VI VILL HA VÅRA ÄLSKADE DYGNSPASS KVAR! Varför ändra på något som fungerar perfekt och på något som ingen av oss klagar på? Varför är det ingen som frågar brukarna, anhöriga, goda män eller oss personliga assistenter? Vi är 13 st personliga assistenter som arbetar inom Karlskrona Kommun. Från och med oktober 2023 har EU beslutat att ta bort möjligheten att få arbeta dygnspass då det, enligt dem, inte är hälsosamt att arbeta för långa pass åt gången. Vi håller inte med och här är varför: Att få vara delaktig och bestämma över sitt schema är det som ger minst stress och även att man får återhämtning mellan passen enligt Göran Kecklund, stressforskare. Har man ett schema som man trivs med så gör man ett bättre jobb, vilket i sin tur gör att brukaren mår bra. Man stannar oftast kvar på sin tjänst mycket längre, vilket också är bra för både brukaren och arbetsgivaren. Tillsammans med brukaren kan vi nu lägga upp dagen i lugn och ro. Vi äger hela dygnet tillsammans, vilket är både fysiskt och psykiskt bra. Vi känner därför mindre stress på jobbet, eftersom man inte behöver avsluta vissa sysslor innan ett personalbyte. Man kan vara iväg på aktiviteter, utan att behöva stressa hem till personalbyten eller att bryta mitt i en aktivitet. Brukarna mår inte bra av personalbyten, vilket detta med dygn eliminerar. Även hot och våld har minskat hos oss sedan dygnspassen infördes och brukarna fått lugn och ro. Vi har många personliga assistenter som jobbat 40-45 år och under de åren så har det testats många typer av scheman. Nu har vi jobbat i mer än 10 år med dygnspass (7 st pass på 4 veckor). Och äntligen har vi ett schema som är perfekt för både brukarna och för personalen. Ett schema som man trivs med betyder så otroligt mycket för både arbetslivet och privatlivet. Vi anser att våra privatliv har blivit rikare. Mycket på grund av att man är mer utvilad, eftersom det är en otrolig återhämtning mellan passen. Småbarnsföräldrar har mer tid för sina barn och slipper lämna lika ofta på förskolan. Vanliga helger är inte så betungande, eftersom man kan känna sig ledig i jobbhelgen. Storhelger som t.ex. jul jobbar vi inte mer än en av dagarna. Innan vi hade dygnspass kunde vi jobba både julafton, juldagen och annandagen. Nu har vi istället möjlighet att fira jul med nära och kära. För varje arbetspass man jobbar så stjäl man av sin fritid. Man ska göra sig i ordning och man har körningar till och från jobbet, även leta parkering. Färre körningar sparar både drivmedel och miljö. Dygnspassen genererar i mindre smittorisk, eftersom man träffar färre personer per dag, för både brukarna och personalen och om brukaren är sjuk, så hinner denne oftast bli frisk innan man jobbar igen. Skulle brukaren vara fortsatt sjuk, så har man hunnit få en lång återhämtning och kommer tillbaka med nya friska tag. Vi kan både äta, sova på natten, gå på toa och ta pauser, i stort sett när vi vill! Kan man ha det bättre? Detta beslut från EU gäller inte bara personliga assistenter utan kommer även påverka räddningstjänst, ambulanspersonal och alla som i dagsläget jobbar dygnspass. Så skriv under om även Du tycker att schemaläggningen bör göras ute i verksamheten utefter brukarens och personalens bästa. Det heter ju så fint “BRUKAREN I CENTRUM!” / Jeanette, Anneli, Ethel, Bitten, Marie, Sofi, Berit, Birgitta, Johanna, Evelina, Kim, Karin och Viktoria

Alla som anser att det är orimligt att straffas ekonomiskt för att man har ett människovårdande yrke: Vi ber er att skriva under vår kampanj och stötta oss!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.

Elisa – femton år Att återvända till Kosovo skulle innebära stora hälsorisker för Elisas liv. Hon har diagnostiserats för intellektuell funktionsnedsättning och epilepsi samt Dandy Walker syndrom. Elisa är i behov av daglig hjälp då hon förutom inlärningssvårigheter även har svårt med tal- och hörselförmåga men så även motorik. Hon intar närmare nio olika mediciner på daglig basis. Mediciner som inte finns att tillgå i hemlandet men som för Elisa är livsnödvändiga och som man inte kan göra uppehåll ifrån. I Kosovo är varken habilitering eller sjukvård anpassad för en människa som har funktionsnedsättningar. I framtiden kan även Elisa vara i behov av hjärtoperation. Läkarna i Kosovo har genom intyg bekräftat att detta inte är genomförbart i hemlandet. Ornela – tio år Hon var endast två år när hon kom till Sverige. Ornela går i skola och talar flytande svenska och kan ej albanska. Hennes enda anknytning som hon känner till är till det svenska samhället. En ung tjej med talang både för sång och att teckna. Omtyckt av både sina vänner och lärare. Ornela berättar att hon inte vill lämna Sverige. Arton – fem år Som är född i Sverige är familjens yngsta barn. Han har därmed vistats i Sverige hela sitt liv i väldigt formativa år. Han går i förskola och drömmer om att till sommaren vara tillräckligt gammal för att få börja träna fotboll. Barnen har rätt till ett hälsosamt liv och en trygg uppväxt i Sverige. I en proportionalitetsbedömning där familjen Gjinovics uppehållstillstånd vägs mot statens intresse att efterleva migrationslagstiftningen. Finns lagstöd för att detta är ingrepp i barnens rätt. Detta enligt artikel 8 EKMR samt Barnkonventionen. Vad kan du göra som läser detta? Gör din röst hörd och dela inlägget och skriv under i namninsamlingen – på så vis hjälper du familjen. Tack för att du tog dig tid att läsa. Vill du läsa en fördjupad artikel om familjen? https://www.smp.se/tingsryd/familjen-utvisas-trots-deras-svart-sjuka-dotter-antingen-stannar-vi-illegalt-eller-sa-riskerar-hon-att-do-aff94e50/

