Zahra jobbar på Södersjukhuset i Stockholm och beskrivs av sina kollegor som en av de mest erfarna operationssjuksköterskorna på hela sjukhuset. Under pandemin hyllades hon som en hjälte. Nu ska hon utvisas. Zahra kom tillsammans med man och barn till Sverige som politiska flyktingar från Iran för tio år sedan. De har lärt sig svenska, jobbat, burit välfärden på sina axlar och gjort allting rätt. Det är ovärdigt att vi behandlar människor som flytt förföljelse och förtryck på det här sättet.

Varför ska HON OCH HENNES familj tvingas bli utvisad. Deras barndom och framtid är här. För det ska inte ta slut bara för att migrationsverket säger det.

Snälla jag vill att ni ska tänka på en familj som är som familj till er. Din syster är bästa vän med hans syster, du är bästa vän med han ,din mor är bästa vän med hans mor och din pappa är bästa vän med hans pappa. Och tänk att Sverige bara drar iväg dom för ingen anledning ändå om dom har bott här i 10 år 

Vi har startat en namninsamling för Mahsa och hennes familj i Örebro som riskerar utvisning till Iran. Migrationsverkets beslut att utvisa dem är djupt oroande. Vi hoppas att ni kan uppmärksamma detta fall och hjälpa oss sprida namninsamlingen.

Det är viktigt för Rafaelos och hans familjs framtid, eftersom beslutet är avgörande för deras liv och möjlighet att stanna i Sverige.

Varför detta är viktigt: Bullret från Huddingevägen, järnvägen och Glömstavägen når långt in i bostadsområdet och överstiger ofta Trafikverkets gränsvärden, särskilt under rusningstid. Det påverkar inte bara våra hem utan även närliggande grönområden och parker där barn leker och boende vistas. Våra uteplatser utsätts för bullernivåer som kan vara direkt skadliga för hälsan, vilket gör att vi får svårt att vistas utomhus, koppla av och njuta av vår närmiljö. Med bullerskydd skulle vi få en tystare, tryggare och mer hälsosam boendemiljö, både inomhus och utomhus.

Jag har bott i Sverige i snart sju år och under den tiden har jag verkligen blivit en del av det här samhället. Jag har gått i svensk grundskola och går nu på gymnasiet, och Sverige känns som mitt hem. Min lillasyster var bara ett år gammal när vi kom hit och hon minns inte vårt gamla hemland, för henne är Sverige det enda hem hon känner till. Här har vi våra vänner, vår trygghet och hela vårt liv. Vårt hemland är fattigt och det är svårt att leva där, därför flyttade vi hit för att kunna skapa en bättre framtid och ett tryggare liv. Vi har gjort vårt bästa för att integreras, lära oss språket och bidra till samhället. Nu riskerar vi att bli utvisade eftersom vår ansökan om uppehållstillstånd inte beviljades, och det känns orättvist att behöva lämna ett land där vi verkligen hör hemma. Varje person kan göra en skillnad, genom att visa stöd hjälper du oss att bli hörda och ger oss hoppet om att få stanna i det land vi älskar

Det är viktigt att vi reagerar och agerar för ett system som vi själva har rätt att få bestämma över våra egna liv. Tillsammans kan vi göra skillnad. Vad är det för fel att fråga oss om vi kan jobba en viss tid eller dag istället för att bli omyndigförklarad?

För att samhället ska vara tryggt för alla krävs inte bara närvaro av ordningsvakter utan att dessa agerar med rätt kunskap, omdöme och respekt. Idag brister utbildningen i konflikthantering. Det leder till att vakter i vissa fall agerar för snabbt, för hårt eller med okunskap om människor i kris, med psykisk ohälsa, neuropsykiatriska diagnoser eller andra utsatta livssituationer. Resultatet kan bli övervåld, kränkningar, rädsla och djupa trauman hos dem som drabbas. Människor har rätt att känna sig trygga även i kontakt med ordningsvakter. Att bli utslängd, fasthållen eller förödmjukad utan proportion eller förståelse får konsekvenser som sträcker sig långt bortom själva händelsen. Det påverkar tilliten till samhället, polisen, trygghetssystemet och riskerar att göra redan utsatta människor ännu mer marginaliserade. En förbättrad utbildning i konflikthantering kan rädda liv, förebygga våld, öka rättssäkerheten och stärka relationen mellan civilsamhället och de som är satta att upprätthålla ordning. Det är en investering i medmänsklighet, i professionalism och i ett samhälle där trygghet inte bara handlar om kontroll, utan också om förståelse.

