar många stöd-, vård- och omsorgsboenden internet och skärmar. Detta gör att många personer i isolering blir ännu mer ensamma. Därför behöver vi skynda på den digitala infrastrukturen inom vård och omsorg. För kulturen – men också för Face-Time-stunden med barnbarnen och möjligheten att delta i digitala studiecirklar eller andra möten. Gör livet för äldre, sjuka och funktionsnedsatta mer meningsfullt – fler skärmar och tillgång till internet på vård-och omsorgsboenden – nu! Kultur ska vara tillgängligt för alla. Men att tillgänliggöra konst och musik via skärm räcker oftast inte. Många äldre, sjuka och personer med funktionsnedsättning vid stöd-, vård- och omsorgsboenden kan inte ta del av kulturupplevelser via skärm på grund av bristande teknik och bredband. Foto: Anna Tärnhuvud/Betaniastiftelsen Initiativtagare till kampanjen är Betaniastiftelsen, Studieförbundet Bilda och Studio Acusticum.

Barnkonvention måste gäller för alla barn även flyktingbarn! Barn som födda i Sverige eller växer upp här vet mer om Sverige och svenska samhället än deras andra land.Dessa barn har rotat sig i samhället och det är grymt och omänskligt att de ska utvisas eller leva i limbo. Barnen skadas av detta, det ska skadar barns psykiskt och hälsa, drömmar, trygghet, framtiden. Dessa barnen är den nya generationen som ska fortsätta leva efter oss och kommer att driva världen, det värde mycket och är jätte viktigt att de ska växer bra. Alla måste förstå allvaret.