Den allmännyttiga hyresvärden Stockholmshem har aviserat att de ska installera elektroniska lås och porttelefoner i alla Byälvsvägens låghus, vilket påverkar tusentals boende i Bagarmossen. Den lokala Hyresgästföreningen har tidigare satt stopp för dessa planer men nu har Stockholmshem istället förhandlat med den regionala Hyresgästföreningen, och helt enkelt meddelat hyresgästerna att arbetet ska göras redan vecka 40 och att detta innebär en permanent hyreshöjning på 31 kr/månad. Vi är många: – som inte vill ha låsta portar, – som tycker att det funkar fantastiskt som det är, – som vill att barnen ska kunna gå in och ut på gården och hälsa på hos sina grannkompisar utan problem, – som inte kan vara tillgängliga på telefon för att öppna, – som är oroliga för det tekniska krångel som systemet kan innebära, – som inte har råd med den hyreshöjning som investeringen innebär, – som hellre vill se investeringar i våra gemensamma gårdar än på repressiva satsningar på lås och övervakning, – som tror att öppenhet och rörlighet är bättre sätt att skapa trygghet än isolerande och separerande lås. Vi vill: 1) att Stockholmshem omgående pausar planerna på installation och genomför en ordentlig enkätundersökning hos alla boende för att se om insatsen verkligen har stöd hos de boende. Vi tror inte det. 2) att Hyresgästföreningen Region Stockholm slutar gå förbi lokalföreningarna. Bilden för namninsamlingen är gjord av Malin Skogberg Nord i samband med organiseringen av "Byälvsvägen mot ombildning". Bilden används med upphovspersonens tillstånd.

Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

För att inget barn ska dö.

Hållsta är en växande del av Eskilstuna kommun. Att inte ha möjlighet att ta sig in till centrum utan att behöva motortransport är inte längre försvarbart. Speciellt inte när vi lever i en tid där vi alla behöver ta ansvar för ett bättre klimat. I Hållsta finns en skola för barn upp till åk 6 men när barnen blir äldre erbjuds plats på Skogstorpsskolan. Att ta sig dit med cykel, som för de flesta barn i kommunen är självklart, är för Hållstabarnen helt otänkbart. Vägen mellan Hållsta och Skogstorp är smal och krokig och trafikeras av både bilar och bussar. Hastigheten är dessutom 70 km/h. Hållstaborna har i över 30 år önskat en möjlighet att kunna ta sig in till stan utan bil och nu tycker vi att vi väntat tillräckligt länge! Dags att börja bygga!

Destination Halmstad har en lång historia av att sälja ut våra gemensamt ägda ytor och byggnader. Det är dags att sätta ner foten. Inget i hotell i vår park. Punkt. Slut.

Halland består inte bara av kuststräckan med städerna, utan har även ett inland, som också vill leva och utvecklas. Tågdagarna i Landeryd med omnejd har dragit stor publik, och allt fler upptäcker att det går bra att jobba i Hylte kommun, där hus är billigare att köpa och där man kan njuta av natur och kultur. "Bästa livsplatsen" ska gälla hela Halland!

