Regeringen har meddelat att karensdagen ska ersättas med ett karensavdrag. Det minskar orättvisan för vissa grupper men för de allra flesta blir inkomstbortfallet precis lika stort som med karensdagen! Vi får därför inte ge upp, utan nu måste vi fortsätta att kämpa för att både karensdag och karensavdrag ska försvinna helt och hållet! Karensdagen tillkom på grund av att man misstänkte att det förekom omfattande fusk med sjukskrivningar. Trots karensdagens införande har det påstått omfattande fusket inte kunnat bevisas. Istället för att utreda och åtgärda på individnivå, för det fusk som trots allt förekommer, så får alla arbetande en kollektiv bestraffning i form av karensdagen. Kort sagt ett misstänkliggörande av alla lönearbetande i hela Sverige! Det är självklart helt orimligt! Den som är sjuk förlorar först och främst sin dagslön den första sjukdagen. Följande dagar får den sjuke endast 80% av sin lön. Till detta inkomstbortfall tillkommer ökade kostnader i form av läkarbesök, medicinering, osv. En veckas sjukskrivning kan kosta 2000 kr! Vem har råd med det inkomstbortfallet? På grund av ekonomin, och på grund av lojalitet mot arbetskamraterna och arbetsgivaren går många därför till jobbet även fast de är sjuka och utslitna. Detta gör att sjukdomar sprids lättare, och den som redan är trött och utsliten kommer att må ännu sämre. Ofta leder detta till att fler tvingas sjukskriva sig, och sjukskrivningarna blir också ofta längre än om man hade stannat hemma från början och vilat. Mot bakgrund av detta är det självklart att karensdagen är kontraproduktiv! Den gör ingen nytta, utan skapar bara fler sjukdagar! Avskaffad karensdag kostar mindre för företagen och samhället än vad smittspridning, långtidssjukskrivning och utbrändhet kostar! Alla ska ha råd att vara sjuka! Alla ska ha råd att bli friska!

Endometrios är en kronisk sjukdom och den tredje vanligaste bland personer med livmoder. Cirka 200 000 personer i Sverige uppskattas lida av sjukdomen. Det innebär en tiondel av alla i fertil ålder. Trots detta är sjukdomen svårupptäckt och det tar ofta lång tid att få en korrekt diagnos. Patienter är därför ofta fel- eller obehandlade i många år innan de får rätt diagnos. Idag upplever många patienter att deras sjukdomstillstånd inte tas på allvar när de väl kommer i kontakt med sjukvården. Mötet resulterar istället i att patienten känner sig klassad som ”inbillningssjuk” och tvingas därför att själv bli den som utreder sitt tillstånd. Detta förhållande är något som inte bara resulterar i en misstro mot vården utan även försämrar patientens tillit för sin egen upplevelse av sjukdomen. Idag tar det vanligtvis 5-10 år för att ställa korrekt diagnos på en endometriospatient. När rätt diagnos uteblir ges inte heller rätt behandling, vilket leder till onödigt lidande och ytterligare försvårande komplikationer – vanligt är sammanväxningar mellan, och skador på, inre organ såsom äggstockar, urinblåsa och tarmar. Utöver detta är nervsmärtor, svårigheter att bli gravid och bestående smärta vid samlag vanligt förekommande. Detta är bara några exempel på vad endometrios kan orsaka … Sverige ligger för närvarande flera år efter andra jämförbara länder, t.ex. Danmark, när det gäller forskning och kunskapsutveckling om endometrios. Detta beror på nämnda brister i vården men det beror också på att för få endeometrioscenter etablerats i landet. Forskning om sjukdomen är lågt prioriterad och det är svårt att få forskningsmedel även när engagemang finns. Avsaknaden av nationella riktlinjer och ett erkännande av sjukdomen gör att människor blir sjukare än vad de behöver bli. 2011 inträffade det första kända dödsfallet i Sverige till följd av endometrios. Vi accepterar inte att endometrios fortfarande ses som ett “ointressant kvinnoproblem” och inte som en sjukdom år 2015. Vi kräver förändring nu. Vi vill att: - Socialstyrelsen erkänner endometrios som en folksjukdom. Att nödvändiga nationella riktlinjer sätts upp för att kunna säkerställa rätt vård i hela Sverige! Konkreta riktlinjer med särskilda krav på kunskap inom vården. - Särskilt forskningsstöd skall ges för att hitta både orsak och symptom för endometrios – och i det långa loppet hitta bättre behandlingsmetoder. - Endometrios ska vara en obligatorisk del av sexualundervisningen i skolan. Unga måste få kunskap om sjukdomen och därmed kunna få rätt vård i tid. Det ska finnas tillgänglig information och kunskap hos skolhälsovården, gynekologer, ungdomsmottagningar och kvinnoavdelningar över hela landet. Skriv under och hjälp oss att höras! /Maria Henriksson, Period, i samarbete med Endometriosföreningen Sverige, Endometriosforum Sverige, Endometrios i Sverige, Mensen, Medsystrar, 2.6miljonerklubben

