Ursvik har idag 7 500 invånare, och växer i rask takt. Byggnationen i Ursvik är planerat efter de tidigare löften av utökad kollektivtrafik med både ny Tvärbana och förstärkt busstrafik som regionen en gång givit. Tvärbanan är nu ett decenium försenad och busstrafiken har inte utökats. Tvärtom finns bara en busslinje som i rusningstrafik är så full att folk står på varandra och vissa ändå lämnas kvar vid hållplatsen. Trots Coronapandemin har kapaciteten inte utökats, istället vill man nu att linje 504 (den enda busslinjen) skall sluta trafikera Rissne i 10 månader (till och med aug 2021). Samtliga som pendlar från Ursvik med kollektivtrafiken måste däremed åka åt samma håll vilket kommer orsaka än mer trängsel och dessutom större risker för Coronasmitta.

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.

Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.

Den allmännyttiga hyresvärden Stockholmshem har aviserat att de ska installera elektroniska lås och porttelefoner i alla Byälvsvägens låghus, vilket påverkar tusentals boende i Bagarmossen. Den lokala Hyresgästföreningen har tidigare satt stopp för dessa planer men nu har Stockholmshem istället förhandlat med den regionala Hyresgästföreningen, och helt enkelt meddelat hyresgästerna att arbetet ska göras redan vecka 40 och att detta innebär en permanent hyreshöjning på 31 kr/månad. Vi är många: – som inte vill ha låsta portar, – som tycker att det funkar fantastiskt som det är, – som vill att barnen ska kunna gå in och ut på gården och hälsa på hos sina grannkompisar utan problem, – som inte kan vara tillgängliga på telefon för att öppna, – som är oroliga för det tekniska krångel som systemet kan innebära, – som inte har råd med den hyreshöjning som investeringen innebär, – som hellre vill se investeringar i våra gemensamma gårdar än på repressiva satsningar på lås och övervakning, – som tror att öppenhet och rörlighet är bättre sätt att skapa trygghet än isolerande och separerande lås. Vi vill: 1) att Stockholmshem omgående pausar planerna på installation och genomför en ordentlig enkätundersökning hos alla boende för att se om insatsen verkligen har stöd hos de boende. Vi tror inte det. 2) att Hyresgästföreningen Region Stockholm slutar gå förbi lokalföreningarna. Bilden för namninsamlingen är gjord av Malin Skogberg Nord i samband med organiseringen av "Byälvsvägen mot ombildning". Bilden används med upphovspersonens tillstånd.

Hundägare är också skattebetalare! Vi är trötta på att inte räknas i en så pass stor kommun som Jönköping. Här är hela kommunen hänvisad till två stycken små, dammiga rastgårdar som anses uppfylla alla behov. Fåtalet privata initiativ finns, som den lilla gården på Öxnehaga och de numer rivna/nedstängda i Vätterhems regi på Råslätt och en liten kombinerad boll-lekplan och hundrastgård i Ljungarum. Den senare stängdes ned med hänvisning till EN närboende vars "barn ej kan somna pga hundleken". Som skattebetalare undrar vi varför hundarnas/hundägarnas rättigheter ej tillvaratas när barns/föräldrars rättigheter ständigt vurmas för?  Jönköpings kommun som vill ha en tydlig miljöprofil uppmanar dessutom alla hundägare i vår stora kommun att ÅKA till centrum för hundlek. Går det hand i hand med miljöprofilen? Borde man inte vilja minska biltrafiken? Dessutom kan det innebära svårigheter för funktionsvarierade hundägare att ta sig ut. I kommuner som Stockholm finns minst en hundpark i varje stadsdel, ofta klämmer man dessutom in minirastgårdar som del i många av stadens parker. Borde inte Jönköping, som progressiv kommun, ligga i bräschen även med hundparker? För många människor idag är hundägande en livsstil. En del unga väljer dessutom bort barn, men har i stället hund! Samtidigt betalar dessa skatt för bl.a. barnens parklekar, dagis och skolgång (en självklarhet förstås!) men får inget tillbaka för sin egen familj: hunden! Nu kräver vi en förändring, hundägare är en viktig och stor intressegrupp och något som främjar god folkhälsa, möten människor emellan och en levande stad! Med vänlig hälsning, Jönköpings hundägare   (Den bifogade bilden är från Skarpnäcks rastgård i Stockholm - stor, lummig, kuperad!)

För att inget barn ska dö.

Hållsta är en växande del av Eskilstuna kommun. Att inte ha möjlighet att ta sig in till centrum utan att behöva motortransport är inte längre försvarbart. Speciellt inte när vi lever i en tid där vi alla behöver ta ansvar för ett bättre klimat. I Hållsta finns en skola för barn upp till åk 6 men när barnen blir äldre erbjuds plats på Skogstorpsskolan. Att ta sig dit med cykel, som för de flesta barn i kommunen är självklart, är för Hållstabarnen helt otänkbart. Vägen mellan Hållsta och Skogstorp är smal och krokig och trafikeras av både bilar och bussar. Hastigheten är dessutom 70 km/h. Hållstaborna har i över 30 år önskat en möjlighet att kunna ta sig in till stan utan bil och nu tycker vi att vi väntat tillräckligt länge! Dags att börja bygga!