Vi ser att en nedläggning av stationen är ett dåligt förslag med tanke på bland annat: - Miljö- och klimataspekter, kollektivt resande är en förutsättning för att minska den mänskliga belastningen på jorden. - Mollaryd och Torpåkra med omnejd är en attraktiv och aktiv bygd där det finns gott om såväl kommersiella som ideella verksamheter som idag är möjliga att ta sig till med kollektivtrafik – däribland: ridskola och turridning, ledarskapsutbildningar, psykoterapiverksamhet, gårdscafé, konstgalleri, vandringsleder, natur- och kulturhistoriska sevärdheter, kulturarrangemang, tennisskola med mera. Många av verksamheterna har besökare och kunder från stora delar av Sverige samt övriga Europa. - Barn och unga och deras möjligheter att ta sig till skola, fritidsaktiviteter och sommarjobb - Vuxnas möjligheter att pendla till arbete och fritidsaktiviteter - Boendes och besökares möjligheter att semestra hållbart - Områdets attraktivitet som boplats såväl som besöksmål – vill regionen och kommunen se fler döende och avfolkade platser? - Säkerhet – det finns idag ingen möjlighet att förutom med tåg eller bil ta sig säkert mellan Ljung och Borgstena. Att då lägga ned de två stationer, samt även ha tagit bort busslinjen däremellan, sätter personer som inte kan ta sig med bil i en situation av att behöva gå eller cykla på en högt trafikerad väg utan cykelbana. - Det måste finnas andra sätt att spara tid - om det är det som är viktigast - än att dra in två stationer och då spara 3-5 minuter - Förslaget innehåller ett starkt fokus på utveckling i storstäder och storstadsnära områden, denna namninsamling vänder sig emot den urbana norm som Västra Götalandsregionen upprätthåller vilken påverkar långt fler områden än "enbart" kollektivtrafiken Förslaget om att slopa tågstationerna i Mollaryd och Torpåkra, såsom beskrivs i bland annat ”Huvudrapport Målbild tåg 2028-en konkretisering av Målbild Tåg 2035” (Västra Götalandsregionen, 2020) finns beskrivningar, mycket kortfattat, om tidsbesparingen slopandet av stationerna ger – 3-5 minuter – till fördel för de som reser till eller mot Stockholm eller på annat sätt använder Västra Stambanan. I Herrljunga kommuns övergripande mål finns att antalet inflyttningar skall öka i kommunen, att kommunen ska vara en aktiv landsbygdskommun och öka invånarantalet. För att inflyttning skall ske behöver attraktivitet se till att bevaras och utvecklas. I Mollaryd har under de senaste åren inflyttning och familjebildning ökat och med det har också antalet barn ökat markant, dessa barn kommer 2035 att gå på högstadie, gymnasium eller högskola och som det är i dagsläget är tåget sättet att ta sig till och från skola. Hur planeras detta lösas? Skolskjutsar för yngre går idag i riktning Herrljunga men inte till Borås – vilket minskar möjligheten för unga att välja en utbildning som passar dem eftersom antalet linjer är färre i Herrljunga än i Borås. Antalet som åker tåg är lågt, men i relation till byarnas storlek är det en stor procentandel som använder tåget – dagligen eller mer sällan, för miljövänligt resande till fritidsaktiviteter, arbete, skola och semesterorter. Resandet skulle också öka om tiderna anpassades bättre till arbetspendling – i dagsläget stannar ett antal tåg inte i Mollaryd och Torpåkra vilket försvårar resandet avsevärt. Under sommaren 2020 läggs också buss 240 ned, vilket gör att – om också tågstationerna läggs ned – Mollaryd och Torpåkra med omnejd står helt utan kollektivtrafik. Här vill vi än en gång lyfta såväl pendlare – till skola, arbete, fritidsaktiviteter – som besökare till bygden: hur skall vi och de på ett säkert och klimatvänligt sätt ta sig till och från vår bygd?

Vi befinner oss i en eskalerande klimatkris, och vi har inte råd att ge konstgjord andning till en flygplats som inte ens går runt ekonomiskt. Ängelholms flygplats planerades tidigare att läggas ner då den inte längre är ekonomiskt lönsam. Men nu vill sju kommuner gå in och rädda flygplatsen med 50 miljoner av skattebetalares pengar. Vi motsäger oss att rädda flygplatsen då vi måste prioritera en omställning av samhället där onödiga flygningar minimeras. Endast inrikesflygningar sker från flygplatsen. För att Sverige ska kunna leva upp till sin del av Parisavtalet (och minska sina utsläpp med 12-15% per år) och därmed undvika en klimatkatastrof finns det inte utrymme för inrikesflyget att fortsätta på sträckor där det finns rimliga alternativ.