Så att han kan vara med sin familj 

Bästa sättet att stå emot påverkansoperationer, trollfabriker och främmande makts försök att förstöra vår demokrati, är ett stabilt och välfungerande public service.  Public service är också ett sätt att hålla ihop landet i tuffa tider.  Lägerelds-TV - som Mello och stora sportevenemang  - är nämligen precis det som behövs när polariseringen ökar och olika grupper allt oftare ställs mot varandra.  Tänk när Stenmark åkte på 1970-talet och hela Sverige stannade! Sen hade man nåt gemensamt att prata om vid kaffebordet - något som band oss samman som invånare i samma land, sportintresserade eller ej!  Och vem ska granska makten, om inte public service finns?  Ett Sverige med ett nedmonterat public service blir ett land där makthavare kan mörklägga precis vad de vill, utan att bli störda av nyfikna journalister.  Bra för dem, men är det bra för oss?  Nej, knappast!  Därför: stoppa Tidöregeringens förslag om nedskärningar i budgeten!  Stoppa också den politiska klåfingrigheten när det gäller innehållet. Vi har granskningsnämnden - det räcker.  RÄDDA PUBLIC SERVICE NU!  #räddapublicservice

SWEDISH: DETTA ÄR AKUT!  Ruweyda är bara 17 år. Ett barn med hela sitt liv framför sig men om 9 dagar kan allt vara borta. Hon har fått besked: Hon måste lämna  Sverige, sitt hem sin trygghet och allt hon håller kär. Lämna skolan som hon älskar, lärarna som tror på henne och livet hon har byggt up bit för bit sedan hon kom hit. Om 9 dagar ska hon skickas till ett främmande land. Ett land hon inte kan vare sig språket eller människor. I ett land där hon saknar, trygghet, bostad och nätverk.  Men istället för att få en chans så krossas drömmarna, då blir hon dömd till ovisshet och otrygghet.  Det är inte bara en utvisning, detta är ett svek ett svek mot en ung flicka som har gjort inget annat än bara bra och rätta saker.  Hon får inte ens gå på sin första skolavslutning, inte säga hejdå. Inte ta studenten, ingenting. Istället väntar en framtid som kan vara fylld av rädsla, ensamhet och osäkerhet.  Vi har 9 dagar på oss att göra skillnaden. 10 dagar, att visa att vi inte blundar när ett oskyldigt barn förlorar sitt hem.  Stå med Ruweyda. Sprid hennes berättelse till nära och kära, personer med stora plattformar, till och med politiker om ni kan. Höj hennes röst innan det är försent.  ENGLISH: THIS IS URGENT! Ruweyda is only 17 years old. A child with her whole life ahead of her — but in 9 days, everything could be taken away. She has received the decision: She must leave Sweden, her home, her safety, and everything she holds dear. Leave the school she loves, the teachers who believe in her, and the life she has built, piece by piece, since she came here. In 9 days, she is to be sent to a foreign country — a country where she doesn’t know the language or the people. A place where she lacks safety, housing, and a network. But instead of being given a chance, her dreams are crushed, and she is sentenced to uncertainty and insecurity. This is not just a deportation — this is a betrayal. A betrayal of a young girl who has done nothing but good and right. She’s not even allowed to attend her first school graduation. No chance to say goodbye. No diploma. Nothing. Instead, a future filled with fear, loneliness, and uncertainty awaits. We have 9 days to make a difference. 9 days to show that we do not turn a blind eye when an innocent child is about to lose their home. Stand with Ruweyda. Share her story with friends and family, with people who have big platforms — even with politicians, if you can. Raise her voice before it’s too late.