Individer som inte har lika stark ekonomi ska inte behöva oroa sig över dyr kollektivtrafik samt kommer det att öka antalet personer som väljer kollektivtrafik istället för bil. Det är bättre för klimatet och plånboken. SL sänkte nyligen biljettpriset på en dygnsbiljett med ungefär 80% och gick med vinst då fler valde kollektivtrafik så det är också positivt för region Skåne om Skånetrafiken skulle sänka priserna. 

Ingen ska behöva välja mellan att köpa mat, betala hyran eller hämta ut mediciner för att få ekonomin att gå ihop. Det är en verklighet som många med psykisk ohälsa möter idag. Därför driver NSPH, RSMH och Mind uppropet “Att må dåligt ska inte kosta allt” med krav på ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Skriv under uppropet och sprid det tillsammans med oss!  Många som lever med psykisk ohälsa befinner sig i en ständig ekonomisk otrygghet. När ekonomin inte räcker till ökar risken för utanförskap, fördjupad ohälsa och sämre återhämtning. Att drabbas av psykisk ohälsa får aldrig innebära att man inte har råd att köpa mat, gå till läkaren eller delta i vardagens gemenskap. Personer med psykisk ohälsa har i genomsnitt betydligt sämre ekonomi än befolkningen i stort. Lägre inkomster, osäkra anställningar och återkommande sjukskrivningar gör att många lever med mycket små marginaler och med ständig risk för skuldsättning. För många är ekonomiskt stöd från välfärdssystemet helt avgörande för att kunna leva ett drägligt liv, men i vissa fall kan systemens utformning också bidra till ökad ekonomisk stress.  Psykisk ohälsa gör det dessutom ofta svårt att arbeta heltid, och för många innebär det perioder av sjukskrivning eller arbetslöshet som leder till långvariga inkomstbortfall. För en del är vägen in på arbetsmarknaden mycket svår, och vissa kommer – på grund av svår psykisk ohälsa – tyvärr aldrig att kunna arbeta. Även dessa personer måste ges förutsättningar att leva ett värdigt och meningsfullt liv.  Ekonomisk press påverkar inte bara inkomster, utan hela livssituationen. Utsatthet leder ofta till isolering när ekonomin sätter stopp för den sociala gemenskap och delaktighet som andra tar för given. Det försvårar återhämtning, studier, möjligheten att delta i samhället – och är dessutom kopplat till ökad risk för suicid. När pengarna inte räcker påverkas varje del av vardagen och försöken att må bättre.  Du kan hjälpa till – skriv under uppropet!   I samband med uppropet har vi startat denna namninsamling för att kräva ekonomisk trygghet vid psykisk ohälsa. Din röst räknas! 

Den öppna förskolan på Frösön är viktig för barnfamiljer i området, och en stängning kan få negativa konsekvenser för både barnens och föräldrarnas utveckling och hälsa.  Att flytta all verksamhet till andra öppna förskolor skapar trängsel i lokaler som redan har begränsat antal platser. Då Frösön är ett stort upptagningsområde där en stor del av kommunens barnfamiljer bor, är det orimligt att belasta övriga öppna förskolor med detta besökstryck. Det finns ingen garanti för att man ens kommer in när man väl tagit sig dit. Alla föräldrar har inte möjlighet att ta sig till de övriga öppna förskolor med barnvagn på ett smidigt sätt. Den lokala närvaron på Frösön är avgörande. Öppna förskolan är den främsta platsen för att bryta social isolering. Det är här vi kan förebygga psykisk ohälsa och tidigt upptäcka tecken på bristande hemförhållanden eller behov av stöd. Enligt Barnkonventionen ska barnets behov prioriteras. Att ta bort en trygg och pedagogisk närmiljö går direkt emot detta. Vid en stängning tvingas vi föräldrar söka oss till andra områden, vilket riskerar att leda till ökad isolering. Vi går miste om viktiga bekantskaper där vi kan dela tips och funderingar kring föräldraskapet. Kanske är det öppna förskolan på Frösön som våra barn skulle hitta sina första bästisar, vänskaper som ger trygghet inför skolstart och fritid. För vissa familjer kan denna mötesplats vara helt livsavgörande.  Låt oss därför bevara denna trygga miljö.

Det är orimligt att vår utrusning är så dålig sen våra hundar utan den inte kan gör sitt jobb ute i sammhället och dessutom är det mista vi kan kräva är de vi betalar för ska vara bra kvalitet så vi kan göra vårt jobb  

Ett häkte har ingen plats vid havet i ett område som ska föra samman vår älskade strandpromenad med centrum. Sluta genast med förstudien och genomför inte planerna med Kriminalvården att anlägga ett häkte! Det finns gott om mark runt omkring Uddevalla som inte är en del av de boendes promenadstråk eller framtida bostads- eller rekreationsområde som för samman staden med strandpromenaden.  Uddevallas befolkning vill inte detta! Om ni bryr er om vårt förtroende och våra röster - lyssna! 

