För att känna att vi får ett riktigt avslut på våra 14 år i skolan. Men även att vi ska få känna att något blev som vi tänkt oss med tanke på året som gått!

Vi har ofta fått läsa att föräldrar från detta område inte engagerar sig, samtidigt som när vi yttrar oss om viktiga kommunala beslut, inte blir lyssnade till. Trots detta räcker vi nu än en gång ut handen till er för att lyssna till våra perspektiv och röster, där vi också vill delge våra barns berättelser. Detta känns särskilt viktigt när det rör en sådan stor summa av oss skattebetalares pengar.

Detta är viktigt för att få en likvärdig utbildning. Vi betalar pengar för att gå och utbilda oss, och gått snart 3 år i en utbildning där vi har grupperat oss för att skriva detta stora examensarbete. Ska vi bli drabbade pga skolans resursbrist?

För alla lärare i sveriges skolor! Läs vidare och diskutera i gruppen på facebook https://www.facebook.com/groups/656889364891263

Eleverna utvecklas inte tillräckligt bra i sitt modersmål på grund av obehöriga lärare samt ej existerande läroplan. Lärarna talar ej arabiska "fosha" , dem talar i sin egen dialekt som inte är förståelig för vissa elever.

1 år av våran gymnasietid har varit att sitta hemma framför en datorskärm och knappt fått någon tid alls med våran klass. Beskedet vi fick idag var att vi bara får vistas 2 dagar varannan vecka och en dag varannan vecka som alla andra årskurser vilket vi tycker är orättvist. Vi borde få njuta av våran sista tid av gymnasiet i skolan och inte framför datorn när våra studentfiranden (200 dagars osv) redan är inställda och det känns inte alls som sista året. Vi anser att det är viktigt att anpassningar görs för oss i år 3 så som det gjordes för dom födda 2001 när dom fick vistas på skolan medans vi andra inte fick göra det när vi gick i år 2. Just för att dom skulle ta studenten och det blir orättvist för oss i år 3 nu när inte samma anpassningar görs.

Vi tycker Uppsalastudenten Ida-Maria, från Enköping, med grav synnedsättning, som inte klarar vardagen på egen hand, har rätt till ledsagare i Uppsala kommun. Så hennes dröm om att flytta till Uppsala, slippa pendla, och plugga klart till spanska lärare kan bli verklighet.

Det är jätte viktigt för personer med funktionsnedsättning ska känna sig delaktiga i samhället och får samma möjligheter som andra och kan få sina drömmar uppfyllda. Det är otroligt vanligt att personer på särskola inte sköter sig dem hotar eleverna och använder våld och diskriminerar dem och kränker deras rätt därför ska personal som inte sköter sig avgår

För att vi måste ta avstånd från varandra så vi kan minska smittan och avstå från att bli smittade och smitta andra. I skolorna sitter folk i närheten utav varandra och skolorna inte följer samma restriktioner som man annars måste göra utanför vilket är helt sinnessjukt. Såsom att man får inte blanda familjer samt man får bara va maximalt antal i en lokal. FOLKS LIV GÅR FÖRE ALLT ANNAT!

Om majoriteten av svenska folket inte vill ha vinster i välfärden ska våra folkvalda lyssna på det i en demokrati. Nuvarande röra i riksdagen med olika allianser får inte stoppa folkviljan i en sån viktig fråga som påverkar vår välfärd , vård, omsorg , skola, mm.

Den bild som framkommer gällande skolans kunskapsbrist om npf-diagnoser är att den är anmärkningsvärt låg. För att få en elev remitterad för utredning av exempelvis autism eller adhd krävs det, i de flesta fall, att skolan står bakom (och i vissa fall dessutom skriver remissen) till Barn- och ungdomspsykiatrin för utredning. Det finns fall där barn nekas diagnos trots att barnet uppfyller diagnoskriterierna, detta på grund av att skolan inte ”ser problemen”. För diagnos krävs en funktionsnedsättning inom 2 av 3 områden (hem, skola, relationer). Om eleven har en bristande funktion inom skolan men på grund av skolans kunskapsbrist passerar under radarn, uppstår alltså ett akut problem. För alla barn yttrar sig inte problemen i skolan lika tydligt. De flesta barn utan utåtagerande eller fysisk hyperaktivitet tenderar att krascha först när de kommer hem till den plats där de känner sig trygga. De ”håller ihop sig” i skolan och får utlopp när de kommer hem. Att ansvaret läggs på en skola med kunskapsbrist inom området är därför ett akut hot mot patientsäkerheten och behöver därför åtgärdas omedelbart. Föräldrar krigar mot skolan för att barnet skall få rätt hjälp men oftast resulterar det i utbrända föräldrar och att barnen med anledning av utebliven diagnos och behandling utvecklar samsjuklighet (depression, ångest, självskadebeteende, missbruk och självmordsproblematik). Det har för mig blivit tydligt genom deltagandet i flera npf-forum att detta problem verkar gälla över hela landet, det är alltså oberoende av vilket landsting som berörs. Det finns så klart fall där det fungerat bra eller att familjen hittat andra vägar till utredning, men faktum kvarstår: patientsäkerheten är hotad. Skriv under och sprid!

Genom att utbilda lärare och elever i digitala kommunikationsplattformar så kan undervisningen bedrivas utan hinder. Därigenom kan eleverna tillgodogöra sig den utbildning de har betalat för och har rätt till.