Huddinge Kommun behöver ändra sitt beslut att flytta på Emanuel för tredje gången och istället låta honom bo kvar där han är nu. Huddinge Kommun behöver ta hänsyn till alla separationer som Emanuel redan upplevt och vad barn i hans extremt tidiga och känsliga ålder behöver för att utvecklas på bästa sätt, dvs kontinuitet, trygghet och möjlighet till anknytning. De behöver lyssna på utlåtanden från andra professioner som barnläkare och barnpsykologer. Huddinge Kommun måste även ta hänsyn till att BARNKONVENTIONEN IDAG ÄR SVENSK LAG. Det innebär att stor vikt måste läggas vid barnets bästa. Myndigheter behöver vidta flera åtgärder vid utredningar om barn som är TVÅNGSOMHÄNDERTAGNA. Emanuels första månader i livet var kaotiska. Han föddes under komplikationer med kejsarsnitt och behövde stanna på sjukhuset en tid efter födseln. Mamman försvann från honom när han var en månad gammal på grund av sjukdom och kom tillbaka efter ungefär två och en halv månad. Under den tiden mamman var borta tog hans mormor hand om honom. Emanuel var sedan tvungen att flytta med sin mamma till ett utredningshem på begäran av Huddinge Kommun. Efter två veckor vart han omedelbart tvångsomhändertagen och placerades där han bor idag. EMANUEL HAR BEHÖVT SKILJAS FRÅN SINA NÄRMASTE TRE GÅNGER OCH TVINGATS BYTA MILJÖ TVÅ GÅNGER, ALLT UNDER SITT FÖRSTA LEVNADSÅR. Emanuel är idag ett år och har lyckats utvecklas i en miljö där han har blivit trygg, trots en mycket tuff start i livet. Han är ett lyckligt barn, och håller på att utveckla en personlighet med vuxna han är trygg med. Dem sätter honom allra först och är hans trygghet i livet. Familjen har dessutom byggt en sund relation till Emanuels mor och är förstående för hennes situation. Nu har Huddinge Kommun bestämt att ta Emanuels trygghet ifrån honom på vaga grunder; de anser att familjen han bor hos är olämpliga för att de är för unga (32 år), de har inga egna barn och Emanuel är deras första placering. Hur kan de i så fall ha tillåtit Emanuel bo där så länge redan, nio månader? Huddinge Kommun har inte gjort en riskbedömning; vad utsätts Emanuel för vid ytterligare en separation? Man har inte gjort en bedömning kring vad som är bäst för Emanuel utifrån hans ålder och psykologiska utveckling eller hämtat in yttrande från barnavårdscentralen, barnpsykolog eller BUP. Att ges möjligheten att knyta an till betydelsefulla vuxna så tidigt i livet förebygger ohälsa, och ger barnet bättre förutsättningar att klara svårigheter senare. Tidiga störningar ökar lidandet senare i livet. Huddinge Kommuns förhållningssätt gällande Emanuel är att de vet ”bäst”. Detta frångår det faktum att barnkonventionen ska styra kommunens hantering av Emanuels ärende. Det ska gälla inte bara i Emanuels fall utan för alla barn. VI BEHÖVER BÖRJA TA BARNENS BÄSTA PÅ ALLVAR. ATT FLYTTA EMANUEL EN TREDJE GÅNG UNDER HANS FÖRSTA LEVNADSÅR GÅR EMOT LAGEN OCH KAN SKADA HONOM FÖR LIVET. #inte1barntill

Området innehåller höga naturvärden som alltid är värt att skydda. Dessutom behöver de boende i Uppsala stad skyddade stadsnära naturområden för rekreation som bidrar till en högre levnadsstandard och bättre hälsa (fysisk såväl som psykisk). Läs mer här: https://uppsala.naturskyddsforeningen.se/2020/11/17/uppsala-universitet-planerar-jattehygge-i-hagadalen-nastens-naturreservat-pressmeddelande-2020-11-17/

