Det är oerhört viktigt att erbjuda våra unga en meningsfull fritid och ovärderlig för det förebyggande arbetet. Vår unga måste ha platser att gå till där det finns engagerad personal. Utan dessa verksamheter finns risk att man istället skapar otrygghet för våra ungdomar. Vi vill att Farsta ska fortsätta vara en bra plats att växa upp i och för att vara det är det viktigt att bevara våra fungerande verksamheter. Nej till att stänga våra parklekar och fritidsgårdar i Farsta.

Det här inte bara viktigt, det är livsnödvändigt, det är akut. Just nu pågår en etnisk rensning, just nu pågår krigsbrott. Människor lider och dör och VI KAN STOPPA DET. Därför uppmanar jag dig att inte bara skriva under. Jag ber dig sprida ordet, läs på, se vad du kan göra. För vi alla behövs i kampen. Se mer information och hur du kan hjälpa: https://riseup4rojava.org Källor: https://www.expressen.se/nyheter/magda-gads-dagbok/detta-ar-ingen-vapenvila-det-ar-en-etnisk-rensning/ https://www.amnesty.org/en/latest/news/2019/10/syria-damning-evidence-of-war-crimes-and-other-violations-by-turkish-forces-and-their-allies/

Det är inte någons fel vart den är född och uppfostrad. Vi alla delar samma planet den är vår allas att dela på. För att jag är född i Sverige är inte jag mer värd än någon som är född i ett land i krig. Jag är glad ifall jag kan hjälpa andra i nöd, vi i Sverige ska se de som en stolthet att vi har möjlighet att hjälpa människor i kris. Jag förstår att det finns gränser och lagar, men det är också enligt mig helt sjukt att det sitter människor på kontor, som inte känner de ensamkommande får bestämma vilka som får leva och inte. Att någon som Majid som jag beskrivit ovan inte skulle få stanna är ett bevis på att vissa beslut inte går rätt till. Eller att det finns brist på empati och medmänsklighet. Att skicka en 20åring till krig är att önska livet ur någon, att splittra på en familj är fel. Han behöver oss men framförallt behöver vi honom. Ett löfte är ett löfte. Rasism och orättvisor ska utplånas.

Det finns några enkla saker du kan göra just nu för att bojkotta Turkiet: 1. Semestra inte i Turkiet 2. Flyg inte med statligt ägda Turkish Airlines 3. Köp inte turkiska varor (kolla ursprungsland på frukt & grönt)

Turkiets invasion av Rojava innebär nu massflykt och civila dödsoffer. I skrivande stund har turkiska flygbombningar och markattacker satt 100,000 människor på flykt. Hjälporganisationer på plats varnar för att kriget nu kommer att leda till en humanitär flyktingkatastrof. Turkiets intention är otvetydig. Rojava ska krossas. Turkiet flygbombar städer och byar, med civila som offer. Nu vädjar de kurddominerade SDF-styrkorna till omvärlden om att skapa en flygförbudszon över området så att civila inte kan bombas från luften. Vi kan inte låta det som Turkiet gjorde i Kobani och Afrin upprepas, då en brutal demografisk förändring genomfördes och den kurdiska civilbefolkningen i dessa städer fördrevs från sina hem för att ockuperas av människor utifrån. Det som väntar Rojava är massflykt, etnisk rensning och folkmord.

Folkhälsomyndighetens undersökning om befolkningens sexvanor visar stora brister i kvinnors och flickors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter. Till exempel har var femte kvinna mellan 16–29 känt smärta vid eller efter sex. I en studie från ungdomsmottagningar hade 30 procent av patienterna sveda eller smärta i samband med samlag. En av orsakerna till samlagssmärtor är kvinnosjukdomen vestibulit, en sjukdom som det forskats mycket lite på, där rutiner saknas inom vården och där kunskapsluckorna i samhället är stora. Ingen vet hur många som har sjukdomen men Vårdguiden uppskattar att var tionde kvinna mellan 18–25 år är drabbad. Vestibulit är en sjukdom som innebär svåra smärtor i underlivet och stort lidande för den som drabbas. Sex är ofta smärtsamt och det kan göra ont att exempelvis sitta, böja sig ner eller cykla. Smärtan och begränsningarna i vardagen leder till stort psykiskt lidande. Socialstyrelsens kartläggning visar att kunskapen om vestibulit och långvarig vulvasmärta brister och att det finns skillnader i diagnossättning och vilken vård patienter får beroende på var i landet de bor. Exempelvis har bara omkring hälften av regionerna särskilda vulvamottagningar där specialistkunskapen finns. Vårdpersonal uttrycker själva ett behov av mer kunskap. Forskare vittnar om att det är nästintill omöjligt att få medel för att förbättra behandlingen till patienter med vestibulit. Eftersom det är kvinnor som drabbas och det inte finns något tydligt intresse från läkemedelsindustrin är sjukdomen inte prioriterad. Konsekvensen av vårdens okunskap och bristen på forskning blir att flickor och kvinnor möts av oförståelse och felaktig vård som många gånger förvärrar problemen. Det leder till att många flickor och kvinnor till slut tappar tilltron till vården och lider i det tysta. Att inte ta krafttag mot vestibulit och samlagssmärtor är att svika alla de kvinnor och flickor som enligt de jämställdhetspolitiska målen har rätt till god hälsa och vård på lika villkor som alla andra i samhället. Sveriges Kvinnolobby och Kvinnliga läkares förening