Min syster har bott i Sverige i över 10 år och har blivit en del av samhället och vår familj. Mina barn ser henne som en andra mamma eftersom hon hjälper till att ta hand om dem varje dag när jag arbetar. Hon ger dem trygghet, kärlek och stöd, och de älskar henne djupt. Hon har byggt upp ett liv här med vänner, relationer och hopp om framtiden. Sverige är hennes hem. Att utvisa henne nu skulle förstöra hennes liv psykiskt och emotionellt. Hon riskerar att skickas tillbaka till Libanon, ett land som idag präglas av krig, oro och osäkerhet. Hon har nästan inget kvar där och är livrädd för att tvingas återvända. Ingen människa borde skickas tillbaka till rädsla och otrygghet efter att ha levt så länge i trygghet här. Vi ber er att visa medmänsklighet och låta henne stanna i Sverige. Varje underskrift betyder hopp för henne och vår familj. Tack från djupet av våra hjärtan.

För att många kvinnor lider dagligen av väntetider, felbehandling, feldiagnostisering, felmedicinering och får inte rätt vård och därav ingen chans till ett liv med mindre smärtor och besvär och därav chans till ökad livskvalite. I Sverige erbjuds kvinnor med besvär och smärtor mestadels bara hormoner medan forskning visar att detta aldrig tar bort endometrios härdar och sammanväxningar och för att ca 1/3 av endometrios patienter har progesteron resistans samtidigt som 60-80% som får kirurgisk åtgärd upplever förbättring och ökad livskvalite men majoriteten nekas den möjligheten. och för rätten till korrekt diagnostisering som bara kan ges via titthålsdiagnostik och då detta erbjuds bara en bråkdel av alla drabbade. Patienter blir ju i dagsläget lidande om rätt hjälp inte erbjuds i Sverige eller om man känner sig felbehandlad och felbedömd av svensk sjukvård. Om rätt sorts vård/åtgärd/medicinering som önskas bara erbjuds utomlands inom eu men man inte har möjlighet att betala för det själv. 

Ingen ska behöva välja mellan att köpa mat, betala hyran eller hämta ut mediciner för att få ekonomin att gå ihop. Det är en verklighet som många med psykisk ohälsa möter idag. Därför driver NSPH, RSMH och Mind uppropet “Att må dåligt ska inte kosta allt” med krav på ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Skriv under uppropet och sprid det tillsammans med oss!  Många som lever med psykisk ohälsa befinner sig i en ständig ekonomisk otrygghet. När ekonomin inte räcker till ökar risken för utanförskap, fördjupad ohälsa och sämre återhämtning. Att drabbas av psykisk ohälsa får aldrig innebära att man inte har råd att köpa mat, gå till läkaren eller delta i vardagens gemenskap. Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt betydligt sämre ekonomi än befolkningen i stort. Lägre inkomster, osäkra anställningar och återkommande sjukskrivningar gör att många lever med mycket små marginaler och med ständig risk för skuldsättning. För många är ekonomiskt stöd från välfärdssystemet helt avgörande för att kunna leva ett drägligt liv, men i vissa fall kan systemens utformning också bidra till ökad ekonomisk stress.  Psykisk ohälsa gör det dessutom ofta svårt att arbeta heltid, och för många innebär det perioder av sjukskrivning eller arbetslöshet som leder till långvariga inkomstbortfall. För en del är vägen in på arbetsmarknaden mycket svår, och vissa kommer – på grund av svår psykisk ohälsa – tyvärr aldrig att kunna arbeta. Även dessa personer måste ges förutsättningar att leva ett värdigt och meningsfullt liv.  Ekonomisk press påverkar inte bara inkomster, utan hela livssituationen. Utsatthet leder ofta till isolering när ekonomin sätter stopp för den sociala gemenskap och delaktighet som andra tar för given. Det försvårar återhämtning, studier, möjligheten att delta i samhället – och är dessutom kopplat till ökad risk för suicid. När pengarna inte räcker påverkas varje del av vardagen och försöken att må bättre.  Du kan hjälpa till – skriv under uppropet!   I samband med uppropet har vi startat denna namninsamling för att kräva ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Din röst räknas! 

