Vi går inte med på att vår vackra ö förvandlas till ett öde kalhygge! Filipstads och Persbergs vattenförsörjning får inte riskeras för en skogsavverkning som ändå inte skulle ge särskilt stora vinster. En avverkning är planerad på Storön i Yngen. En sådan avverkning är problematisk ur flera aspekter och många av de boende i Persberg är oroade. Den riskerar också att få allvarliga konsekvenser för dricksvattnet i hela Filipstad. Vi anser, och många med oss, att skyddsvärdet och riskerna för sjöns vattenkvalitet gör avverkningen olämplig. Området är ju som bekant vattenskyddsområde och dricksvattentäkt för Filipstad och Persberg. Sjön är också unik med ett av de sydligaste naturliga bestånden av röding. En annan risk är att utsläpp kan ske vid olyckor med skogsmaskiner eller vid transporter under avverkningsprocessen. En hel del historisk gruvdrift har bedrivits på ön. Det gjordes för länge sedan, redan under 1600 - 1700-talet. En fråga som väcks är vad det finns för typ av material i marken och hur en avverkning kan röra upp jordmassor, ökad urlakning osv. Att bedömma vad som finns i så gamla gruvor är mycket svårt men att man på 1600-talet inte kände till så mycket om miljögifter vet vi. Avverkningen betyder ett allvarligt ingrepp i en skyddsvärd naturmiljö. Hela området ligger enligt skogsstyrelsen i ett område som är viktigt för den biologiska mångfalden och kan utvecklas till nyckelbiotop. Avverkningen påstås i och för sig ligga utanför dessa. Ingreppet skulle innebära ett betydande ”sår” i naturlandskapet och även ortens attraktivitet i en framtid. Området är ett uppskattat utflyktsmål och det förekommer redan turism med mycket positiva effekter i lokalsamhället. Här finns också värdefull turism. Bland annat har musikern Alice Cooper beskrivit foton av området i med mycket uppskattande ord. En avverkning skulle alltså påverka intrycket av naturmiljön sett från naturreservatet Högbergsfältet på andra sidan vattnet. Det är mycket välbesökt och uppskattat för den unika miljön (inte bara av Metal-stjärnor). Som vi förstått det så är avverkning en fråga för skogsvårdsstyrelsen men kommunen ger tillstånd för verksamhet inom vattenskyddsområdet. Självklart skall legalitesprincipen gälla. Men vi är oroliga för vår vattenförsörjning och för att vår vackra ö förvandlas till ett öde kalhygge.

Brunnsviken är ett av Stockholm populäraste vatten som omges av Hagaparken med Gustav III’s paviljong, Bergianska trädgården, Tivoliparken, stora naturvärden, badplatser, båt- och kanotklubbar, Kafe sjöstugan mm. År 1997 invigdes promenadstråket Hälsans stig runt Brunnsviken av kung Carl XVI Gustaf. Just passagen vid Ålkistan är omdiskuterad i många forum och pekas ut som ett abrupt avbrott längs med promenaden runt Brunnsviken. Redan 1974 motionerades det att passagen skulle förbättras och det finns fortfarande inte någon gångbro över Ålkistan. En ny gångbro över Ålkistan motiveras av att - Hälsans stig och området kring Brunnsviken förhöjs avsevärt med en enklare passage med gångbro i Ålkistan. Även strandpromenaden utmed Lilla Värtan mot Ekhagen kopplas bättre ihop med gångstråket från Tivoli och Bergshamra. - Den befintliga gång- och cykelvägen över Ålkistan är smal, trång och högt belastad av många (snabba!) cykelpendlare. En separat gångbro för fotgängare skulle eventuellt leda till ökad säkerhetskänsla för de fotgängare som kan ta den nya vägen och möjligen även underlätta för cykelpendlarna. - Flera vattenvårdande åtgärder har genomförts för Brunnsviken (bl.a. dagvattendammen i Bergshamra och fosforfällningen i vattenmassan) och Brunnsvikens popularitet avtar inte. Fler kommer röra sig runt och i Brunnsviken samt vilja utnyttja Hälsans stig. - Gångbron kan troligen utföras så att segelfria höjden 5,4 meter bibehålls om gångbron skulle vara två decimeter över befintliga gångbroarna som sitter fast i brofästena. - En gångbro kan medfinansieras av utvecklingsanslaget för Nationalstadsparken som Länsstyrelsen administrerar anslaget. - En ny gångbro över Ålkistan har historiskt och samtida stort stöd bland boende och intressenter i området.

