Veganmat ska vara ett alternativ för specialkost i Norrköpings skolor och förskolor! (Viktigt att det endast är föräldrar till veganbarn i Norrköping som skriver på) Det är ohållbart att alla förskolor och skolor i Norrköpings kommun inte erbjuder veganmat. I Norrköpings kommun finns flera barn som äter veganmat, alltså vegetarisk kost utan ägg och mjölkprodukter från djur. När vårdnadshavare ska fylla i en blankett för specialkost till förskola eller skola finns inte alternativet veganmat att kryssa i. Så här lyder informationstexten till blanketten ”kostinformation vid behov av specialkost”: Barn och elever har rätt till skolmåltid under sin vistelse i förskola och skola och kan på grund av medicinska skäl vara i behov av specialkost vid till exempel sjukdom, funktionsnedsättning eller födoämnesallergi. Utöver specialkost erbjuds fläskfri kost och vegetarisk kost med mjölk och ägg. Specifika dieter och önskekost serveras ej. Kost som innehåller nötter, jordnötter, mandel, sesamfrön serveras inte i förskola och skola. Vårdnadshavare eller myndig elev ansvarar för att kökets personal har korrekta uppgifter vid behov av specialkost. I blanketten kan du uppge vilken kost barnet eller eleven har behov av. Vid andra behov kring kost hänvisas vårdnadshavare eller myndig elev till kökets personal för dialog. När en vårdnadshavare läser ”Specifika dieter och önskekost serveras ej” är det möjligt att att det tolkas som att ”mitt barn kommer inte få veganmat”. Men sista meningen, ”vid andra behov kring kost hänvisas vårdnadshavare eller myndig elev till kökets personal för dialog” kan ju ge hopp om att ens barns kost kan tillgodoses. Flera vårdnadshavare har berättat om att dialogen fungerar bra med köket på respektive skola eller förskola och att det inte är något problem för barnen att få veganmat. Andra vårdnadshavare vittnar om förskolor som inte erbjuder veganmat och en del har krävt intyg. Närliggande kommuner som vi vet har vegankost som alternativ på blanketten för specialkost är Katrineholm, Nyköping och Linköping (sedan 2017). Alternativet finns även i fler kommuner i Sverige, bland annat Västerås. En del familjer väljer att äta vegetarisk mat, helt fri från animalier, av etiska skäl, för att det är bättre för miljön eller av andra anledningar. Att vara vegan är lika motiverat som andra kostval. Det måste vara okej att göra ett kostval som är positivt på många sätt. Vi kräver: Att ett ytterligare alternativ läggs till för specialkost för alla skolor och förskolor i hela Norrköpings kommun. Alternativet skulle vara “helt vegetarisk mat, utan ägg och mjölk”. Att alla veganer på skolor och förskolor i Norrköpings kommun får vegankost vid måltider.

Under åren som gått finns det endast en i Sverige (helt och hållet fri från yttre påtryckningar och fri från sponsrade inslag), poddradio, nyhetssite och community om spel och för spelare. Detta är nu påväg att försvinna. Sport, musik med mer är i fokus trots att spelvärlden har mycket människor med minst lika mycket engagemang som de andra. Diskriminera inte spelvärlden. Varför behålls program och poddar gällande annat t.ex. fotboll och musik? SR väljer vilken kultur som ska få mest uppmärksamhet trots popularitet. Detta är konstigt. Skriv under om du också vill hålla igång P3 Spel! Dela gärna!

Verksamheten bidrar till ökad självkänsla och förbättrad psykisk hälsa för de som utför arbetet och innebär på sikt en minskad kommunal kostnad för en utsatt grupp i samhället.

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

För östens väl och ve

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Skola är en otroligt viktig samhällsfunktion som ska vara fri från ekonomiska intressen för att säkerställa våra barns möjligheter oavsett kommun. Vi, folket, har inte valt detta. Denna sakfråga är för viktig för att genomföras av minoriteten folkvalda. Denna fråga får gång på gång Nej i undersökningar, oavsett partiröst. Folket ska bestämma i denna folkliga fråga. Inte partimandat.

Nyligen rapporterade Ekot om att Jensens grundskola i Göteborg har infört klädkod för sina elever. Bland annat har de förbjudit mjukisbyxor och midjeväska för att det signalerar "machokultur, utanförskap och kriminalitet". För att bättra spegla skolans idealbild av vad elever bör och inte bör ha på sig är det därför lämpligt om de går hela vägen och döper om sig till Jeansens grundskola. Vill man som skola kränka elevers integritet och frihet att bära vilka kläder de vill, varför inte gå hela vägen? Ingen vet vem "Jensen" är, och med den här nya klädkoden borde skolans namn bättre spegla dess påtvingade kultur. Nyheten finns att läsa här: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7563651 obs: mailadressen kommer inte användas av mig, det är bara hemsidan som vill ha in dem :(

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.