Den öppna förskolan på Frösön är viktig för barnfamiljer i området, och en stängning kan få negativa konsekvenser för både barnens och föräldrarnas utveckling och hälsa.  Att flytta all verksamhet till andra öppna förskolor skapar trängsel i lokaler som redan har begränsat antal platser. Då Frösön är ett stort upptagningsområde där en stor del av kommunens barnfamiljer bor, är det orimligt att belasta övriga öppna förskolor med detta besökstryck. Det finns ingen garanti för att man ens kommer in när man väl tagit sig dit. Alla föräldrar har inte möjlighet att ta sig till de övriga öppna förskolor med barnvagn på ett smidigt sätt. Den lokala närvaron på Frösön är avgörande. Öppna förskolan är den främsta platsen för att bryta social isolering. Det är här vi kan förebygga psykisk ohälsa och tidigt upptäcka tecken på bristande hemförhållanden eller behov av stöd. Enligt Barnkonventionen ska barnets behov prioriteras. Att ta bort en trygg och pedagogisk närmiljö går direkt emot detta. Vid en stängning tvingas vi föräldrar söka oss till andra områden, vilket riskerar att leda till ökad isolering. Vi går miste om viktiga bekantskaper där vi kan dela tips och funderingar kring föräldraskapet. Kanske är det öppna förskolan på Frösön som våra barn skulle hitta sina första bästisar, vänskaper som ger trygghet inför skolstart och fritid. För vissa familjer kan denna mötesplats vara helt livsavgörande.  Låt oss därför bevara denna trygga miljö.

Ålderdomen är en tid dit alla som lever länge når. När vi inte längre känner att vi klarar av vår vardag i det egna hemmet kan vi komma att ställas inför en sista flytt. En flytt där hemmet blir på ett äldreboende. Tänk dej att det en dag är du. Det finns många saker i den processen som är påfrestande på olika sätt - det är inte vad den här namninsamlingen handlar om. Det handlar om den stund då du faktiskt får en plats, när du ska få flytta för sista gången. Då upphör dina möjligheter att bestämma på vilken ort du bor. Det är inte enbart ditt egna hem som försvinner. Det gör även dina aktiviteter, dina vänner och bekanta - ditt sociala liv. Man skulle kunna tänka sej att det skulle vara skyddat av lagen, att få bestämma på vilken ort jag vill bo. Men det är det inte. Det är därför upp till varje kommun att leva upp till det ändå. Det har Tierps kommun valt att inte göra. Nu är det dags att tänka om! Låt den som önskar bo på ett ålderdomshem få göra det! Låt den som beviljats rätt att bo på ett ålderdomshem få bestämma på vilken ort den vill bo!

Hjälp oss agera för ett barns rättigheter!   Ellen är ett barn på snart 4 år med trauma och språkstörning efter  flykten från Kuba i Mars 2024.  Hon går idag på förskola där hon visar på positiv utveckling och skapat trygg anknytning till sina vänner och pedagoger. Det sker även ett parallellt samarbete med psykologiskt stöd för att bearbeta hennes tidigare upplevda svårigheter och begränsningar i känsloreglering. Ellen har även en väldigt stark och trygg anknytning till sin svenska familj och numera det svenska välfärdssamhället.  Dessa förutsättningar hjälper henne till en trygg fortsatt utveckling, vilket är en fråga om ett barns rättigheter!  En utvisning av Ellen, tillsammans med sin mamma och mormor skulle innebär en allvarlig och riskfylld vardag, hälsa och bristfälliga levnadsvillkor för samtliga i familjen.  Vi uppmanar därför Migrationsverket att ta ett beslut utifrån barnets bästa,  att låta Ellen och hennes familj stanna! 

Vi föräldrar ser med stor oro på att en viktig resurs riskerar att behöva lämna Tångvallaskolan. Tångvalla har genom alla år satt elevhälsa högt på agendan och nu väljer man att plocka bort en befattning som jobbar med: Relationsburen pedagogik: förmåga att nå de elever som har störst behov. Denna typ av förtroende tar år att bygga upp, men kan raseras på en dag. Förebyggande elevhälsa: närvaro fungerar som en skyddsfaktor. Att identifierar problem innan de eskalerar, vilket sparar skolan resurser och besparar eleverna lidande. Och ger eleverna förutsättningar för att må bra & har genom åren förbättrat skolgången för så många elever.