Skärgårdsskogen är otroligt vacker oas i skarpnäck. Den har höga och för närmiljön ovanliga naturvärden, ett flertal fornminnen och är en frekvent använd plats för invånarna i östra skarpnäck. Skogen används främst av barn och ungdomar men också mycket som promenadstråk för pensionärer och hundägare. Trots att protester från boende i Skarpnäck så ligger nu detta förslag som ni ser på bilden till grund för markanvisning och detaljplanering. Planförslaget tar ingen hänsyn till hur platsen används i dag samt liten hänsyn till fornminnen. Området som idag är en bilfri oas blir istället sönderhackat av bilvägar. Värdefull naturmark blir förstörd och den lilla skogen som blir kvar blir mycket splittrad. Vårt motförslag: Ja till bostäder - Nej till bilvägar genom parken Vi anser att det går att bygga nya bostäder i området och samtidigt bevara Skärgårdsskogens rekreations- och naturvärden i ett barnvänligt och bilfritt område med naturskog. Vi har i samarbete med en lokal arkitekt tagit fram ett motförslag som vi tycker både stärker Skarpnäck i dess helhet genom att öka närvaron på Flygfältsvägen, bevarar de viktigaste naturområdena och fornlämningarna i Skärgårdsskogen, skapar ett bullerskydd för hela området samt är mer ekonomiskt för staden då färre nya vägar måste byggas samtidigt som man faktiskt får mer byggyta än i det befintliga förslaget och nästan lika många bostäder. Byggnadskropparnas sammanlagda fotavtryck är ungefär detsamma som planförslaget och innehåller ca 29750 kvm verksamhetsyta och 550 bostäder Vill du ta del av vår fullständiga kritik av förslaget samt vårt motförslag, se presentationen här: https://www.dropbox.com/s/mpb57cknvbgpsph/KRITIK%20AV%20BEF%20PLANF%C3%96RSLAG%20F%C3%96R%20SK%C3%84RG%C3%85RDSSKOGEN-2020-11-24.pdf?dl=0

STÅ UPP FÖR HYRESGÄSTERNA - SKRIV UNDER VÅR PROTESTLISTA Vi vill nå en kompromiss med Förvaltaren om trygga boenden och rimliga hyror. Men i nuläget prioriterar Förvaltaren kortsiktiga vinster framför boendes grundläggande behov. Runtom i Sundbyberg planerar Förvaltaren för renoveringar som riskerar att användas för att chockhöja hyran. Det är olyckligt att Förvaltaren driver igenom en renovering mitt i en pandemi där de boende har svårt att påverka. Framförallt är det orättvist att yrka på stora hyreshöjningar när det handlar om grundläggande underhåll av bostäder och fastigheter. Särskilt i en tid när arbetslösheten är rekordhög och när pensionerna sjunker. Förvaltaren ägs av sundbybergarna tillsammans och borde ta sitt samhällsansvar. Hyresgästernas grundläggande behov är viktigare än kortsiktiga vinster. Jesper Lindholm, för boende i fastigheten Vargen Peter Sjöström, för boende i fastigheten Östern Ragnar Öhrn, för boende i fastigheten Ekdungen

För att hålla den uppsatta hastigheten och för att minska risken för att djur och barn blir påkörda.

Ursvik har idag 7 500 invånare, och växer i rask takt. Byggnationen i Ursvik är planerat efter de tidigare löften av utökad kollektivtrafik med både ny Tvärbana och förstärkt busstrafik som regionen en gång givit. Tvärbanan är nu ett decenium försenad och busstrafiken har inte utökats. Tvärtom finns bara en busslinje som i rusningstrafik är så full att folk står på varandra och vissa ändå lämnas kvar vid hållplatsen. Trots Coronapandemin har kapaciteten inte utökats, istället vill man nu att linje 504 (den enda busslinjen) skall sluta trafikera Rissne i 10 månader (till och med aug 2021). Samtliga som pendlar från Ursvik med kollektivtrafiken måste däremed åka åt samma håll vilket kommer orsaka än mer trängsel och dessutom större risker för Coronasmitta.