Det beräknas finnas ungefär 40 000 personer med den neurologiska sjukdomen ME i Sverige. Den drabbar människor i alla åldrar och debuterar ofta efter en infektion. Vardagen begränsas kraftigt av en mängd svåra symtom från hela kroppen. De mildast sjuka har en aktivitetsförmåga som är nedsatt med hälften och de svårast sjuka är sängliggande dygnet runt. Ett huvudsymtom vid ME är ansträngningsutlöst försämring. Forskning har visat att cellernas energiproduktion inte längre fungerar som den ska och att kroppen därför inte återhämtar sig efter ansträngning. Detta ger extrema reaktioner där ME-symtomen ökar också av sådant som inte alls är ansträngande för en frisk person. Försämringen kan komma fördröjt men kvarstår mer än 24 timmar. Den kan också bli permanent. Tyvärr finns det ännu ingen botande behandling för ME utan vården behöver inriktas på att försöka lindra symtom och öka livskvalitén utan att trigga försämring. Det finns extremt få vårdgivare som utreder och behandlar diagnosen i förhållande till behovet. Antalet specialistmottagningar i Sverige går att räkna på en hand och ingen av dessa finns norr om Stockholm. Idag beräknas endast ca 10% av alla med ME ha en fastställd diagnos. Kunskapen i övriga vården är låg. Fördomar och misstro mot diagnosen gör det ännu svårare för personer med ME att få den hjälp och stöd de behöver. Det finns tex regioner som konsekvent nekar personer med ME remiss för ME-vård i ett annat län. Utomlänsvård är dock ingen bra lösning för alla då det i princip är omöjligt att genomföra utan försämring för en väldigt stor del av de ME-sjuka. För de med en svårare grad av sjukdomen är det lika svårt med vården på hemmaplan. Ändå nekas många hembesök. Personer med ME riskerar alltså inte bara att få felaktig och bristfällig vård som försämrar sjukdomen, utan många blir helt enkelt utan vård. I norr saknas exempelvis inte bara specialistvård, utan många har ingen vård då varken vårdcentraler eller neurologmottagningar vill ha med oss att göra. Samtidigt har en stor del av de ME-sjuka problem att få ersättning från Försäkringskassan och annat stöd, som hemtjänst och assistans, vilket gör en fungerande vårdkontakt extra viktig. På grund av sjukdomens karaktär är det helt avgörande att det finns adekvat biomedicinsk specialistvård tillgänglig för personer med ME i varje region i Sverige och att denna vård gör hembesök till de som riskerar att försämras av att ta sig hemifrån. Denna namninsamling är en del av den större nationella protestaktionen #MEvårdsaknas. På vår hemsida finns fördjupad information om bakgrunden till aktionen, personliga berättelser om vårdsituationen för personer med ME och information om på vilka fler sätt du kan vara med och protestera. Tack för att du stödjer oss! Hemsida för #MEvårdsaknas: https://mevardsaknas.wordpress.com/ Kampanjens Facebooksida https://www.facebook.com/mevardsaknas/ Läs berättelser om ME-sjukas vårdsituation: https://mevardsaknas.wordpress.com/tag/minmevard/ Protestaktionen genomförs av personer med ME med stöd av anhöriga. Initiativtagare är Malin Carlbom leg. Arbetsterapeut, långvarigt sjuk och boende i Västerbotten.

Rätten till boende och drägligt leverne är universella mänskliga rättigheter och ska respekteras för alla överallt. Detta enligt FN:s konvention av mänskliga rättigheter. De villkoras ej genom medborgarskap utan av att en är människa. Vi vill inte se att dessa löften till världens människor kränks i vårt Lund. Vi har tidigare varit föregångare i Lund och vi ska bli det igen.

