En nedläggning av Tiveds förskola vore förödande för landsbygden, Tived och de unga familjer som bor och är verksamma där. Utan en förskoleverksamhet kommer ännu färre unga par och barnfamiljer kunna/vilja bosätta sig i området och så småningom kommer Tived bara vara en semesterort med fritidsboende invånare.   Det är av största vikt att bevara denna fantastiska verksamhet i vår landsbygd inte bara då det drabbar de inskrivna barnens familjeliv utan också barnens bästa. Barnen som i nuläget är inskrivna är vana vid en liten barngrupp i en lugn och trygg miljö, med nära till naturen och sina hem. Barnen kommer behöva resa 4-6 mil tur och retur från sina hem bara för att ta sig till och från förskolan. Det kommer bli längre dagar att vistas på förskolan/fritids då föräldrarna kommer få resa längre innan och efter arbetet.   En nedläggning av Tiveds förskola kan inte anses vara i linje med Barnkonventionens krav som säger att ”i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa”. Inte heller är det för landsbygdens bästa.  Hjälp oss att sätta stopp för detta! 

Skogen är ett andningshål för både unga och gamla i närområdet, med äldre blandad skog, gott om svamp, bär och mossa. Det är en tätortsnära Må-Bra-skog helt enkelt, i anslutning till Ersboda 4H-gård. I överklagandet, som redan skrivits mot avverkningen, finns detaljerade beskrivningar av anmärkningsvärda arter av både flora och fauna.

Vi ser att det här kommer att få enorma konsekvenser för flera parter.  1. Minskad närhet och insyn i verksamheten  När verksamheten drivs i kommunal regi har vi en nära koppling till verksamheten, vilket möjliggör snabb hantering av frågor som rör både kvalitet och arbetsmiljö. Med en extern entreprenör minskar denna närhet och risken ökar för att problem inte uppmärksammas eller åtgärdas i tid. 2. Risk för bristande arbetsmiljöarbete  Vi ser en ökad risk för att arbetsmiljöfrågor inte prioriteras på samma sätt av externa aktörer. Det finns exempel från andra delar av landet där personalen råkat illa ut på grund av bristande arbetsmiljöarbete i verksamheter som lagts ut på entreprenad. En sådan utveckling är oacceptabel. 3. Ökad risk för oseriösa aktörer  Genom att öppna upp för privata aktörer finns en risk att oseriösa företag etablerar sig, med fokus på ekonomisk vinst snarare än kvalitet och säkerhet. Detta kan leda till en försämring av både arbetsvillkor och kvalitet i assistansen. 4. Försämrade arbetsvillkor genom sämre kollektivavtal  När personlig assistans läggs ut på entreprenad omfattas personalen av kollektivavtal för den privata sektorn. Dessa avtal är generellt sett mindre förmånliga än de kommunala, vilket innebär sämre arbetsvillkor för personalen. Detta kan leda till svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på assistansen. 5. Ekonomiska prioriteringar på bekostnad av kvalitet  Erfarenheter visar att vissa externa aktörer kan vara mer benägna att spara på kostnader som rör arbetsmiljö och personalutbildning. Detta riskerar att påverka både de anställda och brukarna negativt. 6. Kontinuitet och relationer med brukare  När verksamheten drivs av kommunen kan personalens kontinuitet och närhet till brukarna säkerställas bättre. Vid en upphandling finns en risk att personalomsättningen ökar, vilket kan påverka brukarnas trygghet och kvaliteten på omsorgen negativt. 7. Sämre möjlighet till långsiktig kompetensutveckling  Kommunala verksamheter har ofta tydligare strukturer för kompetensutveckling och vidareutbildning. En extern aktör kan vara mindre benägen att investera i långsiktiga utbildningsinsatser, vilket påverkar kvaliteten i assistansen. 8. Risk för kortsiktiga vinstintressen  Privata aktörer har ofta ett större fokus på ekonomisk lönsamhet, vilket kan leda till kortsiktiga beslut som inte gynnar vare sig brukare eller personal på lång sikt. 9. Svårigheter med att upprätthålla kommunens värdegrund  Kommunala verksamheter arbetar utifrån en tydlig värdegrund som är förankrad i offentlighetens krav på rättssäkerhet, jämlikhet och kvalitet. När verksamheten läggs ut på entreprenad blir det svårare att säkerställa att denna värdegrund upprätthålls. 10. Minskad demokratiskt inflytande  När en verksamhet är kommunalt driven finns en direkt kanal för medborgare att påverka genom sina valda politiker. Med en privat aktör blir denna demokratiska koppling svagare, vilket kan leda till minskat inflytande för både brukare och anställda. 