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Kära Amanda Lind - Kulturminister Kära Kajsa Ravin - Generaldirektör för Kulturrådet Kära Anna Söderbäck & Pernilla Högström - Ordinarie och Tillförordnad Direktör och Myndighetschef för Konstnärsnämnden, Många konstnärer och andra kulturarbetare är beroende av statliga, regionala och lokala stödformer för att kunna producera konst av hög kvalitet. Detta eftersom konst- och kulturfälten, den kreativa sektorn om man så vill, inte fungerar enligt samma premisser som övriga yrkesområden där hårt arbete och hög kvalitet oftare resulterar i projekt som kan bära sig själva ekonomiskt. Vi konstnärer och kulturarbetare är glada och tacksamma över att Sverige har ett jämförelsevis generöst bidrags- och stipendiesystem för oss som arbetar i den här sektorn. Dessvärre är systemet inte särskilt rättvist. Vi på fältet arbetar allt oftare tvärkonstnärligt ,brett och i tillfälliga konstellationer och med nya media och uttrycksformer. Det är många som påtalat problemet för Kulturrådet, Konstnärsnämnden och liknande institutioner: fördelningssytemet bygger på en förlegad mono-disciplinär förståelse av konst- och kulturfältet. Detta gör att skickliga konstnärer och kulturarbetare ofta faller mellan stolarna i ansökningsförfaranden som snarare borde uppmuntra och hjälpa uppkomsten av nya tvärkonstnärliga uttryck. Konstnärliga och kulturella discipliner som nu är ganska etablerade, tex performancekonst, finns inte ens med som valbar kategori. Än mindre förståelse verkar finnas för experimentell och drivande konst såsom det nya fältet "performativ" konst. Ansökningsförfarandet är uppbyggt kring en serie följdfrågor som börjar med ett initialt val (ofta relaterat till den konstnärliga disciplinen från ens grundutbildning) avsett att behändigt artbestämma det egna konstnärskapet. Detta skapar stora svårigheter eftersom allt fler konstnärer med tiden expanderar och muterar sin konstnärliga gärning så att den blir mycket olik det konstnärliga hantverk som man undervisades i ursprungligen. De förenklande valbara kategorierna blir vägledande för den expertgrupp som ska bedöma ansökningarna och då handlar den primära sorteringen om huruvida projektet man har att bedöma faktiskt motsvarar tex "bildkonst", "musik", "dans". I många situationer faller alltså en väl underbyggd ansökan, från en konstnär med god verkshöjd och dokumenterad skicklighet, mellan stolarna, eftersom ansökan och konstnärskapet inte längre passar in i kategorin som man tvingas söka i. Lyckligtvis är problemet lätt avhjälpt om bara den politiska viljan finns: uppdra åt KN och Kulturrådet att implementera ansökningsförfaranden som medger fler än ett kategorival. Det skulle vara i linje med hur konst- och kulturfältet, och hur konstnärer och kulturarbetares verkliga arbetssätt och metoder, ser ut idag. Med vänliga Hälsningar önskar vi er en fin dag, Frei von Fräähsen zu Lorenzburg - koreograf, performancekonstnär, performativ konstnär & författare som också arbetar med bild och film Tillsammans med alla tvärkonstnärliga konstnärer och kulturarbetare

1, Etablering av etapp 1 är en fråga som har diskuterats under lång tid och förutsättningarna har varit välkända. Att Trafikverket föreslår en ogenomtänkt förändring i sista stund kan få stora ekonomiska konsekvenser och försena projektet ytterligare. 2, Den föreslagna förändringen kommer medföra att det blir en stor bullermatta som försämrar boendekvaliteten för befintliga bostäder. Det nya förslaget ökar genomfartstrafiken i Tullinge skog och blir därmed en olägenhet för de boende. 3, Vägsträckningen påverkar intilliggande bostadsområde, Tullinge skog, genom en cirkulationsplats som ligger nära korsningen mellan Pålamalmsvägen/Smedvägen. Risk finns att genomfartstrafik dras genom Tullingeskog. 4. Om fortsättningen av förbifarten i framtiden kommer byggas får den höga bron över järnvägen mycket negativa konsekvenser i form av buller i Tullinge skog. Sammantaget har den nya sträckningen många nackdelar. Den ursprungliga sträckningen är att föredra

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.

Vi inom Folket Först tycker att Kristoffer Tamsons borde sluta jobba hemifrån och börja ta bussen till jobbet så även han kan få njuta av trängseln. Håller du med oss? Skriv då under vår namninsamling och dela namninsamlingen på sociala medier.