Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

Hela Sverige och vår region har slutit upp bakom vårdpersonalens heroiska insatser denna vår. Nu kommer tacket från det moderatledda styret i Region Stockholm: Varslen ligger kvar – samtidigt som dyr hyrpersonal köps in. Det är inget annat än ett hån mot vårdpersonalen. Tusentals operationer har ställts in under pandemin och vårdpersonalen har arbetat under extrema förhållanden och är i stort behov av återhämtning. En vårdskuld har byggts upp under våren, som nu måste hanteras. Vi kräver nu att besparingarna och varslen på länets sjukhus stoppas. Vårdens pengar ska gå till personalen – inte till inhyrda konsulter.

Motivering: Vill ha en bedömning vad Svenska medborgare står i dag att vara med och finansiera eller lämna Europeiska unionen. Svenskar betalar mest! Sverige är så kallade nettobetalare, det vill säga Sverige betalar in mer till EU än vad landet får tillbaka i EU-stöd. Därför bör en folkomröstning – där medborgarna tillåts att avgöra huruvida Sverige ska vara kvar i EU eller inte – genomföras. Det finns fördelar med att genomföra omröstning i samband med valet 2022 – såväl ekonomiska som administrativa. En folkomröstning skulle också ge kommande regering en tydlig signal om folkets vilja i denna viktiga fråga.

Destination Halmstad har en lång historia av att sälja ut våra gemensamt ägda ytor och byggnader. Det är dags att sätta ner foten. Inget i hotell i vår park. Punkt. Slut.

Äldreupproret Manifest Den pågående Corona pandemin har visat på allvarliga brister dels i synsättet på äldre dels inom äldreomsorgen. Därför gör vi uppror, nu. Vi vill ha förändringar. Det finns 1,6 miljoner ”sjuttio plussare” nu, det är många! Och de flesta invånare i Sverige kommer att bli gamla. De problem och de brister som Corona pandemin visat på är egentliga inte nya eller okända, men de har blivit tydliga. Därför gör vi uppror. Vi vill ha förändringar, vi vill veta varför så många dog inom äldreomsorgen. Vi anser också att synen på äldre var felaktig, missvisande och fördomsfull. I uttrycket “Skydda våra äldre” ligger ett objektifierande passivt synsätt som strider mot grundvärderingar när det gäller mänskliga rättigheter. Man kan inte klumpa ihop 1,6 miljoner människor, utan att anse att de utgör ett slags kollektiv. 70+ är inget kollektiv, utan består av olika individer, med olika förutsättningar, önskemål, bakgrunder och behov. Det enda som binder dem samman är kanske ett sämre immunförsvar. Vi vill ha förändring, vi vill ha både kortsiktiga och långsiktiga förändringar. Vi gör uppror. Nu. Vi kräver: Kortsiktiga åtgärder: Regeringen bör omedelbart tillsätta en speciell kommission för utredning av om vad som hände inom äldreomsorgen när det gäller Coronapandemin. * Varför dog så många inom äldreomsorgen? * Hur gick smittspridningen till? * Saknades skyddsutrustning och varför i så fall? * Hade personalen tillräckliga kunskaper om smittspridning? * Bidrog osäkra anställningsvillkor till smittspridningen? Hur i så fall? * Hur var tillgången till medicinsk/läkare kompetens på äldreboenden? * Hur tydlig och professionell var ledningens förhållningssätt? * Fick äldre samma möjlighet till läkarbedömning och vård som yngre? * Var mörkades uppgifter till anhöriga och pressen? * Vad bidrog till att vissa boenden inte drabbades av smittan i någon större utsträckning? * Vi kräver att de brister som upptäcks börjar åtgärdas omedelbart, men även långsiktigare åtgärder skall initieras. Statusen på arbete med äldre måste höjas och det bl. a genom utbildning av personal, och utformande av möjligheter till kontinuerlig utveckling där både de äldres och personalens idéer tas till vara. Det skall vara tydligt vem som bär ansvar för olika delar av verksamheten. Långsiktiga åtgärder: Ett förändrat synsätt på äldre i det svenska samhället. Att bli äldre är i bästa fall en del av ett långt och händelserikt liv. Äldre har kunskap och erfarenheter som skall tillvaratas. Många äldre gör stora insatser i civilsamhället. Alla människor skall behandlas med respekt och värdighet. Det gäller också de äldre. Under Coronapandemin har det officiella synsättet visat på brist på respekt och värdighet. Därför kräver vi: Att en särskild ministerpost inrättas, en minister som har särskilt ansvar för äldrefrågor, oavsett boendeformer. Äldreministern skall särskilt bevaka äldres rättigheter i samhället. Ändring av Socialtjänstlagen skall genomföras, de äldre skall ha rätt till goda levnadsvillkor och inte endast skälig levnadsnivå, som det är i dagens socialtjänstlag. En särskild äldreplan skall tas fram, som skall styra samtliga frågor som berör de äldres rättigheter och skyldigheter i samhället. Nödvändiga resurser för genomförande av viktiga förändringar skall tillföras. Ingen skall behöva vara rädd för att bli gammal. Anna Hartmann, Initiativtagare Rosie Rothstein, Initiativtagare

