För att förhindra att fler tonåringar som växt upp i Sverige och har sin anknytning i landet utvisas. 

Ungdomar som vuxit upp i Sverige får plötsligt besked om att de ska utvisas – fast deras föräldrar och småsyskon får stanna.  Det handlar om tonårsutvisningarna du kanske läst om i media. Jomana kom hit när hon var 4 år, hon har blivit 18 och ska därför deporteras. Ayla som kom hit när hon var 15 år ska utvisas ensam till Iran. De är många och det sker nu.  MP, V och C vill samla oppositionen för att ändra lagen, de vill höja gränsen från 18 till 21 år och återinföra “särskilt ömmande omständigheter” som avskaffades 2023. Frågan behandlas i utskott 17 februari.  Lokala partiföreningar stöttar redan förslaget om att stoppa tonårsdeportationer, nu behöver Socialdemokraterna bara säga JA. 

Ett hyllat program med många tittare varje fredagskväll. Innehåller möte med många kända och okända personer som speglar samhället i stort.Som leds av en ödmjuk och lyssnande programledare.

I dagsläget har de program som bedriver sin undervisning på Ångströmslaboratoriet tillgång till sektionsrum (förenklat ett rum per program) i de s.k. sektionsvillorna (Lägerhyddsgatan 3 och 5). Universitetet vill nu säga upp avtalet för sektionsvillorna, då universitetet går minus och ser detta som en möjlig åtgärd att minska sina utgifter. De föreslår istället att sektionsrummen ska flytta in i själva Ångströmslaboratoriet. Vi menar dock att denna ekonomiska besparing skulle få mycket större konsekvenser för den studiesociala miljön på Ångström än vad universitetet tagit hänsyn till, genom bland annat:  • Sämre tillgång till mötesplatser över klass- och programtillhörighet, vilket skulle medföra ett sämre socialt liv för studenter.  • Sektionerna skulle inte längre få sälja mat, märken och merch, vilket skulle innebära mycket dyrare mat för studenter och kraftigt försämrad ekonomi för sektionerna. • Mottagningarna skulle förlora viktiga förvaringsutrymmen, samt potentiellt sett även gräsytorna mellan sektionsvillorna och Ångströmslaboratoriet, där all mottagningsverksamhet för nya studenter vid Ångström utgår från. • Färre studieplatser på ett campus som redan är mycket trångt. Detta riskerar att försvaga studentlivet, sammanhållningen och starta en nedåtgående spiral där studenterna blir fattigare, presterar sämre och mår sämre.

BARN SKA INTE ÖVERLEVA BARNDOMEN. DE SKA FÅ LEVA DEN.. Varje dag lever barn i Sverige i otrygghet. Barn som bär på rädsla, ensamhet och ansvar som inget barn ska behöva bära. Barn som hoppas att någon ska se, förstå och agera - innan det är för sent. När ett barn far illa påverkas hela livet. När ett barn inte blir lyssnat på sviker vi som samhälle. Barn kan inte själva förändra sin situation. De är beroende av att vuxna ser, vågar agera och tar sitt ansvar. Vi vägrar acceptera att barn faller mellan myndigheter, system och beslut. Vi vägrar acceptera att signaler missas och att barns berättelser ifrågasätts eller tystas. Barn har rätt till trygghet. Barn har rätt att bli trodda. Barn har rätt till skydd – varje gång. Vi kräver att Sverige stärker skyddet för barn, säkerställer att barns röster tas på allvar och att ansvar tas när barn far illa. Samverkan mellan myndigheter måste fungera, kunskap måste öka och barns bästa måste alltid komma först - inte i ord, utan i handling. Detta är inte en politisk fråga. Detta är en medmänsklig skyldighet. När du skriver under står du upp för barn som inte själva kan göra sina röster hörda. Du visar att deras liv, trygghet och framtid är vårt gemensamma ansvar. Barnen har väntat länge nog. Sverige måste agera nu. För när det är försent då är det försent. 

Tabitha, världens snällaste tjej på 19 år, har kommit in i samhället i Sverige, och räknar det som sitt hem. Hon har hela sin familj här och massa vänner. Hon har lyckats oerhört bra i skolan och har t ex lärt sig svenska snabbt. Hon är, efter sommaren, redo att börja utbilda sig till undersköterska och så småningom sjuksköterska. Hon skulle aldrig klara sig själv i Uganda, där hon inte känner någon. Hon måste få stanna här hos oss i Sverige!

