Barnen lär sig respekt, empati och omtanke. De får trygghet av fler vuxna runt sig. De lär sig om livet och olika generationer på ett naturligt sätt.  mindre ensamhet och isolering för de äldre. Mer glädje, liv och mening i vardagen. Känsla av att vara behövd och delaktig. De skapar äkta möten mellan generationer. ger skratt, samtal, lek och gemensamma aktiviteter. Stärker förståelsen mellan unga och gamla.  Ger ökad gemenskap och samanhållning i samhället. Ett mer mänskligt och varmt samhälle. Bättre användning av lokaler och resurser. Indirekt kan det bidra till att minska ohälsa hos både barn och äldre och på sikt även risken för gängkriminalitet.  Enkelt sammanfattat får barn trygghet och lärande - äldre får gemenskap och livsglädje - samhället blir starkare. 

Så som djursjukvården ser ut idag är vi djurägare ganska maktlösa. Behandling av levande djur gäller inte i konsumenttjänstlagen(1985:716). Vi djurägare har därav inte samma rättigheter och ekonomiska skydd som andra konsumenter. Vi ska lita på att veterinären har tillräckligt med kompetens för att undersöka, utvärdera och behandla våra djur eller tillräckligt med självinsikt att kunna skicka en vidare till någon annan som besitter den kompetensen.  Vi är sedan tvungna att gå med på de undersökningar, behandlingar och/eller ingrepp som veterinären föreslår, annars riskerar vi att bli anmälda för vanvård/djurplågeri.  Kostnaden för undersökningar, behandlingar och ingrepp är oftast inget vi som djurägare kan påverka utan vi får förlita oss på att ha en bra försäkring och sparade pengar eller i värsta fall låna.  Det vi kan välja är vilken klinik vi går till, men för att få träffa en specialist och kunna utföra mer avancerade undersökningar och ingrepp så finns det inte jättemånga kliniker/djursjukhus att välja på. Veterinärer och kliniker/djursjukhus har med andra ord fritt spelrum och vi djurägare, som bara vill att våra djur ska må bra, är spelpjäserna som får betala, även om motparten fuskar. Detta måste vi ändra på. ‼️Konkurrensverket har nu släppt sin rapport om djursjukvårdsmarknaden och där bekräftas flera av de punkter som finns med i den här namninsamlingen. Gå gärna in och läs själv för att få en egen uppfattning.  https://www.konkurrensverket.se/informationsmaterial/rapportlista/atgarder-for-att-forbattra-pristransparensen-inom-djursjukvarden/

Det är viktigt att Sverige inte sällar sig till skurknationer som Ryssland under den falska premissen att enhetligt stå för fred. Varken Fredsrådets grundare, i sitt brev till Norges statsminister, eller flera av deltagarna är intresserade av fred - utan bara att söndra och härska efter egen önskans skull.  Vi måste visa omvärlden att vi inte tänker gå den amerikanske presidenten till mötes, utan står kvar i vårt förbund med FN och dess arbete.

Idrottsprofilerna på Lillhagaskolan har varit en viktig del av skolans verksamhet och bidragit till elevers motivation, rörelse i vardagen och känsla av sammanhang. För många elever har profilen varit ett avgörande skäl till skolval och ett sätt att kombinera lärande med fysisk aktivitet utan att undervisningens kvalitet påverkas negativt. Att avveckla både hockey- och innebandyprofilen riskerar att minska skolans attraktivitet och ta bort en inkluderande möjlighet som inte alla elever kan ersätta med föreningsverksamhet efter skoltid. Beslutet påverkar nuvarande och kommande elever och bör därför inte genomföras utan dialog med berörda vårdnadshavare och elever.

Daimstruten är en uppskattad glassklassiker som funnits i Sverige i flera decennier och har ett stort kulturellt och känt värde för många konsumenter. Att ta bort den minskar valfriheten och ignorerar en tydlig efterfrågan från kunder som vill behålla populära produkter i sortimentet.

Migrationsverket måste stoppa utvisningen av Amina Mideaiva och låta henne och hennes familj stanna i Sverige. Amina är väl integrerad, sköter skolan, kan språket och har hela sin framtid här tillsammans med sin klass och sina vänner.

Det är viktigt eftersom kurderna i Rojava har varit förtryckta, attackerade och marginaliserade i många år. Trots detta har de kämpat för demokrati, jämställdhet och fredliga samhällen. Om omvärlden blundar riskerar fler civila att dö, fler barn att växa upp i krig och ett unikt försök till självstyre att utplånas. Mänskliga rättigheter ska gälla alla, även kurder.

Mitt hjärta gör ont för Rojava. Det handlar inte bara om politik, utan om människor – barn, familjer och civila som lever i rädsla varje dag. Många har förlorat hem, skolor och trygga platser där de kan växa upp. Som kurd och medmänniska kan jag inte vara tyst. Vi vill att världen agerar: • Skydda civila i Rojava • Säkerställa humanitär hjälp • Arbeta för fredliga lösningar och framtidstro Våra röster kanske är små, men tillsammans kan vi visa att Rojava inte är bortglömt.