RFSL har sett hur asylrätten i Sverige har försämrats avsevärt sedan den tillfälliga lagen om begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige infördes 2016, och därefter förlängdes. I juni 2019 tillsatte regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté som håller på att ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken. Det vi just nu ser diskuteras i arbetet med Sveriges framtida migrationspolitik innebär inte bara att delar av den tillfälliga lagen görs permanenta, utan även andra långtgående förslag som kommer att försvaga asylrätten avsevärt och kommer att slå extra hårt mot utsatta grupper som till exempel hbtqi-personer. RFSL ser med oro på hur den parlamentariska migrationskommittén, som utsetts för att utforma Sveriges framtida asylpolitik, ignorerar vissa av UNHCR:s rekommendationer till Sverige och det civila samhällets kunskap om konsekvenserna i form av förlorade människoliv av en restriktiv asylpolitik. De långtgående förslag som den parlamentariska migrationskommittén just nu behandlar kommer att urholka asylrätten.

Barn som har funktionsvariationer som gör att de har rätt till särskola har inte allt för sällan även tid lagd på fritids. Skälen kan variera, men oftast för att föräldrarna ska kunna sköta sina arbeten, för visst avlastningssyfte, eller inte allt för sällan för att pedagogerna i särskolan uppmuntrar till fritidstid för att vidareutveckla motorik och social kompetens hos barnen med funktionsvariationer. Fritids för barn med funktionsvariationer är inte att jämföra med fritids för barn utan funktionsvariationer. Där andra barn kan befinna sig på fritids under lov och studiedagar av rent omsorgsbehov är sanningen den att för barn med funktionsvariationer sker vidareutveckling som är fördelaktig för skolan när den återupptas efter loven och studiedagarnas slut. I de fall barnen har en diagnos inom autismspektrat kan det handla om att upprätthållandet av vardagsrutinen att bege sig till sin skola/fritids även under loven är direkt sund för barnen. Stör man rutiner och planerade bestyr för ett barn i autismspektrat skakar man existensen i grunden, där allt faller som ett korthus. Fritids för barn med funktionsvariationer är alltså ofta något som föräldrar inte använder för att det är ett nödvändigt val, utan för att det är ett val som är det bästa för deras barns utveckling. Som det fungerat tidigare år har skolskjuts skett till särskolornas fritids även under lov och studiedagar. Barnen har fortsatt åka - i de flesta fall - med samma bilar och samma chaufförer. Inga extra procedurer har krävts. Med beslutet som trätt i kraft får man nu söka färdtjänst via Skånetrafiken för att få skjuts till fritids under lov och studiedagar. En extra procedur, och en inte helt osmidig och okomplex sådan. Först ska man söka tillstånd. Efter handläggningstiden på allt från 2 veckor till en månad får man besked om ens barn anses ha rätt till färdtjänst. Om det nekas följer en överklagan, vilket utan större överdrift kan medföra att barnet inte får någon skjuts när det behövs. Om det bifalles fortsätter den osmidiga proceduren där man får boka tider då barnet ska åka med färdtjänsten. Har man otur finns det inga bilar tillgänglig tiderna man har behov av det. Då uteblir skjutsen helt enkelt. Har man tur och man får bekräftelse på att turer är bokade till de tider ditt barn har behov av kan man endast boka 13 dagar framåt. Det vill säga, skulle en förälder råka med det mänskliga misstaget att glömma boka för kommande dagar på dag 13, så uteblir skjutsen dag 14. Nu har jag turen att jag är född och uppvuxen i Sverige och ganska duktig på byråkrati. Man blir härdad som förälder till barn med funktionsvariationer. Jag förstår hur det här med färdtjänst funkar med nöd och näppe nu. Men för de föräldrar som är nyanlända och kanske inte hunnit lära sig svenska i en större utsträckning, för tro mig, jag har två barn med funktionsvariationer. Skulle någon be mig lära mig