Trekantsbadet är ett populärt bad för framför allt barnfamiljer. Föräldrarna håller koll på barnen, men att inte ens kunna slappna av när alla sitter på filten i gräset eller gräver i sanden på stranden eftersom man som förälder förutom vattnet även måste hålla konstant utkik efter cyklar, känns märkligt och obehagligt på en badstrand. Att blanda badande och lekande barn med cyklister är både farlig och onödigt.

Skarpnäck behöver så fort som möjligt få en långsiktig och hållbar samlad lösning på sophanteringen. Kommunen är den myndighet som sätter mål och ramarna för hela Stockholms infrastruktur för sophantering och har kontroll på alla rör och kablar som löper under stadens mark. Det är därför bra om de också får ett långsiktigt ansvar för stadens sopsugar och kan tillhandahålla kunskap som kan komma alla stadsdelar till godo. En snabb överlåtelse av Skarpnäcks sopsug till kommunen har goda förutsättningar att påskynda reparation och driftsättning av en anläggning som uppfyller höga krav på miljö- och användarvänlighet till en acceptabel kostnad.

Hägersten förtätas ytterligare och förlorar ett värdefullt park- och skogsområde som lockar till lek och rörelse. Den oas där barn och unga idag kan leka, gunga, cykla, sparka boll, grilla korv, utforska naturen och röra sig fritt ska ge plats åt 10 flerbostadshus samtidigt som det planeras ytterligare 900 nya bostäder i närområdet. VAD KAN DU GÖRA FÖR ATT PÅVERKA? • Skriv under denna namninsamling. • Framför dina synpunkter till beslutsfattare så snart som möjligt (se nedan). Projektansvariga: [email protected] (projektledare) [email protected] (stadsplanerare) Beslutsfattande politiker i stadsbyggnadsnämnden: [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected]; [email protected] Förslag på text att skriva till beslutsfattare: Jag/vi kontaktar er med anledning av byggplanerna för Hägersten 1:1 Klubbacken och vill härmed framföra min/vår skarpa protest mot planerna. Staden planerar bygga 150-200 bostäder i Mälarhöjdens enda riktiga park. Boende i området behöver parken för lek och rörelse. Parken är också mycket välbesökt av förskolor, dagmammor och skolor i området. 450 nya planerade bostäder längs med Selmedalsvägen ökar ytterligare behovet av parken. Tillgången till allmänna ytor där barn och ungdomar kan leka och sporta spontant blir extremt dålig om parken byggs igen. En ansvarsfull stadsplanering kräver därför att byggplanerna stoppas.

Det är med stor förvåning och sorg som vi i nyligen nåddes av nyheten att Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, planerar att fatta ett inriktningsbeslut för att inleda en försäljningsprocess av både Tensta gymnasium och Tensta Träff den 27 april. Vem som köper fastigheten, för vilka ändamål fastigheten kommer att användas och vilka verksamheter som kommer att ta plats är alltså helt ovisst i detta nu. Beslutet kommer som en chock för boende och aktiva i området och går emot de behov av en gemensam samlingslokal som vi vet stärker lokalsamhället. Vi uppmanar därför SISAB att stoppa beslutet om att sälja Tensta gymnasium och Tensta Träff. Folkets Hjulsta-Tensta BK Bussenhus Tenstamammorna Gesguud Blå Akademiker Tenstaflickorna Somaliska föräldrar- och modersmålsföreningen Hjulsta Somaliska föräldrar föreningen Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta Systrami Galdem A Talk Folkets Husby Rinkeby Folkets Hus Tensta Konsthall ABF Stockholm Ideell Kulturallians i region Stockholm Folkets Hus och Parker Imenella Mohamed, artist Meron Mangasha, författare Seluah Alsaati, författare Hashim Jama, Tenstaprofil Alexandra Pascalidou, författare och journalist Liban Guleed, socionom Samatar Abdullahi, beteendevetare Isatou Aysha Jones, entreprenör & grundare av Black lives matter Sweden Jihan Mohamed, läkare Abdukadir Ali Salad, f.d .enhetschef för Sociala insatsgruppen Taha Ali, allsvensk fotbollsspelare Örebro SK Bilal Hussein, allsvensk fotbollsspelare, AIK Sami Ibrahim, Universal Music Group Elias Durmaz, Vasalund IF Adam Id Salem, Vasalund IF Alexander Andue, Vasalund IF Jeffrey Adewale Jakob Ige, Tenstabo & Paralympisk silvermedaljör Erik Stenberg, arkitekt och lektor på KTH, initiativtagare till Tensta Bo 2006 och KTH i Tensta arkitekturskola och f.d. tenstabo Lisa Kings, lektor i socialt arbete, Södertörns högskola Nazem Tahvilzadeh, lektor i Statsvetenskap, Malmö universitet Hanna Sahlin Lilja, doktorand, Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet. Jonathan Metzger, Professor i urbana och regionala studier, KTH Sara Ferlander, Lektor i sociologi, Södertörns högskola Dominika V. Polanska, Lektor i socialt arbete, Södertörns högskola Leandro Schclarek Mulinari, lektor i kriminologi, Stockholms universitet