Destination Halmstad har en lång historia av att sälja ut våra gemensamt ägda ytor och byggnader. Det är dags att sätta ner foten. Inget i hotell i vår park. Punkt. Slut.

Halland består inte bara av kuststräckan med städerna, utan har även ett inland, som också vill leva och utvecklas. Tågdagarna i Landeryd med omnejd har dragit stor publik, och allt fler upptäcker att det går bra att jobba i Hylte kommun, där hus är billigare att köpa och där man kan njuta av natur och kultur. "Bästa livsplatsen" ska gälla hela Halland!

Vi ser att en nedläggning av stationen är ett dåligt förslag med tanke på bland annat: - Miljö- och klimataspekter, kollektivt resande är en förutsättning för att minska den mänskliga belastningen på jorden. - Mollaryd och Torpåkra med omnejd är en attraktiv och aktiv bygd där det finns gott om såväl kommersiella som ideella verksamheter som idag är möjliga att ta sig till med kollektivtrafik – däribland: ridskola och turridning, ledarskapsutbildningar, psykoterapiverksamhet, gårdscafé, konstgalleri, vandringsleder, natur- och kulturhistoriska sevärdheter, kulturarrangemang, tennisskola med mera. Många av verksamheterna har besökare och kunder från stora delar av Sverige samt övriga Europa. - Barn och unga och deras möjligheter att ta sig till skola, fritidsaktiviteter och sommarjobb - Vuxnas möjligheter att pendla till arbete och fritidsaktiviteter - Boendes och besökares möjligheter att semestra hållbart - Områdets attraktivitet som boplats såväl som besöksmål – vill regionen och kommunen se fler döende och avfolkade platser? - Säkerhet – det finns idag ingen möjlighet att förutom med tåg eller bil ta sig säkert mellan Ljung och Borgstena. Att då lägga ned de två stationer, samt även ha tagit bort busslinjen däremellan, sätter personer som inte kan ta sig med bil i en situation av att behöva gå eller cykla på en högt trafikerad väg utan cykelbana. - Det måste finnas andra sätt att spara tid - om det är det som är viktigast - än att dra in två stationer och då spara 3-5 minuter - Förslaget innehåller ett starkt fokus på utveckling i storstäder och storstadsnära områden, denna namninsamling vänder sig emot den urbana norm som Västra Götalandsregionen upprätthåller vilken påverkar långt fler områden än "enbart" kollektivtrafiken Förslaget om att slopa tågstationerna i Mollaryd och Torpåkra, såsom beskrivs i bland annat ”Huvudrapport Målbild tåg 2028-en konkretisering av Målbild Tåg 2035” (Västra Götalandsregionen, 2020) finns beskrivningar, mycket kortfattat, om tidsbesparingen slopandet av stationerna ger – 3-5 minuter – till fördel för de som reser till eller mot Stockholm eller på annat sätt använder Västra Stambanan. I Herrljunga kommuns övergripande mål finns att antalet inflyttningar skall öka i kommunen, att kommunen ska vara en aktiv landsbygdskommun och öka invånarantalet. För att inflyttning skall ske behöver attraktivitet se till att bevaras och utvecklas. I Mollaryd har under de senaste åren inflyttning och familjebildning ökat och med det har också antalet barn ökat markant, dessa barn kommer 2035 att gå på högstadie, gymnasium eller högskola och som det är i dagsläget är tåget sättet att ta sig till och från skola. Hur planeras detta lösas? Skolskjutsar för yngre går idag i riktning Herrljunga men inte till Borås – vilket minskar möjligheten för unga att välja en utbildning som passar dem eftersom antalet linjer är färre i Herrljunga än i Borås. Antalet som åker tåg är lågt, men i relation till byarnas storlek är det en stor procentandel som använder tåget – dagligen eller mer sällan, för miljövänligt resande till fritidsaktiviteter, arbete, skola och semesterorter. Resandet skulle också öka om tiderna anpassades bättre till arbetspendling – i dagsläget stannar ett antal tåg inte i Mollaryd och Torpåkra vilket försvårar resandet avsevärt. Under sommaren 2020 läggs också buss 240 ned, vilket gör att – om också tågstationerna läggs ned – Mollaryd och Torpåkra med omnejd står helt utan kollektivtrafik. Här vill vi än en gång lyfta såväl pendlare – till skola, arbete, fritidsaktiviteter – som besökare till bygden: hur skall vi och de på ett säkert och klimatvänligt sätt ta sig till och från vår bygd?