arabiska finns det inte en suck till en chans att det blir en arabiska värd namnet de kommande åren i alla fall. Skulle någon då dessutom be mig att sätta mig in i arabisk byråkrati genom att läsa mig till det? Glöm det. Vart jag vill komma med det här är att jag känner till att det i detta nu finns barn med funktionsvariationer som går i särskola, som skulle gått på fritids i sommar, som inte gör det för att man inte har förstått upplägget i vad förändringen innebär och kräver. Och vet ni, det är som sagt knappt jag fattar något själv. Vi fick reda på det här i april svart på vitt. Beslutet har flugit under radarn i medier. För tro mig, hade jag fått snus om det här tidigare hade ni sett den här protesten tidigare också. Föräldrar till barn med funktionsvariationer lever inte allt för sällan en vardag under extremt högtryck. Utmattningsdepressioner är inte allt för ovanliga i hemmen. Jag har själv varit där. Min fru har varit där. Jag kan faktiskt inte peka på en familj hos alla mina bekanta med barn som har funktionsvariationer som INTE har drabbats av utmattningssyndrom. Färdtjänsten blir en extra procedur, en extra last. En extra last som kan bli det som knäcker en. Vi kräver inte en gräddfil. Vi kräver inte att någon ska torka oss i rumpan. Vi kräver förutsättningar för att kunna ge våra barn de bästa förutsättningarna de kan få i livet. Ett sånt här beslut tillför inte ett uns positiv energi till livssituationen, där alla plus på energikontot är livsviktiga. Jag tror inte att man sett alla perspektiv och den påverkan beslutet har. Och det är okej, politiker är inga experter som kan precis allt. Man försöker sätta sig in i situationerna och besluten man får framför sig och göra de beslut man tror att väljarna blir nöjda med, eller i alla fall minst påverkade av. Ibland så blir det fel, som nu. Och då kommer en protest, som den här. Jag förstår att kostnaderna måste fördelas. Men om man måste justera en sådan här kostnad som skoltaxi till fritids under lov och studiedagar finns det andra vägar att gå, där min och så många andra hårt pressade föräldrars vardag påverkas så extremt mycket som den gör nu. Vi vill att man återinför skoltaxi till fritids under lov och studiedagar, helt enkelt. Med vänliga hälsningar Johan Rönn, förälder till en autistisk 10-åring och en autistisk 8-åring

Iris restaurang & café är en social verksamhet som drivs av Internationella Qvinnoföreningen i Värmland. I över 12 år har flera hundra kvinnor som stått långt från arbetslivet haft möjlighet att arbetsträna och språkträna i en trygg och utvecklande miljö på gamla Klaraborgs Herrgård på Kårgränd i Karlstad. Sedan hösten 2019 har föreningen stått utan stöd från både kommunen och arbetsförmedlingen. De har levt på restaurangintäkterna. Som de flesta känner till har restaurangbranschen drabbats hårt på grund av den rådande Covid-19-pandemin, så även den sociala verksamheten Iris vars intäkter nästan helt försvunnit. Två av deras tre heltidsanställda har avsagt sin lön, regeringen säger nej till att dela ut krispengar på grund av att de är en förening, och om inte hyran betalas tvingas de flytta ur sina lokaler innan hösten. Lokalen på Kårgränd 4 hyrs av Karlstads Kommun. Iris vädjar nu till Karlstad kommuns Arbetsmarknad- och socialnämnd att efterskänka hyran fram till nyår för att kunna fortsätta bedriva sina kärnverksamheter i lokalen. Och ge dem utrymme till att finna nya vägar till finansiering av sina verksamheter. Ärendet tas förhoppningsvis tas upp i nämndemötet den 17 juni. Internationella Qvinnoföreningen önskar att fortsätta hjälpa kvinnor i Värmland som av olika anledningar lever i utanförskap att ta steget tillbaka till samhället och närma sig egen försörjning. Det hade varit extremt dumsnålt att neka Iris hjälp med hyran, då det med största sannolikhet kommer vara svårt att hitta nya hyresgäster till lokalen innan det nya året. Titta gärna på filmen om Iris: https://www.youtube.com/watch?v=VIWKjskTwJo