Skogen är viktig för de som bor i Kållered

Tillåt Charbel & Hans familj att stanna i Sverige. Familjen kom till Sverige 2020. Dem har hela sitt liv här. Dem ser sig själva som en del av samhället. Charbel och familjen kan flytande svenska, jobbar och har följt lagarna sen dem kom hit till Sverige. Hur kan det då vara rättvist att utvisa en hel familj som bidrar till samhället? Dem visar att dem vill vara en del av oss.  Charbel har levt hela sina tonår här. Hela hans liv är här. Han har inget där. Han ville börja plugga till läkare, men det har han inte kunnat då han fick beskedet om utvisningen innan hans student. Sedan dess har han jobbat, i hopp om att få besked att stanna för att sedan kunna plugga. Familjen har alltid varit tacksam och glada över dem möjligheterna man har här i Sverige, men nu ska dem utvisas.  Hur kan det ens vara mänskligt att utvisa en hel familj till Lebanon, när Sverige avråder oss från att åka dit.    Alla vet om situationen i Libanon. Det är otryggt och osäkert pågrund av krig.  Förutom det så har Charbels pappa parkinson. En sjukdom som  inte går att bota, och hans hälsotillstånd kommer att förvärras i Libanon.  Det är höga kostnader av medicin, begränsade platser i sjukhuset och man har inte samma möjligheter av medicin i Libanon.  Charbel och hans familj är omtyckta av alla och lämnar alltid goda avtryck efter sig. Snälla personer som vill alla väl.. En bästavän för livet som nu ska lämna oss alla. Det är hemskt. Det är inget som ska accepteras, för det är helt orättvist.  Låt familjen som bidrar till samhället och är integrerade att stanna!!

Vi undertecknade kräver nu följande: Linje 683   15 minuterstrafik   Vuxna och unga måste kunna, oavsett tid, ta sig till arbetet och skola / fritidsaktiviter med buss.   Tidtabellen skall ALLTID HA DIREKT ÖVERGÅNG till och från Roslagsbanan vid både Åkersberga Centum och i Arninge (obs inte samma busstur) Linje 683 skall inte köras via hela/ej alls, via Svinningeudd och Hästängudd (reseunderlag)  Linje 670   Alt 1 SKA ALLTID SAMKÖRAS MED linje 683 i båda riktningarna för en smidig resa till och från Danderyd sjh (T-bana)   Alt 2 ny linje/ direktbuss från Runö via Svinninge /Täljö till och från Danderyd sjh

Ålderdomen är en tid dit alla som lever länge når. När vi inte längre känner att vi klarar av vår vardag i det egna hemmet kan vi komma att ställas inför en sista flytt. En flytt där hemmet blir på ett äldreboende. Tänk dej att det en dag är du. Det finns många saker i den processen som är påfrestande på olika sätt - det är inte vad den här namninsamlingen handlar om. Det handlar om den stund då du faktiskt får en plats, när du ska få flytta för sista gången. Då upphör dina möjligheter att bestämma på vilken ort du bor. Det är inte enbart ditt egna hem som försvinner. Det gör även dina aktiviteter, dina vänner och bekanta - ditt sociala liv. Man skulle kunna tänka sej att det skulle vara skyddat av lagen, att få bestämma på vilken ort jag vill bo. Men det är det inte. Det är därför upp till varje kommun att leva upp till det ändå. Det har Tierps kommun valt att inte göra. Nu är det dags att tänka om! Låt den som önskar bo på ett ålderdomshem få göra det! Låt den som beviljats rätt att bo på ett ålderdomshem få bestämma på vilken ort den vill bo!

Barnen har aldrig varit i Libanon, Sverige är deras hem. Det är här de har vuxit upp, gått i skola och skaffat sina tryggheter. Att tvingas lämna allt det de känner till och skickas till ett land de aldrig varit i innebär en djup otrygghet och rädsla. Situationen i Libanon är dessutom allvarlig, med stor oro och instabilitet. Att utvisa små barn till en sådan miljö väcker starka frågor om deras säkerhet och välmående. Barnen är idag rädda och ledsna inför vad som väntar dem. De saknar anknytning till Libanon – inga vänner, ingen vardag, ingen trygg punkt. Deras liv finns här. Vi som skriver under kräver att beslutet omprövas. Barnets bästa måste alltid komma i första hand. Den här familjen behöver få stanna tillsammans i trygghet. Skriv under för att ge dessa barn en chans till en säker och stabil framtid. Skriven av Omrans klasskamrater: Zakariya Sebastian Leolon Daniel Reza Christopher

Turbo och hans familj har varit i Sverige i flera år nu och tvingas utvisas till Mongoliet nu. Turbo och hans familj har hela sitt liv här och tvingas lämna allt bakom sig. Snälla hjälp oss försöka göra en skillnad med denna namninsamling!!❤️❤️❤️

Den nya passar inte Chalmers