Kalix kommun som gärna annonserar sig som friluftskommun beslutar nu att elver på gymnasiet inte får behålla sin traditionella vinterfriluftsdag.  Denna dag är mycket viktig för både elevernas mentala och fysiska hälsa. Att få ta en dags paus från skolarbete och istället vara ute i naturen är mycket värdefullt för både eleverna och lärarna och bör inte tas bort.

Våra tättingar tillhör den biologiska mångfalden och många arter blir allt färre pga minskad tillgång på många insektsarter. Detta är en följd av förändrat klimat med katastrofer som hetta, torka, skyfall, kyla, översvämningar, mm.

Vi har rätt att veta vad vi äter – kräv tydlig ursprungsmärkning i alla mataffärer När du handlar mat ska du inte behöva gissa var den kommer ifrån. Ändå saknas ursprungsland på många livsmedel i svenska mataffärer i dag. Det gör det svårare för oss konsumenter att göra medvetna val – för miljön, för djurvälfärden och för vår egen hälsa. Vi kräver att alla mataffärer tydligt redovisar ursprungsland på samtliga produkter, utan undantag. Transparens ska vara en självklarhet, inte ett privilegium. Tydlig ursprungsmärkning ger oss makt att: • välja mat med bättre djurhållning • minska klimatpåverkan genom smartare val • stötta svenska och hållbara producenter • känna trygghet i vad vi stoppar i oss Det handlar inte om lyx – det handlar om rätten till information. Som konsument ska du alltid veta var din mat kommer ifrån, oavsett om det gäller kött, mejeriprodukter, frukt, grönt eller färdigmat. Skriv under och hjälp oss sätta press på beslutsfattare och livsmedelsbranschen.  Tillsammans kan vi göra ursprungsmärkning till standard – inte undantag.

Varje år genomför Sveriges kommuner tusentals barnavårdsutredningar. Dessa utredningar avgör om barn ska omhändertas, separeras från sina föräldrar eller få stanna hemma. Det är bland de mest ingripande beslut en myndighet kan fatta. Men det finns inga bindande regler för hur utredningarna ska genomföras. Varför? Inte för att lagarna är felaktiga – utan för att det saknas bindande krav på hur utredningarna ska genomföras. Den dominerande utredningsmetoden BBIC används av samtliga kommuner – men styrs genom privaträttsliga licensavtal, inte genom lag eller förordning. Socialstyrelsen kan ensidigt ändra metodens innehåll utan riksdagsbeslut, utan remissförfarande, utan normkontroll. Samtidigt säger Socialstyrelsen själv att BBIC "är således ingen utrednings- eller behandlingsmetod". Vad ska då styra hur utredningarna faktiskt genomförs? Det är skillnaden mellan formell rättssäkerhet (lagen finns) och materiell rättssäkerhet (lagen efterlevs). Sverige har det första. Vi saknar det andra. I praktiken genomförs utredningar ofta som standardiserade enkäter – inte som faktiska utredningar som klargör vad som hänt. Vanliga metodfel: • "Hur före om" – handläggningen utgår från att våld förekommit innan detta är utrett • Definitorisk glidning – "höjd röst" blir till "psykiskt våld" utan konkretisering • Bristande källkritik – en enskild uppgift bär beslutet medan andra källor utelämnas • Hypoteslåsning – alternativa förklaringar prövas aldrig Samtidigt saknas krav på att handläggare ska kunna grundläggande juridik. De som utreder familjer behöver inte förstå rättssäkerhetens grundprinciper – objektivitet, proportionalitet, rätten att bli hörd. JO har vid upprepade tillfällen kritiserat socialtjänstens bristande objektivitet och kompetens. Resultatet ser vi i fall som Lilla hjärtat och Fallet Adam: barn som far illa av systemet som skulle skydda dem. Familjer som splittras på bristfälliga underlag. Vi kräver konkreta förändringar: • Formalisera BBIC genom förordning – utredningsmetodik ska styras av lag, inte privaträttsliga avtal • Bindande kompetenskrav – handläggare ska ha dokumenterad utbildning i juridik och utredningsmetodik • Utredningsplaner ska kommuniceras i förväg – berörda ska kunna lämna synpunkter innan utredningen inleds • Transparens – utredningar ska innehålla uppgifter om handläggarens kompetens och nedlagd tid • Kommunal revision med särskilt uppdrag – att granska om socialtjänsten faktiskt utreder, inte bara kartlägger Vad du kan göra: 1. Skriv under detta upprop 2. Kontakta förtroendevalda i din kommun – särskilt ledamöter i socialnämnden. Kontaktuppgifter finns via Troman Publik: https://[kommun].tromanpublik.se (ersätt [kommun] med din kommuns namn) 3. Kontakta dina riksdagsledamöter – kräv att frågan lyfts i socialutskottet 4. Dela uppropet – använd #RättssäkerBarnavård Vi har lagar som skyddar barn. Nu behöver vi regler som säkerställer att lagarna följs.