Den 1 januari 2020 lades Hjälplinjen ner. Den gav stöd till människor i psykisk kris och bemannades av legitimerade psykologer. Året före inkom 30 000 samtal till Hjälplinjen, varav endast hälften kunde besvaras. Trots det uppenbara behovet lades Hjälplinjen ändå ner. Läget är särskilt allvarligt mot bakgrund av de dramatiska förändringar som skett i vår omvärld. Pandemin har redan slagit hårt mot utsatta grupper och de kraftigt ökande priserna och lågkonjunktur tenderar att driva upp den psykiska ohälsan och självmordstalen. I frånvaron av en nationell stödlinje har ett flertal ideella organisationer behövt utöka sin kapacitet. Dessa verksamheter, som ofta drivs av volontärer med medmänskligt stöd som grund, gör ett livsviktigt arbete. Men det räcker inte. Flera av dessa organisationer vittnar om ett allt högre tryck på sina stödlinjer. I veckan kom det besked om ytterligare medel till ideella organisationer som ger medmänskligt stöd till människor i kris, vilket är väldigt positivt. Vår farhåga är dock att regeringen tycker att de gjort tillräckligt i frågan. Det stöd som ges via ideell sektor är i många fall livsviktigt – men när det handlar om frågor på liv och död måste det offentliga ta ett större ansvar. Det är därför mer angeläget än någonsin att den ideella sektorns arbete kompletteras med en nationell stödlinje med legitimerad personal. En sådan hjälplinje skulle - tillsammans med den ideella sektorns förebyggande och stödjande arbete - rädda många liv varje år. Initiativtagare till detta upprop är Nationell samverkan för psykisk hälsa - NSPH, Suicide Zero och Funktionsrätt Sverige.

Detta är bara några exempel på hur barn med funktionsnedsättningar och deras föräldrar faller mellan stolarna och påverkas av de glapp som finns i Sveriges välfärdssystem. Vi vill se bättre vård, skola och samhällsstöd för barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Det är dags att våra politiker vidtar nödvändiga åtgärder i lagar och uppdrag till myndigheter utifrån Funkisuppropets lista . Det kommer att få avgörande betydelse för tiotusentals barn med funktionsnedsättningar och deras familjer. Skriv på namninsamlingen och sprid sedan Funkisuppropet vidare!

För att kulturen på Järntorget och i Göteborg måste vara kvar. Vi är många Göteborgare som kommer bli väldigt ledsna om Folkteatern och restaurangen Folk försvinner. Dess hyresvärd: Folkets Hus, borde leva upp till de ideal som var den grund fastigheten byggdes på och av. Tänk om, gör rätt.

Många pensionärer  • har låg pension • har svårt för att lösa biljett med mobilen • behöver komma ut och promenera • behöver träffa vänner • kan bli deprimerade

Området är stadsdelens oas och knytpunkt. Det är idag skonat från trafik för tusentals cyklister, gångtrafikanter och motionärer, däribland barn som har denna väg som säker skolväg. Förutom det berörs Skarpnäcks sportfält som används flitigt av unga, vuxna och idrottsföreningar, stort rekreativt naturområde, hundrastgård med tillhörande hundklubb, mountainbikebana, kollektivtrafik, boende i området samt K-märkta Bergholmstorpet med aktivt föreningsliv och odlingar. Att detta område får stå orörd utan trafikerad väg har stor påverkan på medborgarnas hälsa, välmående och levnadsstandard! Skarpnäck är byggd på porös mark där husen redan har sättningar och inte skulle klara av tung trafik. Skogspartierna används dagligen förskolor och grundskolor. Barns rättigheter ska i alla beslut rörande barn beaktas i första hand enligt svensk lag! Bagisskogen är också ett ekologiskt särskilt betydelsefullt område (ESBO) med fridlysta arter och en spridningskorridor som staden beslutat om att särskilt bevara! Stadens mål med säkra skolvägar går också emot byggvägen. Byggvägen med föreslagen sträckning skulle motsätta sig deras egna vision.

Situationen för Sveriges elever och skolkuratorer är inte hållbar. Skriv under för ett maxtak i skollagen, så att fler elever kan få hjälp, och skolkuratorerna kan hjälpa fler.

Klimatkatastrofen har börjat. Människor dör redan idag av den globala uppvärmningen genom överhettning, översvämningar, bränder, torka, svält, krig. Det är värre än vi får höra. Vi är inte förberedda på den katastrof som kommer. Sverige kommer drabbas. Uppvärmningen kommer förstöra vår ekonomi, våra familjer och allt vi älskar med vårt land. Våtmarker är livsviktiga. De binder inte bara stora mängder koldioxid utan fyller även på dricksvattenreserver, motverkar översvämningar och ökar den biologiska mångfalden.

Rent vatten är själva förutsättningen för att vi ska kunna leva. Ingen kan klara sig särskilt länge utan vatten. Vi kan inte riskera att dricksvatten för hundratusentals, ja inom en snar framtid, mer än en miljon människor, blir kontaminerat. Flera av de städer som tar sitt dricksvatten från Vättern har idag inga reservvattentäkter. Av allt vatten på vår planet är endast 3% sötvatten - vi måste skydda det livsviktiga vattnet! Vättern går inte att ersätta. Skriv på och sprid vår kampanj till alla du känner. Vättern måste få ett effektivt skydd.