I omstarten efter Coronakrisen satsar EU på en hållbar återhämtning där klimatfrågan står i fokus. Koldioxidhalten i atmosfären har nått nya rekord - 417 ppm i maj som var den varmaste majmånaden som någonsin uppmätts. Ansvaret vilar tungt på våra politiker i stat, regioner och kommuner. Det är svåra frågor som kräver kunskap om teknik, ekonomi och miljö ihop med risk och konsekvenser. Visa våra politiker ditt stöd genom att ge din röst.

Att släppa ut avlopp med av avföring och rester av medicin, sjukdomar, kemikalier, gifter och annat skräp är inte bra, inte minst med tanke på att det kan finnas Corona virus i de 200 simbassängerna med avlopp och avföring de tänkt att släppa ut i sundet, men också på grund av att vi befinner oss i en värld där varenda bit av ekosystem är en bristvara. Vi kan inte fortsätta förstöra vårt gemensamma livsutrymme och samtidigt sitta och klia oss i huvudet på toppmöten där man försöker lösa hur man ska sluta förstöra jorden innan det är för sent. Detta är ett sådant tillfälle där man visar hur man slutar skita ner. Kom på något nytt, briljera med innovation, rening, låt förnuft råda, gör något som de kommer göra i framtiden. Detta är beteende från förra årtusendet som har fått följa med 20 år för långt.

Valboåsen är vår enda tillgång till färskvatten för Gävle Kommuns 88.000 invånare och Ängsberg är en del av den. Läcker det ut transformatorolja i vattentäkten i Ängsberg blir den delen av täkten oanvändbar i många år framöver. Valboåsen är också klassad som riksintresse för dricksvattenförsörjningen av Havs- och vattenmyndigheten.

Genom att stoppa bygget av tunneln och istället bygga ut och förbättra befintliga reningsverk - Bromma, Henriksdal och Himmerfjärden uppnår man följande fördelar: 1. Lösningen är minst 12 miljarder billigare - samma summa som för hela Slussenbygget! 2. V/A taxan behöver bara höjas med runt 50 % istället för 100 %. 3. Man slipper hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år genom tätbebyggda områden i Bromma och Sickla. 4. Man undviker risk för allvarliga arbetsplatsolyckor som tyvärr är vanliga i samband med tunnelbyggen. 5. De boende i Bromma, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Johanneshov och Sickla slipper skador på sina fastigheter samt reducerat eller förstört uttag från bergvärmeanläggningar till följd av den grundvattensänkning som tunneln beräknas medföra. Dessutom: Nedläggningen av Bromma reningsverk innebär även att Norrenergi i Solna, som idag producerar fjärrvärme till 100 000 invånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd ur det renade avloppsvattnet från Bromma, kommer att behöva ersätta energin med eldade värmepannor som kräver att tusentals ton pellets forslas dit med båt som bränsle (troligen från Ryssland eller Baltikum), och att tusentals ton aska ska köras därifrån med lastbil (förmodligen till övergivna gruvhål i Norrland). Dessutom kommer stora mängder koldioxid, koloxid, kväve och svavel att genereras. Det kommer att kosta flera miljarder kronor i ökade avgifter. Stockholm Vatten menar att dessa konsekvenser och kostnader inte ingår i deras uppdrag och att de därför inte behöver ta hänsyn till dem i sina beräkningar. Sammanfattning av konsekvenser: Alternativ 1. Lägg ner Bromma reningsverk (Det beslutade alternativet): Led allt avloppsvatten i en tunnel till Henriksdal. Konsekvenser: Kapacitetsökning 30%. Total kostnad ca 20 miljarder kronor. Nytt reningsverk behöver börja byggas 2040. Stoppade leveranser till 100 000 personer i med en mängd olika miljökonsekvenser samt ökade fjärrvärmekostnader. Alternativ 2. Behåll Bromma reningsverk (Det kostnadseffektivare och miljömässigt skonsammare alternativet): Bygg ut alla tre reningsverken – Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden. Konsekvenser: Total kostnad högst 8 miljarder. Kapacitetsökning 75% räcker till 2075. Ingen avloppstunnel. Bibehållna leveranser till Norrenergi för produktion av miljövänlig fjärrvärme till 100 000 personer i Solna, Sundbyberg och Danderyd. Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.