Förra året flyttade Andrea Ricci Persson, 30, och hennes två barn, i dag ett och tre år gamla, till en lägenhet i Frölunda i Göteborg. Ganska snart märkte hon att något påverkade dem. - De fick eksem som kliade så att det började blöda, hade besvär med rinnande näsor och fick svårt att andas. Det var speciellt svårt om nätterna. Hon misstänkte att det var en ormhassel, en buske som växte lutad över uteplatsen som orsakade problemen, något Göteborg Direkt skrivit om. - Den gav ifrån sig mycket pollen. Så fort barnen fick lite på armen så fick de eksem. Andrea kontaktade Stena Fastigheters förvaltare flera gånger för att få råd om vad hon skulle göra, men fick inget svar. I våras, när ormhasseln återigen gav barnen samma besvär, gjorde hon en serviceanmälan. - I år kändes det ännu mer aktuellt att få bort den då jag inte ville att de skulle drabbas av andningsbesvär, och få corona på det. När Andrea inte heller den här gången någon respons tog hon saken i egna händer och sågade ner busken. Hon märkte direkt att barnens besvär försvann. Detta uppskattades dock inte av Stena Fastigheter. Förvaltaren kontaktade henne och meddelade att hon skulle betala en straffavgift på 9 000 kronor. - Jag bröt ihop, det är klart att man blir chockad och ledsen. Förvaltaren sa att jag kan bli polisanmäld och vräkt om jag inte betalar.

Stockholm har stått utan lånecyklar sedan sensommaren 2018. Efter många turer med upphandlingar, överklaganden och skumma företag inblandade så blir det inga cyklar i sommar heller. [1] Det är dags att vi stockholmare får vårt eget lånecykelsystem, varför inte ett där vi kan använda bibliotekskortet för att låna cyklarna? Upphandlingarna där företag som Voi - vilka också fyllt Stockholoms gator med elektronikskrot - varit inblandade har trots cykeltemat varit en bilkrasch att titta på. De enda som verkar ha den långsiktiga nyttan för ögonen är vi som ska använda cyklarna. Därför är det bättre om staden - i samarbete med våra grannkommuner - utvecklar ett eget system för lånecyklar. Kanske ett där man kan använda bibliotekskortet eller någon liknande enkel lösning. Utan reklam, vinstintresse eller byråkrati och med samhällsnyttan i fokus.

Läkarens intyg måste gälla. Ingen på Försäkringskassan ska kunna neka sjukskrivningar bara för att plocka ut bonusar. [1] Det pågår ett systematiskt våld mot oskyldigt svaga människor (en del tar sina liv) med hjälp av Försäkringskassan. Läkarutlåtanden förbises och den drabbade ställs inför socialbidrag (om man får det ens), trots att man behöver vara sjukskriven. Det sociala nätverket måste återupprättas och underlätta för de drabbade. Källa: [1] SVT, Handläggare på Försäkringskassan: Fler avslag ger högre lön, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/handlaggare-pa-forsakringskassan-fler-avslag-ger-hogre-lon

Vi kan inte längre acceptera att aktiebolag gör obegränsat med vinst på våra skattepengar- pengar som ska gå till barns utbildning. Aktiebolagens vinster urholkar likvärdigheten i svensk skola och vi som samhälle blir fattigare. En likvärdig skola där jämlikhet och kunskap är i fokus är centralt för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är vad vi måste stå upp för och arbeta mot. Vi har under många år sett hur aktiebolagens profit och vinstintressen bidrar till en ojämlik skola där de familjer som redan har det tufft får de än tuffare. I ett land som är så rikt måste vi kunna ge varje barn en chans att få lyckas och förverkliga sina livsdrömmar oavsett ens ekonomiska förutsättningar. Nu behöver vi tillsammans ta kampen för att stoppa vinstjakten i skolan.