Gnesta är inte bara en plats – det är en gemenskap. Det är en stad där människor möts spontant, där torget är en naturlig samlingspunkt och där varje "hej" är en del av den unika atmosfären. Men om planerna på en sluten innergård blir verklighet, riskerar vi att förlora just det som gör Gnesta levande. Det är viktigt att vi stoppar detta av flera skäl: 1. Ett öppet centrum skapar liv och gemenskap Torget och Strömmentorget är hjärtat av Gnesta. Här möts människor i vardagen – för att handla, samtala och delta i stadens aktiviteter. Ett levande centrum är avgörande för den lokala handeln, kulturen och den sociala sammanhållningen. En innergård, oavsett hur den marknadsförs, är en begränsad och isolerad yta som inte bidrar till den spontana samhörigheten som ett öppet torg gör. 2. Vi riskerar att bygga bort det unika med Gnesta Gnesta är en småstad med närhet mellan människor. Det är en av våra största tillgångar och något vi måste värna. Om vi skapar slutna ytor och bygger bort den naturliga mötesplatsen i centrum, omvandlar vi staden till något den aldrig varit – anonym, avskärmad och oinbjudande. Vi får ett centrum som liknar många andra, istället för att stärka det som gör Gnesta unikt. 3. Forskning visar att öppna torg skapar trygghet och samhörighet Stadsplanering handlar inte bara om byggnader, utan om människor. Studier visar att öppna, offentliga ytor bidrar till ökad trygghet, fler sociala interaktioner och en större känsla av tillhörighet. Ett levande torg där människor ser varandra, umgås och deltar i aktiviteter skapar en trygg stadsmiljö. En sluten innergård kan istället leda till anonymitet, isolering och en känsla av exkludering. 4. Det påverkar handeln och stadens ekonomi Butiker, restauranger och caféer lever på att människor vistas i centrum. Genom att stänga in en stor del av ytan riskerar vi att minska flödet av besökare och kunder. Ett öppet centrum där människor rör sig fritt, deltar i marknader och event, är en förutsättning för en levande lokal ekonomi. Att förändra centrum utan att tänka på dessa konsekvenser är kortsiktigt och kan skada näringslivet. 5. Historien visar vad vi förlorar när vi bygger bort mötesplatser Vi har sett det förut. När Vackerbyhage försvann förlorade vi en plats där generationer möttes. Där midsommarfirandet en gång fyllde luften med skratt och musik, står nu bostäder. Vi kan inte upprepa samma misstag i centrum. Om vi en gång bygger bort våra öppna ytor, kan vi aldrig få dem tillbaka. 6. En dialog med invånarna måste ske innan beslut tas En förändring av denna skala kan inte ske utan invånarnas delaktighet. Offentlighetsprincipen måste gälla, och vi som bor här har rätt att påverka. Vi kräver en öppen och transparent process där våra röster faktiskt spelar roll – innan det är för sent. Sammanfattning: Vi måste tänka långsiktigt! Det vi gör nu kommer att påverka Gnesta i generationer. Vi kan välja att bygga för öppenhet, möten och liv – eller så kan vi välja en väg där vi stänger in och begränsar stadens framtid. Valet borde vara enkelt. Gnesta ska vara en plats där vi säger hej. Där vi möts och skapar minnen. Där torget fortsätter att vara stadens hjärta. Därför är detta så viktigt. Därför måste vi stoppa planerna på en sluten innergård. Låt Gnesta andas. Låt oss bevara det som gör vår stad speciell.

Våra äldre i Skellefteå kommun har rätt till utbildad, erfaren och utvilad personal. För en trygg och god vård och omsorg.

Region Stockholm har inte kompetens nog att ge sexualbrottsutsatta barn och vuxna den vård de behöver. 1500 personer söker sig till WONSA och många av de har redan plöjt igenom regionens utbud utan framgång. WONSA är sista livlinan för många barn och unga som har trauman från brutala övergrepp. Att strypa finansieringen vore att kapa sista livlinan för många av dessa barn. 

Det gäller vår psykiska och fysiska hälsa i många generationer framöver. 

Östersjön är idag ett döende hav. Vi måste nu agera snabbt för att stoppa att strömming och skarpsill utrotas. Dessa båda arter utgör basföda för större rovfiskar som lax och torsk. Om strömmingen försvinner kommer alltså många andra fiskar inte ha tillräckligt med mat. Vad som händer då är lätt att räkna ut… Genom att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjön och i Bottenhavet har vi en möjlighet att minska påverkan på bestånden av strömming och skarpsill.  Under sommaren kommer strömming och skarpsill in mot kusten för att leka. Därför är det viktigt att stoppa det industriella fisket vid kusten. De lokala fiskare som fiskar nära land, har länge märkt att det inte finns mycket strömming att fånga längre och vissa fiskare har helt fått lägga ner sitt kustnära strömmingsfiske. Det kustnära fisket är ofta småskaligt och deras fångster är inte i närheten av vad de industriella trålarna drar in.

Ettt fåtal matjättar har tillsammans skapat ett monopol utan möjlighet till priskonkurens på marknaden. Vi vill se en lagstiftning som reglerar prisökningar och sätter ett tak på hur mycket överskott som får tas ut i vinst på basala livsmedel för att majoriteten av de svenska hushållen ska kunna ta del av en varierad kost och inte behöva räkna ören på sparkontot för att veta om de kan mätta hela familjen.

Det är dags att säga stopp för regeringens exploatering av Norrland. 

Några anledningar... - Med hänsyn till Agenda 2030 och Parisavtalet ska det vara enkelt att välja det mest miljövänliga sättet att resa. - Barnen skulle kunna ta bussen på vintermorgnar istället för att alla föräldrar kör sina barn till skolan. - Bekanta skulle kunna åka kollektivt för att hälsa på. - Folk som jobbar i eller pendlar ifrån området skulle ha en tryggare, mer hållbar resa. - Det skulle minska bilberoendet för alla i området, vilket just nu ligger på en ohållbar nivå. - Trygghet - befintlig bullhållplats på Ågestavägen känns otrygg sent på kvällen samt tidigt på morgonen. 

Det är en jämlikhetsfråga som borde vara löst för länge sedan i ett land som vill kalla sig för en välfärdsstat. En rejäl tandvårdsreform som ser till att tandvården likställs med övrig sjukvård som de tre LO-förbunden föreslår skulle kosta runt 7–10 miljarder. Det är en struntsumma ställd mot nyttan. Miljontals skulle få hjälp med ett äkta problem.