När Region Stockholm ska spara pengar slår det hårt mot människor med funktionsnedsättning! Samtidigt som Region Stockholms bokslut visar ett överskott på 3,2 miljarder kronor vill man spara in på hjälpmedel för en utsatt grupp i samhället! Högkostnadsskyddet slopas dessutom! Den blå-gröna majoriteten i Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat att människor med funktionsnedsättning själva ska betala för sina hjälpmedel. Som anledning anges minskade skatteintäkter på grund av pandemin och förändringarna i det kommunala utjämningssystemet, den så kallade Robin Hood-skatten. Vi kan inte göra någon annan tolkning än att de blå-gröna tycker det är bättre att enskilda behövande betalar mycket, istället för att vi solidariskt tar ett gemensamt ansvar. Många människor med funktionsnedsättning har ofta ett eller flera hjälpmedel. Samtidigt har många en liten inkomst, i flera fall bara sjukersättning baserad på en halvtidstjänst eller mindre. Alla de med bostadstillägg är i princip fattigpensionärer eller motsvarande. Vi pratar med andra ord inte om några höginkomsttagare. Underlaget för kommande beslut är ett tjänsteutlåtande undertecknat av Region Stockholms högsta tjänsteman: Hälso- och sjukvårdsdirektör Björn Eriksson. I tjänsteutlåtandet presenteras de hjälpmedel som ska ha egenansvar (muggar, bestick, saxar, duschpallar utan armstöd, förhöjningsdynor, tyngdtäcken, mm) respektive de hjälpmedel som ska ha en kostnad per år för att låna (ex elrullstolar, ortopediska inlägg/fotbäddar, arm- och bentränare). Till hjälpmedel som det föreslås bli egenansvar för ingår även bilanpassning. Egenansvar för hjälpmedel, vilket innebär att du köper dina hjälpmedel själv, är på väg att införas från 1 januari 2021 på en rad hjälpmedel som tidigare förskrivits gratis. Högkostnadsskyddet på hjälpmedel som varit 2 000 kronor tas samtidigt bort. Motiveringen till att ta bort detta skydd är enligt Ella Bohlin (Kd) att det blir för dyrt att införa ett digitalt system för sammanställning av de nya kostnader som uppstår när fler hjälpmedel avgiftsbeläggs. En slags dubbelbestraffning tycker vi. Först införs extra kostnader sedan tas livlinan i form av högkostnadsskyddet bort. När beslut ska fattas som påverkar människors liv är det mycket viktigt att göra en ordentlig och ingående konsekvensanalys, alltså att undersöka hur ett förslag till beslut kommer påverka enskilda i deras vardag samt att se vilka ytterligare kostnader som kan tillkomma. Det finns inte någon konsekvensanalys i detta beslutsunderlag. Exempelvis, vad händer för dem som inte har råd att betala flera tusen kronor för att köpa ortopediskt utprovade korrekta skor med inlägg? Ska de istället efter ett tag belasta sjukvården med nedsatt känsel, dålig blodcirkulation eller söka sig till fysioterapeuterna med sina felställningar/missbildningar? Ska de som inte har råd att köpa en egen duschstol, ramla och bryta lårbenshalsen, vad kostar inte det? Tyngdtäcken som kostar mycket pengar för den enskilda och som kräver utprövning övergår till egenansvar, det påstås att det inte finns någon evidens att tunga täcken fungerar men det finns visst sådan evidens. Varför hänvisar region Stockholm till kanadensisk forskning när de själva beställt en undersökning från Karolinska, kan det vara för att den svenska forskningen – visar på att tyngdtäcken har effekt? När Region Stockholm ska spara pengar slår det hårt mot människor med funktionsnedsättning! Samtidigt som Region Stockholms bokslut visar ett överskott på 3,2 miljarder kronor vill man spara in på hjälpmedel för en utsatt grupp i samhället! Högkostnadsskyddet slopas dessutom! I våra ögon rimmar detta förslag till beslut väldigt illa med FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som Sverige skrev under och sedan också ratificerade redan 2009. Där framgår tydligt rätten till tillgänglighet och lika valmöjligheter för alla även de med funktionsnedsättning. Om alla ska kunna delta i samhället på lika villkor är hjälpmedel en förutsättning och att alla har ekonomisk möjlighet att skaffa sig dessa hjälpmedel. Beslutet att få ner Region Stockholms kostnader för hjälpmedel, på bekostnad av människor med funktionsnedsättning, är tänkt att gälla från 1 januari 2021, men i själva verket sker det redan nu. Av en slump upptäcktes att det är förskrivningsstopp för tyngdtäcken redan från 1 november i år, och detta är ju något som helt föregriper beslutet med två månader. Gäller det fler hjälpmedel? Beslutet i sig visar på en besparing på ynka 64 miljoner på en hjälpmedelsbudget på drygt 2 miljarder. Det måste finnas annat att spara in på? Vi kräver att en ordentligt utförd konsekvensanalys måste göras och att hänsyn till mänskliga rättigheter måste tas. När Region Stockholm går med 3,2 miljarder plus ska det inte sparas på hjälpmedel och högkostnadsskyddet ska finnas kvar. Tycker du som vi? Skriv under! DHR Stockholms Läns Distrikt Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm Hjärnkraft Stockholms län Huvudvärksföreningen Stockholm Neuroförbundet Stockholms Län Parkinson Förbundet Stockholm Personskadeförbundet RTP - Stockholms läns distrikt Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Stockholms län (RBU Stockholm) Stockholms län reumatikerdistrikt Strokeföreningen i Stockholms län