Varför detta är viktigt: Bullret från Huddingevägen, järnvägen och Glömstavägen når långt in i bostadsområdet och överstiger ofta Trafikverkets gränsvärden, särskilt under rusningstid. Det påverkar inte bara våra hem utan även närliggande grönområden och parker där barn leker och boende vistas. Våra uteplatser utsätts för bullernivåer som kan vara direkt skadliga för hälsan, vilket gör att vi får svårt att vistas utomhus, koppla av och njuta av vår närmiljö. Med bullerskydd skulle vi få en tystare, tryggare och mer hälsosam boendemiljö, både inomhus och utomhus.

I dag tvingas tusentals svenskar med psykisk ohälsa antingen vänta i månader på vård, nöja sig med några få KBT-samtal, eller betala dyrt för privat terapi. Detta är oacceptabelt i ett land som Sverige. En terapiform har nästan försvunnit från vården För några decennier sedan var psykodynamisk terapi vanlig i svensk psykiatri. I dag är den nästan helt borta från offentlig vård. Istället prioriteras främst mediciner och kognitiv beteendeterapi (KBT). På många psykiatriska mottagningar finns inte längre kompetens i psykodynamisk terapi överhuvudtaget. Detta har skapat en situation där patienter har få eller inga val. Om KBT inte fungerar finns ofta ingen annan terapiform att pröva. Resultatet blir att många blir stående med sin ohälsa, eller tvingas betala privat för terapi. Som psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren påpekat har detta blivit en klassfråga. Bara de med råd kan välja behandlingsform. Forskningen är glasklar Under de senaste decennierna har den vetenskapliga stödet för psykodynamisk terapi växt kraftigt. I dag finns runt 300 randomiserade studier som visar att metoden fungerar. En stor översiktsstudie från 2023 visade att psykodynamisk terapi har stark evidens vid depression och ångest. Resultaten är jämförbara med andra terapiformer. Flera länder har redan uppdaterat sina riktlinjer. Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Frankrike rekommenderar alla psykodynamisk terapi lika starkt som KBT. Sverige halkar efter. Olika människor behöver olika behandling Forskning visar att bara ungefär hälften av patienterna blir hjälpta av den första behandlingen de får. Därför är det avgörande att det finns alternativ. Socialstyrelsen betonar själva att flera effektiva behandlingsmetoder bör finnas tillgängliga, och att patientens önskemål ska styra valet. Psykodynamisk terapi erbjuder något som många saknar i dagens vård. Den ger tid och möjlighet att förstå djupare mönster i ens känslor och relationer. För många är detta en väg till mer varaktiga förändringar än snabba symptomlindringar. Vinster för hela samhället Att göra psykodynamisk terapi tillgänglig handlar inte bara om individens rättigheter. Det är också ekonomiskt klokt. Studier från Tyskland visar att patienter som fått terapi hade färre sjukskrivningsdagar och färre vårdbesök under de följande åren, jämfört med de som bara fick medicin. I Sverige har andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökat från 30 % till 46 % på 15 år. Detta kostar samhället enorma summor. Genom att investera i evidensbaserad terapi tidigt kan vi minska långvarig ohälsa och sjukskrivningar. Terapi är en investering som betalar sig över tid. Samtidigt skrivs två tredjedelar av alla antidepressiva ut i primärvården, och många fortsätter ta medicinen i över nio år. Mediciner kan vara nödvändiga, men de har biverkningar och kan ge svåra utsättningssymtom. Om fler fick tillgång till terapi skulle behovet av långtidsmedicinering minska för många. Andra länder visar vägen I Tyskland erbjuds den som behöver terapi detta via offentlig försäkring. Patienterna kan välja mellan KBT, psykodynamisk terapi, psykoanalys, gruppterapi och andra metoder. Sverige borde kunna göra detsamma.

Det är viktigt för att forskning visar att det är skadligt att blanda olika typer av arbetspass. Natt / kväll.  De skulle aldrig tvinga dagpersonal att jobba natt.  Genom att ta tillbaka 10 pass kan vi få mindre antal pass och mer återhämtning. Det skulle ge hållbara schema