Detta är viktigt för att motverka hopplöshet i ”orten” och öka jämställdheten. Människor påverkas av vad de ser och hör. Vi blir glada av att höra fågelkvitter, att se gröna växter och fina saker. Vi blir deprimerade av att se grå betong, asfalt och skräp.

För att skydda djuren men även för att skydda samhället mot förstörningar, skadegörelser, sprängningar och skydda medborgare mot att bli beskjuten av fyrverkerier. S

Stadsbyggnadskontorets plan för Lingvägen i Farsta (Ärendenr 2011-16053) saknar den konsekvensutredning man kan förvänta sig, och främjar biltrafik i en tid av akut klimatkris. Den går också tvärt emot de övergripande målen. Enligt stadens budget måste nämligen ”utsläppen från trafiken minska för att vi ska nå klimatmålen. Nämnder och bolagsstyrelser ska säkerställa att all stadsutveckling i Stockholms stad genomsyras av målen om minskad biltrafik.” Det finns skäl att befara att en genomfartsled kommer att dra till sig stora mängder trafik, särskilt under rusning när köerna är långsamma på Örbyleden och Nynäsvägen. Detta är givetvis fatalt för den idag trygga och lugna miljön på Lingvägen. Det kommer att tvinga förskolorna att bygga in sina gårdar bakom höga bullerplank, och eleverna på Kvickentorpsskolan hamnar mitt i de osande morgon- och eftermiddagsköerna. De planerade punkthusen i Samsöskogen mitt emot Kvickentorpsskolan innebär ett allvarligt ingrepp i ett av få kvarvarande skogspartier i Hökarängen, vilket även menligt kommer att inverka på den biologiska spridningen. Förslaget saknar också seriös och uppdaterad barnkonsekvensanalys och har tagits fram utan tillräcklig medborgardialog. Det samråd som genomförts har i huvudsak sågat planen (bl a är Länsstyrelsen kritisk till bullernivåerna) men det krävs ytterligare påtryckning. Stadsbyggnadsnämnden sammanträder i ärendet den 15 april - låt dem veta att vi har ögonen på dem!

Gottbol idag Idag är Gottbolsbadet ett högst älskat utflykts- och avkopplingsområde för människor både i närområdet och en stor omnejd. Många barn har tagit sina första simtag vid Gottbol. Tack vare den unika långgrunda sandbottnen är det en av de bästa platserna för bad för familjer, och rankas mycket högt på listor över bästa badsjöarna i Sverige. På vintern kan man åka skridskor och pimpla på den snabbfrysta viken. I hela Rudskogatrakten finns mycket arkeologiska fornlämningar. Här finns också ett rikt djurliv med många häckande fåglar (bland annat Kungsfiskaren), hök, falk, trana men också hare, rådjur, älg och viktiga pollinerande insekter. En krispig, tidig vårmorgon är det en sällsam orkester av sjungande fåglar av alla de slag som ekar över det stilla vattnet. Gottbol i morgon Planen är att åkermarken till vänster om vägen (om du står med sjön framför dig) ska bebyggas. Här planeras för 18 villor. Till detta kommer byggas vägar, avfallsanläggning, brunnsborrning, reningsverk och andra faciliteter som krävs för ett mindre villakvarter. En helt egen nätstation kommer byggas på åkermarken. Risken är att tillgången till badplatsen, som den är idag, kommer försämras, möjligheterna till parkering kraftigt minskas och det som idag upplevs som en fri, unik plats, öppen för alla, kommer plötsligt bli del av ett helt nytt villaområde. Kommer känslan av välkomnande vara lika stor som idag, när 200 bilar vill komma och parkera en varm sommardag bredvid någons trädgård? Bilderna nedan visar förslaget med de vita husen som nybyggnationer. Åkermark förlorad En annan viktig aspekt är att värdefull åkermark kommer för alltid gå förlorad. I en vardag med ökade spänningar i världen är just nationell odling med möjligheter till en inhemsk matproduktionen otroligt viktig. Om vi ansvarslöst bebygger vår odlingsbara åkermark står Sverige snart inför ett mycket allvarligt läge. Men är vi emot nyinflyttande? Absolut inte! Vi vill gärna ha nya grannar, vänner och en ökad inflyttning till trakten. Dock vill vi att den unika atmosfären som präglar Rudskoga behålls. Det finns lediga fastigheter redan nu att köpa. Hembygdsföreningen hjälper gärna till om du söker ditt drömboende i trakten. Hur har det blivit såhär? Åkermarken har köpts av ett fastighetsbolag vars affärsidé är att göra villatomter av fullt brukbar jordbruksmark för att sedan sälja dom till högstbjudande. Sprid det här så att alla kan få njuta av landsbygden i Rudskoga Gå även in på vår Facebooksida för att få senaste uppdateringar och information om vad som händer i ärendet.