För både skogens och Hjobornas välmående. Vi vill att Hjo kommun håller sig till de åtaganden som kommunen beslutat om i åtgärdsprogrammet ”Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - Hjo kommuns åtaganden”. Hållbart brukande av skog och odlingslandskap är ett av fyra fokusområden som nämns på s. 3-4, där Hjo kommun uppger att de har åtagit sig att ”bedriva skogsbruket i kommunala skogsbruket utifrån målbilder för god miljöhänsyn”. Man har också åtagit sig att: ”utveckla hyggesfritt skogsbruk i kommunalt ägda skogar för att öka variationen i landskapet, främja rekreations- och miljövärden samt visa på möjligheterna med alternativa brukningsformer.” Vi vill att Hjo kommun följer uppsatta mål och därmed inte skapar fler kalhyggen inom vårt gemensamma friluftsområde. I stället bör man varsamt genom plockhuggning, utan skogsmaskiner som kör sönder mark och stigar, ta ner de angripna eller skadade träd, som måste tas ner av säkerhetsskäl. På så sätt skapas luckor där träd som naturligt trivs där får växa upp till en varierad blandskog med både unga och gamla träd. Skogen på Högaliden är viktig för Hjobornas hälsa och välmående, vi uppmanar därför kommunen att skyndsamt stoppa avverkningsplanerna och välja ett hållbart sätt att sköta allas vår skog. Inga fler kalhyggen på Högaliden!

Detta är viktigt för att minska coronaspridningen samt värna om lärares hälsa och välmående. Över 50% av lärare uppger för tidningen Läraren att de inte får arbeta på distans, även när arbetet är av sådan karaktär att det är fullt möjligt.

Göteborgs fyller 400 år 2021 och museet Emigranternas Hus behöver få det verksamhetsstöd de behöver för att museet ska kunna överleva till 2021 - och överleva många många år framåt. Museet är fyllt av material från den Stora Svenska Utvandringen till USA på 1800-talet. Och museet är beläget i just de lokalerna där "De Nya Svensk-Amerikanerna" reste ifrån.

Vi är övertygade om att en försämrad arbetsrätt är dåligt för hela våran bransch. En försämring i LAS kommer bereda en ännu större väg för oseriösa aktörer inom Måleribranschen och på sikt konkurrera ut alla företag som med hjärta vill ha ordning och redan på arbetsmarknaden. Vi är också övertygade om att trygga anställningar leder till en sund och konkurrenskraftig bransch med trygga anställda som vågar göra dom privata investeringar som både livet och marknaden behöver för att upprätthålla en stark välfärd!

Sjukhusledningen på Karolinska i Stockholm har beslutat att slå ihop intensivvård för barn (barn-PMI) med den för vuxna, utan att göra en konsekvensanalys eller konsultera berörda avdelningar på barnsjukhuset. Ett av flera viktiga rikssjukvårdsuppdrag hos Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm är medfött diafragmabråck. Det är ett uppdrag de delar med Skånes universitetssjukhus Lund men där Stockholm tar emot majoriteten av familjerna som drabbas. Att slå ihop vården för svårt sjuka barn med intensivvård för vuxna ser vi som mycket allvarligt och kan äventyra vad som redan är en tuff start i livet. Medfött diafragmabråck klassas som en sällsynt diagnos och specialistkunskap inom vården är bokstavligen livsviktig. Personalen inom de berörda verksamheterna har startat en namninsamling för sina medarbetare som redan är uppe i över 1000 underskrifter. För att visa vårt stöd, har nu vi i CDH Sverige startat en öppen insamling för patienter, anhöriga och medmänniskor som önskar ställa sig bakom vår förenings öppna brev till sjukhusledningen. Hjälp oss värna om den livsviktiga vård som ges till svårt sjuka barn, för att ge dem bästa möjliga förutsättningar till sina fortsatta liv utanför sjukhuset. För mer information, läs den artikel som publicerades i DN 12 oktober där berörd personal intervjuades: "Upprörd stämning när barn- och vuxenintensiven ska slås ihop på Karolinska"

Verksamheten bidrar till ökad självkänsla och förbättrad psykisk hälsa för de som utför arbetet och innebär på sikt en minskad kommunal kostnad för en utsatt grupp i samhället.

Skola är en otroligt viktig samhällsfunktion som ska vara fri från ekonomiska intressen för att säkerställa våra barns möjligheter oavsett kommun. Vi, folket, har inte valt detta. Denna sakfråga är för viktig för att genomföras av minoriteten folkvalda. Denna fråga får gång på gång Nej i undersökningar, oavsett partiröst. Folket ska bestämma i denna folkliga fråga. Inte partimandat.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.