För att vi supportrarna ska visa att vi är enade i frågan och också vill ha inflytande i frågan! Varför har man inte som styrelse låtit supportrarna varit med och röstat om det och tillsammans av de 700 förslagen som inkommit tagit fram det bästa! Detta känns som bortkastade pengar!

Sälj inte våra barns skolor till IES! Det stormar kring Internationella engelska skolan, IES. Skolkoncernen kritiseras för att mäta elevers kjollängder, ge glädjebetyg och ha obehöriga lärare med dåliga arbetsvillkor och löner. Dessutom skakar nu hela grunden för systemet med stora, vinstdrivande skolkoncerner som IES. Skoldebattörer har framgångsrikt visat att dessa koncerner får större skolpeng än de förtjänar och dränerar den kommunala skolan på pengar. Men medan allt fler röster höjs mot IES och liknande marknadsskolor går det blågröna styret i Stockholm i stället helt mot strömmen och låter IES bli ägare av stadens skollokaler. I Midsommarkransen är den kommunala skolan eftersatt och vi föräldrar har väntat i en oändlighet på en en nya lokal för grundskolans elever. Barnen går nu i trista, provisoriska paviljonger bredvid gymnasieskolan. 2014 började en ny skolbyggnad att planeras i området men efter många turer är den fortfarande inte klar. Bygget är igång och det ryktas om att den ska öppna 2022. Datumet skjuts hela tiden upp och lokalen är för liten – den kommer bara att rymma elever upp till femman. Så nyligen kom skrällen. Precis där barnens trista paviljonger nu står ska det byggas en helt ny ”jätteskola” med intilliggande park fick vi veta. Den ska dock inte lösa det skriande behov som finns av en kommunal grundskola utan den är öronmärkt åt, just det, IES. Medan beskedet om grundskolan dröjer, har beslutet om den här skolbyggnaden gått otroligt snabbt för politikerna att fatta. Dessutom har affären skett utan insyn eller möjlighet för oss i närområdet att påverka. Det är aktiebolaget Nystad, som sysslar med samhällsfastigheter, som staden gett i uppdrag att bygga den nya skolan och även renovera Kransens gamla sporthall Brännkyrkahallen samt bygga två nya idrottshallar. Staden ska sedan hyra in sig i idrottshallarna. Det som inte framgått är att Nystad är partner till IES. Det är alltså en oerhört fördelaktig deal som IES har fått av Stockholms stad. Medan IES vinner mer och mer mark i staden är det vi med barn i den kommunala skolan som är förlorare. Och även skattebetalarna förlorar på sikt på att staden hyr lokaler av Nystad i stället för att själv äga dem. Idag måndag röstar kommunfullmäktige i Stockholms stad om huruvida en skola i Gubbängen ska säljas till koncernen. Upplägget är ungefär det samma som i Kransen där duon Nystad och IES fått en sockrad deal av de blågröna. Både Dagens ETC och Dagens Nyheter har under de senaste dagarna grävt i försäljningen, där summan tidigare var hemligstämplad. Tidningarna har försökt få tag på stadens miljöpartister som inte velat ställa upp på en intervju. På riksnivå är Miljöpartiet uttalat motståndare till marknadsskolan men i Stockholm förser de koncerner med skollokaler. Miljöpartiet har nu en chans att ändra sig och rösta mot affären. Vi föräldrar och skattebetalare hoppas att politikerna detta valår nyktrar till, följer samhällsdebatten och stoppa den här typen av utförsäljningar av kommunal egendom. I Midsommarkransen, Gubbängen och i hela Stockholm.

Kan du tänka dig Göteborg utan Liseberg? Det kan inte jag för i över ett sekel har nöjesparken varit en del av stadens själ. Men Liseberg är inte bara en del av Göteborgs själ. Liseberg ägs av kommunen och genererar enorma intäkter. Varje pandemifritt år går Liseberg med ca 100 miljoner i vinst. Vem kan vara mot det? Liberalerna i staden som är ideologiskt besatta vid att sälja ut lönsam och välskött verksamhet till privata företag. Säljer staden ut Liseberg kommer det gå ut över hela kommunens ekonomi i decennier framåt. Säg nej till Liberalernas plan att sälja ut Liseberg innan det är för sent! Läs mer: https://www.dn.se/sverige/ledande-liberal-i-goteborg-vill-att-kommunen-saljer-ut-liseberg/ Fotocredd: Matthew Bargo, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lisebergskaninen_liseberg_goteborg_sweden_20100718.jpg

Det här beslutet visar på förlegade värderingar. Det visar hur nedprioritetad glesbygden är, att lönsamhet prioriteras över bevarande av en levande glesbygd. Det här beslutet är ansvarslöst från kommunens sida, eftersom det lägger ett orimligt ansvar på de boende i Kvikkjokk att göra långa ansträngande resor varje vecka för att täcka sina grundläggande behov. Beslutet hotar att utarma glesbygden på kort sikt.

Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ska vi mildra klimatkrisen krävs en fossilfri fordonsflotta.

Titta på och förstå det här! När en kommunal skola mister elever och sin skolpeng, men står kvar med oförändrade kostnader, så har kommunen två val: antingen avskedar man lärare, eller andra viktiga funktioner som skolpsykolog, elevhälsa, extralärare som ska stödja elever med inlärningssvårigheter. Eller så överskrider man budgeten och ger mer pengar till den kommunala skolan. Nuvarande lagstiftning säger då att kommunen måste ge samma ökad ersättning till friskolan, trots att denna inte har någon brist på pengar! Det är ett lysande affärskoncept för friskolekoncernerna. Extra pengar när den kommunala skolan har brist på pengar. En överkompensation som kan förvandlas till vinstutdelningar till aktieägarna! Precis som de fattigaste och eländigaste dumpas i bostäder (Social housing) runt om i Europa, kommer de fattigaste och ”besvärligaste” barnen att dumpas i eländiga kommunala skolor, utan resurser till mer än det nödvändigaste. Där kommer barnen att få lära sig läsa, skriva, och räkna tillräckligt bra för att få ”enkla jobb”. Segregationen är fullbordad.

Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger. SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu. Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest. Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek. Källor: Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18). Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18). Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20). Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20). Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20). Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).

To read more in Swedish, visit the Swedish petition: https://www.mittskifte.org/petitions/for-levande-kultur-och-ren-natur-i-ett-gruvfritt-jokkmokk

Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!

Två nyanlända barnfamiljer som bor i kvarteret Apelles och är medlemmar i vår lokala hyresgästförening har i dagsläget tidsbegränsade etableringskontrakt och kommer i år tvingas flytta. Troligen kommer familjerna behöva flytta till vandrarhem och sedan vidare till annan lägenhet med nytt korttidskontrakt på 18 månader. Vi grannar som bor i kvarteret menar att detta strider mot barnkonventionen och vi tänker inte acceptera att barnfamiljer tvingas flytta från vår gård. Hyresgästföreningen Apelles vill betona att barnkonventionen, som sedan 2021 är lag i Sverige, gäller alla barn i vårt kvarter. Vi som skriver under kräver att familjernas tidsbegränsade kontrakt omvandlas till förstahandskontrakt. /Kvarteret Apelles Hyresgästförening

I de kommande klimatförändringar som väntar oss så är havet en otroligt viktig faktor.  I senaste rapporten från IFBES menar man att vi behöver skydda 30-50 % av hav, land och sjö för att minska klimatförändringarnas verkan. EU nu har implementerat att vi ska skydda 30 % vilket Naturvårdsverket har ansvar för att det ska ska genomföras till 2030. -Vi stöttar de pågående arbetet med ansökan till UNESCO om att Öresund ska bli ett skyddat biosfär område/maritim nationalpark, och vill också att man arbetar utifrån EU:s vattendirektiv, att alla hav, sjöar och vatten ska ha god status 2027.  Att Lynetteholm på allvar hotar även Östersjön har tydliggjorts av danska experter offentligt nu, och eftersom Östersjön redan har komplexa problem så är det högprioritet att uppmärksamma behovet av att skydda även Östersjön.  Det vi skulle vilja lyfta fram är tex. att en ung dansk arkitekt har skapat en helt annan mer klimatvänlig lösning mot stormfloder och havshöjningar, vilket är den ursprungliga anledningen som anges för anläggandet av Lynetteholm, att det ska skydda Köpenhamn från stormfloder; namn; Svaneholm; www.byrummonitor.dk/Nyheder/art8896796/%C2%BBDet-virker-t%C3%A5beligt-at-udbygge- K%C3%B8benhavn-n%C3%A5r-havene- stiger%C2%AB?fbclid=IwAR0UtwXQuLaVHQ333nYn5Hg25_BjwghIKr0iD_wBsjAJtwZhI6kH EkRo6iohttps://byrummonitor.dk/Nyheder/art8896796/%C2%BBDet-virker-t%C3%A5beligt- at-udbygge-K%C3%B8benhavn-n%C3%A5r-havene- stiger%C2%AB?fbclid=IwAR0UtwXQuLaVHQ333nYn5Hg25_BjwghIKr0iD_wBsjAJtwZhI6kH EkRo6io

För att kvarnen är ett kulturminne för bygden och vi ska vara rädd om vår byggnadskultur.