Denna kostnad kommer medföra en försvårad ekonomi för många av skolans elever och på så sätt främja klasskillnader. Elever med vegansk kost kan inte heller erbjudas den maten vilket innebär att de måste betala fullpris av mat de inte alltid kan äta. Elever som har svårigheter med att äta/vara i stora folksamlingar tvingas in i stressade miljöer. Elever kommer inte ha möjlighet att gå kvar eller ens söka in på grund av denna kostnad.

Möjligheten att utöva en sport på sin fritid ska inte påverkas av ens sexualitet, könsidentitet och -uttryck, nationalitet eller kropp. Roller Derby är idag en av få sporter som ger en trygg plattform där hbtqi-personer kan träffas och träna. Denna träning är oerhört uppskattad och hälsosam, såväl fysiskt som psykiskt. Begränsningen av halltider för denna verksamhet slår direkt mot en mycket sårbar grupp och är en inskränkning i dessa människors möjlighet till ett fullvärdigt liv. Uppsala Kommun måste omedelbart se över och ändra i hur halltider fördelas samt säkerställa att dubbelbokningar aldrig sker. Senast i helgen dubbelbokades den arena där seriespelspremiären ägde rum i Uppsala. Detta ledde till hotfull stämning och obehag där representanter från en annan idrottsförening skällde ut funktionär i Jackdaw City Rollers. Så här kan vi inte ha det i en kommun som "satsar på att öka kunskapen och kompetensen om hbtq-personers situation för att garantera likvärdig service till alla." Uppsala Kommun måste gå från ord till handling och garantera att våra Roller Derby-utövare får den service som dom har rätt till!

Läget för klimatet är kritiskt! Ett sätt att binda koldioxid från atmosfären är att låta skogen stå. Men vårt moderna skogsbruk kalhugger allt och vänder uppochner och marken innan man planterar stora arealer med en och samma planta. Detta är också förödande för mångfalden då inget annat får växa där på tusentals kvadratmeter. Skogen binder kol när den växer, ca 60 milj ton. När man avverkar skogen blir ca 20% till virke, möbler och liknande. 80% av skogen blir antingen pappersmassa som kan återvinnas några få gånger om det inte blir engångsartikel såsom toalettpapper, eller så blir det biobränsle. I vilket fall så förbränns 80% av skogen och släpper ut koldioxiden igen, ca 45 milj ton CO2. Eftersom läget att så kritiskt borde vi låta skogen stå och vara en koldoxidsamlare de närmsta åren för att ge oss tid att ställa om till ett hållbart samhälle innan det är för sent. Stig-Olof Holm, Universitetslektor vid Institutionen för Ekologi, Miljö och Geovetenskap vid Umeå Universitet säger så här vid 21:00-23:15, 25:12-28:06 https://vimeo.com/303671252 Det finns alternativ till ohållbart kalhygge som t.ex. kontinuitetsbruk, där man låter skogen stå längre, vilket binder mer koldioxid, och sedan plockhugger man endast de riktigt stora träden som ger mycket massa. Ett exempel på kontinuitetsbruk är Lübeckmodellen, ett sätt att bruka skogen utan att totalt förstöra den varje gång det ska avverkas. https://www.skogssallskapet.se/kunskapsbank/artiklar/2012-12-07-skogsbruket-i-lubeck-ger-lonsamhet-och-nojda-naturvanner.html https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/12/regeringen-vill-utveckla-skogsbruk-med-gron-infrastruktur-och-farre-kalhyggen/ Skogsnäringen är däremot inte gjord för den här typen av skogsbruk. De har stora maskiner som är gjorda för att ta ner alla träd på en yta. De vill ha smala träd till sågarna. De vill att det ska planteras för att få sälja plant. Men detta är inte hållbart och måste ändras på för klimatets skull! Förra året brann det på stora delar av Sverige och en blandskog är mer motståndskraftig mot bränder än en skog med jämnåriga gran- eller tallplantage. Även blandskogar klarar av stormar bättre än skogar av en och samma sorts träd. Alltså är det inte bara bättre för klimatet utan även för ekonomin. Därför måste vi påverka de största skogsägarna i Sverige att ställa om. Dessa är: Sveaskog AB SCA AB Bergvik skog AB Holmen Skog AB Statens fastighetsverk Svenska kyrkan Låt naturen sköta sig själv och rädda klimatet samtidigt!

Det är viktigt för rättvisa, jämställdhet och miljö.