För att omvärlden behöver agera mot den nya syriska regimen som anfaller kurdiska områdena i Syrien Rojava vilket kan leda till folkmord. 

Varför dessa krav är nödvändiga Om Sverige menar allvar med att säkra framtidens vård räcker det inte att fokusera på hur många sjuksköterskor som utbildas. Den avgörande frågan är hur de utbildas – och om utbildningen faktiskt ger den professionella kompetens som krävs för en alltmer komplex och pressad hälso- och sjukvård. 1. Därför behövs en kvalitetsgranskning av utbildningarnas kursstruktur I dag mäts sjuksköterskeutbildningarnas kvalitet i hög grad genom genomströmning och examensfrekvens, snarare än genom hur väl utbildningen rustar studenterna för yrkets ansvar. Det finns återkommande vittnesmål från både studenter och lärare om fragmenterade kursupplägg, otydliga lärandemål och svårigheter att se progression i kunskap och färdigheter. En granskning från Universitetskanslersämbetet som fokuserar på kursstrukturens betydelse för faktisk utbildningskvalitet är nödvändig för att säkerställa att utbildningen håller professionell och patientsäker nivå – inte bara att studenter tar poäng. 2. Därför måste lärosätena ta ansvar för tydligare ämnesmässiga byggstenar Sjuksköterskeyrket kräver avancerad kompetens inom områden som juridik, etik, sociologi och vetenskaplig metod, integrerade i omvårdnadens praktik. Trots detta organiseras många utbildningar i dag i så kallade blandkurser, där flera kunskapsområden slås samman utan tydlig ämneslogik. Detta riskerar att försvaga studenternas förståelse för både professionens kunskapsbas och det ansvar som följer med legitimationen. Tydliga, ämnesmässigt sammanhållna byggstenar skapar bättre progression, stärker den professionella identiteten och gör det lättare att omsätta teori i klinisk praktik. 3. Därför måste finansieringsmodellen ses över Vårdutbildningar är resurskrävande. De kräver klinisk handledning, små undervisningsgrupper, omfattande praktiska moment och nära samverkan med en redan hårt belastad vårdverksamhet. Dagens finansieringsmodell, som i stor utsträckning premierar antal helårsstudenter och producerade poäng, missgynnar utbildningar där kvalitet inte kan skalas upp utan konsekvenser. När resurserna inte räcker tvingas lärosäten kompromissa – med lärartäthet, handledning och pedagogisk utveckling. Kvalitet i vårdutbildning kan inte reduceras till kvantitativa mått. Den måste mätas i professionell kompetens, kliniskt omdöme och patientsäkerhet. Sammanfattning Att säkra framtidens vård handlar inte om att utbilda fler till varje pris, utan om att utbilda rätt. Utan strukturella förändringar i granskning, utbildningsdesign och finansiering riskerar vi att urholka både yrkets kompetens och patienternas säkerhet. Dessa krav är därför inte ett särintresse – de är en förutsättning för en hållbar hälso- och sjukvård.

Maryam Tawfik är en ung kvinna som föddes i Egypten och reste därifrån när hon var 5 år och bott i Dubai i 7 år, men större delen av hennes barndom och uppväxt har ägt rum i Sverige. Hon har sina vänner och sitt sociala nätverk här. Detta är viktigt eftersom Sverige är det enda land Maryam känner som sitt hem. Hon kom hit som barn, har gått i skolan här och byggt större delen av sitt liv i Sverige. Att tvingas lämna Sverige skulle inte bara innebära att hon rycks bort från allt hon känner till, utan också att hon ställs inför en osäker framtid i ett land där hon saknar trygghet, socialt nätverk och möjligheten att leva ett värdigt liv som ung kvinna. Maryams situation förtjänar att ses med medmänsklighet, inte bara som ett ärendenummer.

Över 2500 nya invånare har kommit till Bandhagen genom omkring 800 nya lägenheter. Trots detta större behov har buss 173, en livlinje för många, fortfarande inte fått tillbaka sin hållplats vid "Örbyleden". Hållplatsen togs bort 2023 för att snabba på resan för andra. SL:s bedömning var att detta skulle göra restiden 6–8 minuter kortare. Det saknas offentliga studier eller data som styrker just 6–8 minuter i dagslägets trafik. Siffran kan vara föråldrad eller teoretisk!! Beslutet drabbar nu hårt de många barnfamiljerna och äldre som flyttat in. Att ta sig till tunnelbanan eller närmaste butik blir en onödig sträcka, särskilt svår med barnvagn eller rullator. Vi som bor här behöver en trafik som fungerar för alla. Att återinföra hållplatsen är en nödvändig justering nu när området vuxit. Det handlar om tillgänglighet, trygghet och en framtidsinriktad stadsdel. Vi uppmanar Region Stockholm och SL att lyssna på invånarna och omedelbart utreda möjligheten att återställa hållplatsen "Örbyleden" för linje 173.