Att bo på Furutåvägen ska innebära trygghet, inte oro. Genom att genomföra dessa punkter skapar vi en miljö där kriminella element inte trivs och där vi grannar kan ta tillbaka våra gemensamma ytor. • Säkerhetskameror: Kameror fungerar avskräckande för planerade brott som vandalisering och drogförsäljning. De fungerar också som polisens "ögon" i efterhand, vilket ökar chansen att de som förstör faktiskt åker fast. Det handlar om att bryta känslan av att man kan komma undan med vad som helst här. • Belysning minskar brottsligheten: Forskning (bland annat från Brå) visar att bättre belysning kan minska brottsligheten med upp till 14 %. Mörka hörn bjuder in till ljusskygg verksamhet, medan ett välbelyst område ökar den "sociala kontrollen" – vi ser varandra, och vi ser vad som händer. • Säkra lås stoppar otryggheten vid källan: När soprum och källare har svaga lås blir de tillhåll för obehöriga. Genom att uppgradera till moderna låssystem med t.ex. taggar kan vi säkerställa att endast boende har tillträde, vilket direkt minskar risken för anlagda bränder och skadegörelse. • Brandsäkerhet är livsviktigt: Efter de senaste bränderna är oron stor. Genom att se över brandcellsgränser och ventilation säkerställer vi att en brand i ett soprum eller en carport inte sprider sig till våra hem. Det handlar om att rädda liv och skydda vår egendom innan katastrofen är framme. • Grannsamverkan bygger framtiden: En gräsrotsrörelse handlar om oss som bor här. När vi lär känna varandra minskar anonymiteten, vilket är det absolut starkaste skyddet mot brott. En aktiv grannsamverkan kan minska inbrottsrisken med hela 36 % och skapar en starkare gemenskap där vi bryr oss om varandra. Genom att skriva under kräver du att Vidingehem investerar i vår säkerhet nu, för att förhindra att situationen förvärras ytterligare!

Gullmarsfjorden är ca 10 000 år och som mest 125 m djup. Vid mynningen finns en grundare tröskel som påverkar vattenflödet in i fjorden. Detta har gett möjlighet för en unik miljö med arter som på vissa platser inte förekommer någon annan stans än ute i stora djup i Skagerrak och i Arktis. Botten är prydd med djuplevande djur som cylinderros, större sjöpenna, dödmans hand, havsnejlika, ormstjärnor och sjögurkor. Gullmarn har även en mängd olika fiskarter och har fiskebestånd av hotade torskfiskar. Allt detta försvinner när de stora bottentrålarna kommer och ödelägger stora områden. Just detta har hänt i Sveriges enda tröskelfjord, då många områden har blivit förstörda. Detta hade aldrig hänt i ett naturreservat på land, för då hade de varit en total tragedi men eftersom de sker under ytan så märker ingen av de.  Regeringen har nu bestämt att de äntligen ska ske ett stopp för trålning i marina skyddsområden från den 1 juli 2026, men undantag får ges av Havs och vattenmyndigheten om de kan bevisas att fisket kan bedrivas utan att motverka syftet av skyddet. Runt Gullmarn finns det många krafter som kämpar för att få ha kvar trålning och vill ha ett undantag. Vi måste se till att detta undantaget inte sker! Om lokalbefolkningen trycker på och kämpar för ett totalt trålförbud så kommer lokalpolitiker och Havs och vattenmyndigheten se det och förstå hur viktigt det är att skydda fjorden. Gör skillnad och skriv under! I en film från Deep Sea reporter gjord av Tobias Dahlin, så förklaras allt ännu bättre och man kan även se bilder och videor på hur trålade bottnar faktiskt ser ut. Filmen kan du se här: https://vimeo.com/1156836379?fl=pl&fe=sh Källor: Avslöjande om botten­trålning i marint reservat – Natursidan Generellt förbud mot bottentrålning införs i marina skyddade områden - Regeringen.se Unique Images Reveal Trawled Seabeds in the Gullmarsfjorden Conservation Area - Deep Sea Reporter