Så att alla barn kan ta sig tryggt över till andra sidan vägen utan att riskera livet

Bevara Knippla Varvsområde som industrimark. Vi är för en utveckling av området men INTE fler bostadsrätter eller hus som säljs till sommarboende. Möjligtvis hyresrätter som ägs av kommunens fastighetsbolag för att förhindra spekulation. Skapa arbetstillfällen inom tex industri, marin, vård och omsorg samt skapa ett aktivitetsområde för åretrunt aktiviteter.

Kerstinbodamossen är en av de sista orörda tätortsnära skogarna i Katrineholm. Det är en plats med riktig vildmarkskänsla endast ett par stenkast från stadens centrum. På den skogsbevuxna mossen har mycket höga naturvärden konstaterats. Vid den naturvårdsinventering som gjordes i samband med exploateringsplanerna fann man bland annat de rödlistade arterna tallticka och laxticka vilket indikerar skogens höga ålder. Den bedöms ha stått orörd i minst 160 -180 år. Mossen har också en viktig vattenrenande funktion och skyddar vattenkvaliteten i den intill liggande sjön Näsnaren som utgör ett Natura 2000-område. Dessutom, att dika ut och torrlägga våtmarker, så som planeras i exploateringsplanen, kommer leda till betydande utsläpp av koldioxid. Frågan har även en principiell betydelse då det handlar om en kommunägd skog. Förvaltningen av de gemensamt ägda skogarna måste bli inriktade på att i första hand främja biologisk mångfald och svara mot de lokala behoven av friluftsliv och rekreation. Detta bör gälla för såväl statligt som kommunalt ägda skogar. Skriv på för att rädda mossen! Naturskyddsföreningen i Katrineholm

Digitalteknik kan vara vår vän eller vår fiende. Jag ser med oro på hur trenden går mot massövervakning, monopolisering och digitalt utanförskap för dem som inte har råd eller som vill leva alternativt. Digitalteknik är abstrakt, naiviteten och okunskapen är stor. Ingenjörer som bygger tekniken är ofta dåliga på att se helheten. BankID som ett konkret exempel: Nästan alla samhällsinstitutioner kräver att du använder BankID för att logga in och använda deras tjänster via nätet. BankID stödjer endast plattformar av de stora Amerikanska monopolen; Google, Apple och Microsoft. Inte nog med att BankID endast stödjer monopolen, de stödjer också enbart det senaste operativsystemet. Så din gamla dator eller din lite äldre smarttelefon stödjs inte heller. Hur drabbar det oss? Den lågavlönade och ensamstående trebarnsmamman tvingas köpa en ny smarttelefon till varje tonåring vart annat år. Företag kan inte marknadsföra alternativa produkter och monopolens ställning förstärks. Möjligheten att använda alternativ teknik som respekterar din personliga integritet försvinner helt. Vi tvingas att slänga fullt fungerande teknik och måste köpa nytt. I ett digitaliserat samhälle är identifiering på nätet en medborgerlig rättighet och BankID är inte en kommersiell verksamhet som enbart behöver stödja den senaste populära tekniken. Det ironiska är att det är endast på banken som det går att logga in utan BankID, där kan man logga in med dosa! Visst, det går fortfarande att använda samhällsinstitutionerna på det traditionella sätten genom att skicka blanketter i postgången, men är det rättvist att digitaliseringen inte inkluderar alla i samhället? Ett steg i rätt riktning är att vi ställer kravet att BankID måste fungera för alla!